Figur 1: Elastiskt mellanlägg i en typisk knutpunkt.
Artikelförfattare: Klas Hagberg och Erik Nilsson, Acouwood AB
Byggnader baserade på korslimmat trä (KL-trä) ökar i intresse i flera länder. Dessutom tenderar dessa byggnader att bli allt högre vilket ökar belastningen på knutpunkter och bärande byggnadselement längre ner i byggnaden. KL-trä är en hållbar produkt som kan hjälpa byggbranschen att minska utsläppen av växthusgaser även för höga byggnader som kanske traditionellt byggs i betong. Flertalet studier indikerar att en ökande belastningen påverkar den vertikala ljudtransmissionen mellan lägenheter på olika våningar negativt. Resultaten är dock begränsade till ett fåtal mätningar eller byggnadselement och i de flesta fall är knutpunkterna försedda med viskoelastiska mellanlägg. I denna artikel redovisas hur belastningen (på grund av olika antal våningar) förväntas påverka den vertikala luftljudsisoleringen i byggnader med stomme av KL-trä med och utan elastiska mellanlägg. I denna undersökning ingår fyra olika byggnader med stomme i KL-trä (dock med olika byggsystem). Skillnaden i luftljudsisolering beräknades separat för varje lägenhetspar och byggnad men här ger vi endast en samlad bild och resultaten indikerar samstämmigt att det blir en försämring av ljudisoleringen längre ner i byggnaderna. Detta innebär att en ökande belastning, genom ett ökande antal våningar, har en negativ effekt på den vertikala luftljudsisoleringen. För fullständig redovisning av detaljerade data hänvisas till Ref. [1]
För att uppfylla olika akustiska krav i byggnader med stomme av trä används ofta elastiska mellanskikt som, för byggnader med stomme i KL-trä, placeras mellan bärande väggar och bjälklag för att minska ljudtransmission via flankerande konstruktioner och knutpunkter. I flera tidigare studier med resultat från laboratoriemätningar på stommar av KL-trä har man kunnat redovisa ett högre vibrationsreduktionsindex med fjädrande mellanskikt jämfört med om de utelämnas. Slutsatserna är att elastiska mellanskikt har en positiv effekt på ljudreduktionen för frekvenser över cirka 70 Hz. Via egna mätningar i verkliga hus har Acouwood sett att effekten är positiv först efter cirka 315 – 400 Hz i KL-träbyggnader [2]. Något som är viktigt att tänka på är att elastiska skikt inte ändrar den totala energin i systemet, i stället ändras energifördelningen mellan de olika byggnadselementen [3]. Några tidigare studier har redovisat resultat som anger hur antalet våningar, eller belastning, påverkar ljudtransmissionen. Man har noterat i Ref. [4] att antalet våningar påverkade luftljudsisoleringen mellan lägenheter för en byggnad med stomme av lättbalksystem med elastiska lister i kontaktpunkter mellan volymelement. Mätningar visar att det är skillnad på de olika våningarna och att ljudisoleringen ökar högre upp i byggnaden. Styvare elastiska remsor användes ovanför första och andra våningen, och en mjukare elastisk remsa användes ovanför det tredje och sista golvet. Dock förklarades det att resultaten orsakades av en obalans i förhållandet mellan belastningen och styvheten hos den elastiska remsan och därför inte av själva lasten. I denna artikel redovisas resultat från mätningar på olika våningar i byggnader med stomme av KL-trä. Studien har gjorts för att förstå hur byggnadens höjd, och därigenom belastningen, påverkar den vertikala luftljudsisoleringen mellan lägenheter. Vi försöker också att kvantifiera eller uppskatta skillnaden i vertikal luftburen ljudisolering per våningsplan. Denna artikel är till stor del en sammanfattning av Ref.[1] där mer detaljerad data och information redovisas.
