
Kostnadsoptimala nära-nollenergihus är ett begrepp som introducerats i samband med att EUs energidirektiv, EPBD, reviderades år 2010. Att förbättra energiprestanda för en byggnad enbart med hjälp av tekniska lösningar, exempelvis isolering, fönster, ventilationssystem, innebär vanligtvis merkostnader. Samtidigt finns det flera fall där nära-nollenergihus och netto-nollenergihus uppförts med inga eller mycket små merkostnader.
De nära-nollenergi- och nettonoll-energihus, fortsättningsvis i denna artikel kallade energieffektiva hus, som finns uppförda idag har till en överväldigande majoritet uppförts med i huvudsak konventionell teknik. Med andra ord kan man med noggrann projektering, produktion och drift nå högt ställda målsättningar inom energiprestanda i
hus utan att nya okända tekniska lösningar, som kan bli kostsamma på grund av bristande kunskap i alla faser i bygg-processen, behöver användas. Samtidigt behöver nya tekniker regelbundet utvärderas för att ytterligare kunna höja ambitionsnivån samt sänka kostnader.
Skanska medverkar i ett pågående projekt som finansieras av EU Hori-zon2020; CRAVEzero tillsammans med en rad europeiska forskargrupper samt bygg- och projektutvecklingsföretag. Projektet fokuserar på att minska kostnaderna och förenkla framdrift och uppförande av energieffektiva hus.
Arbetsmetoder, färdiga lösningar som kan anpassas för att möjliggöra kostnadsreduktion, påskynda processen och säkerställa högpresterande nivå för de nya byggnaderna kommer att behandlas.
Att uppföra energieffektiva byggnader enligt CRAVEzeros modell innebär inte att man bygger på ett specifikt sätt. Många tekniska lösningar på marknaden kan kombineras på olika sätt beroende på lokala förutsättningar och behov. CRAVEzero vill hjälpa till att göra smarta val som leder till energieffektiva hus. Det säkerställer hög kvalitet på den byggda miljön och bejakar identiteten och attraktiviteten hos varje enskild byggnad.
Projektet baseras på hypotesen om att nära-nollenergibyggnader idag kräver ökade insatser/energi/kostnader från projekts tidiga skeden till och med att de är uppförda. Under dess driftsfas är dock vinningen oftast större än dessa och byggnaderna är därmed lönsamma ur ett livscykelperspektiv. Dock antas denna lönsamhet kunna effektiviseras ytterligare genom att främst öka insatserna i tidiga skeden så att större livscykelkostnadsbesparingar uppnås.
Artikelförfattare
Björn Berggren, Skanska Sverige AB
Åse Togerö, Skanska Sverige AB
Läs hela artikeln i Bygg & teknik 4/19
Dela på:







