Biltrafiken är den största bullerkällan. Bild: Pixaba
Ur miljösynpunkt är buller den miljöstörning som berör flest människor i Sverige. Buller påverkar människors hälsa och livskvalitet och är ofta betydligt allvarligare än vad många uppfattar. Skillnaden mellan ljud och buller brukar definieras med att buller är ett icke önskvärt ljud. Enligt Karolinska institutet utsätts fler än två miljoner svenskar dagligen för vägtrafikbuller utomhus i sin boendemiljö och 25 procent upplever att de störs av buller på jobbet. Buller är något som påverkar byggindustrin i hög grad. Det är framförallt buller utanför byggnadens fasad från biltrafiken som är det stora problemet när nya bostäder placeras i områden invid befintlig infrastruktur. Behovet att sova med öppet fönster för att svalhålla på natten utgör ett viktigt konsumentkrav. Att sova ostört med öppet fönster är emellertid svårt vid bullerutsatta lägen och att svalhålla sovrummet enbart med ventilationssystemen fungerar inte heller varma sommarnätter.
Bullerstörningar har länge av betraktats att det är något som vi får acceptera när vi väljer att bo i städer. Trots problemen säger stadsbor att ”man vänjer sig” eller att bullret hör till, när människor beskriver hur de känner inför stadens alla ljud. Ljud som människor däremot vanligtvis upplever som positivt är ljud som kommer från naturen själv, fågelsång, porlande vatten eller vind i träden. En sjungande koltrast har registrerats för 60 decibel A (dBA) vilket ligger i paritet med riktvärden för trafikbuller. Sådana ljud har ofta ändå en positiv effekt på människan och kan till och med fungera som avstressande, men kanske inte nattetid.
Oönskat buller påverkar vår hälsa
Trafikbuller anges vanligtvis som dygnsmedelvärden, men även som maximal ljudnivå vid enstaka tillfällen. Ljudnivån anges i måttenheten dBA, där A anger att man använt ett filter som efterliknar hörselns känslighet. Bostadsbyggande i bullriga områden innebär en hälsorisk, enligt Göran Pershagen, professor vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet. Människor är olika känsliga för buller. Personer som klassas som ljudkänsliga uppvisar starkare stressreaktioner än andra. Bullret gör oss inte bara stressade och irriterade och kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Bullret är tröttande och sänker prestationsförmågan. Speciellt försämras barns inlärning mer av bullerstörningar än vuxnas enligt Mats Nilsson, docent vid psykologiska institutionen vid Stockholms universitet.
Störst bullerstörning är från vägtrafik och grannars störningar därefter kommer flyg-, tåg- och ventilationsbuller. När det gäller lågfrekvent buller, till exempel ljud från fläktar- och ventilations-anläggningar, musik, kompressorer, tvättstugor och luftvärmepumpar, upplevs dessa som mycket störande. Lågfrekvent ljud i frekvensområdet mellan 20 och 200 Hz kan göra oss trötta och påverka vår prestationsförmåga. Det finns i dag ingen samlad överblick över hälsokonsekvenserna då buller i bostaden bland annat kan påverka vår livskvalitet, hur vi mår och hur vi beter oss. Bullerstörningar är ett stort problem inte enbart i Sverige utan även inom hela EU. Uppskattningsvis lider cirka 20 procent av befolkningen inom EU av allvarliga bullerstörningar. Varje dag utsätts nästan 70 miljoner européer för bullernivåer över 55 dBA bara från tätortstrafiken.
Figur 1: Boverkets ljudkurva
WHO och Transportstyrelsen arbetar med bullerproblematiken
Buller måste ses som ett ökande hot mot folkhälsan enligt Världshälsoorganisationen (WHO). Enligt WHO är buller från trafik, industri och vissa fritidsaktiviteter ett ökande problem. I städerna är vägtrafiken den största boven. Det största problemet är sömnsvårigheter. För att man ska sova bra rekommenderar WHO att bakgrundsbruset bör ligga under 30 dBA och att enstaka ljud inte bör överstiga 45 dBA. Inom WHO pågår ett arbete med översyn av de rekommendationer och riktvärden som WHO tidigare har angett, något som direkt kan påverka byggbranschen. Lösningen på sikt kan enbart ske genom att angripa ljudkällan. I Sverige arbetar Transportstyrelsen med att minska bullret från fordon och däck. Främst sker detta i internationella arbetsgrupper. Transportstyrelsen deltar i GRB, en arbetsgrupp inom FN-ECE, för att harmonisera lagstiftningen av tekniska krav på fordon vad gäller buller.
Bostadsbyggande ökar i bullerutsatta lägen
Vi förblindas lätt av problemet vid stor bostadsbrist för att kunna bygga fler bostäder i bullerutsatta lägen. Regeringen har därför känt sig pressade att lätta på bullerkraven i Boverkets byggregler (BBR) för att möjliggöra ett ökat bostadsbyggande. För att underlätta för bostadsbyggande så gäller från den 1 juli 2017 mildare krav för nya riktvärden som reglerar hur höga buller-nivåerna får vara utomhus vid husets fasad vid nyproduktion av bostäder. Toleransnivån på utsida fasad för bostäder upp till 35 kvadrat höjs riktvärdet från 60 till 65 dBA och för större bostäder – från 55 till 60 dBA. De nya reglerna har genomförts för att öka bostadsbyggandet men har starkt kritiseras av medicinska forskare.
Buller i inomhusmiljön minskar
Inomhusmiljön har byggherren rådighet över och det går ofta utmärkt att klara bullerproblematiken med dagens krav i även utsatta lägen med stängda fönster. Tack vare bra och välisolerade fönster så har inomhusmiljön förbättrats be-tydligt för nyproducerade bostäder och vid renovering. Huvuddelen av all nyproduktion av flerbostadshus byggs i dag i en högre ljudklass inomhus än vad byggreglerna ställer krav på. En tyst inomhusmiljö är en konkurrensfaktor. Därför har en stor del av byggherrarna ljudklass B som standard jämfört med byggreglernas (BBR) minikrav på klass C. Bullernivån invid byggnadens utsida fasad är däremot svårare att klara, något som byggherren inte har rådighet över. Undersökningar i exempelvis forskningsprojektet ”Trafikbuller och Planering” visar att i bostäder som endast klarar minimikraven i BBR är 21procent mycket störda av trafikbuller. Motsvarande för bostäder som klarar ljudklass B endast sju procent.
Sova med öppet fönster är ett starkt konsumentkrav
Att sova med öppet fönster även vid måttligt trafikerade gator, spårbunden trafik eller flygzoner skapar problem. På grund av klimatförändringarna ökar oönskade övertemperaturer inomhus. Behovet att sova med öppet fönster för att svalhålla på natten ökar därför och utgör ett starkt konsumentkrav. Det bör betonas att det inte finns krav i byggreglerna på att kunna sova med öppet fönster. Att sova ostört är dock en förutsättning för fysisk och mental hälsa. Buller gör det svårare att somna, påverkar sömnens djup och kan ofta väcka den som sover. Den som störts av buller under nattsömnen kan dagen efter uppleva trötthet, nedstämdhet eller olustkänslor och minskad prestations-förmåga. Här är forskarna eniga.
Figur 2: Vad kan vi göra för att minska bullret? Bild: Arbets- och miljömedicin Örebro län.
Buller i utomhusmiljön minskar inte
Trots ett omfattande arbete med att begränsa exponeringen av utomhusbuller så minskar inte problemen. Inom forskningen lyfts ständigt nya rön fram som innebär att hälsopåverkan från buller sannolik är större än vad man tidigare insett. Bristen på byggbar mark i jungfruliga lägen är stor i storstadsregionerna. Utbyggnaderna av både bostäder och transporter ökar och att nya bostäder placeras allt mer i anslutning till befintlig infrastruktur. Antalet människor som bor i bullerutsatta lägen minskar därför inte genom att det ständigt sker en fortsatt urbanisering och förtätning i tidigare bullerutsatta lägen. Andelen boende i lägenheter med höga trafikbullernivåer inomhus minskar dock successivt.
Decibelskalan (dB) är en så kallad logaritmisk skala, vilket betyder att när ljudstyrkan ökar med tre decibel, har ljudenergin som träffar örat fördubblats. Vårt öra uppfattar tre decibels ökning som en knappt urskiljbar höjning av ljudnivån, medan en höjning med 10 dBA uppfattas som att ljudet blivit dubbelt så starkt. I själva verket har då ljudet blivit 10 gånger starkare.
Väder och fordons hastighet påverkan på trafikbuller
Vi mätning av buller är det fler faktorer som måste vägas in. Luftfuktighet dämpar bullret. Vid hög luftfuktighet kan bullernivån 100 m från vägen vara 1–2 dBA lägre än när luften är torr. Lägre temperatur ökar buller med upp till 4 dBA. Cirka 100 m från vägen vid husfasadliv kan bullernivån vara 3 dBA högre än när vägen är torr. På längre avstånd motverkas detta om luften är fuktig. Snö dämpar också buller. Snötäckt mark är normalt mjuk absorberande. Dubbfria vinterdäck minskar bullret med upp till 4 dBA jämfört med dubbade vinterdäck.
Fordonens hastighet påverkar trafikbullret
Kommunernas ambitioner att av trafiksäkerhets- och bullerskäl minska tillåten hastighet på stadsgatorna är mycket vällovligt. En sänkning av medelhastigheten från 50 km/h till 40 eller 30 km/h minskar trafikbullret med 2 dBA vilket exempelvis motsvarar en trafikminskning på cirka 40 procent. En minskning från 70 till 50 km/h ger en bullerminskning med 4 dBA vilket motsvarar en trafikminskning med cirka 60 procent. En minskning av medelhastigheten från 110 till 90 km/h respektive från 90 till 70 km/h minskar trafikbullret med cirka 2 dBA.
Bullerstörningar orsakar samhällsekonomiska kostnader på mellan 5–10 miljarder kronor per år
Buller ingår i tre av de 16 svenska nationella miljökvalitetsmålen som beslutats av riks-dagen för att styra utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Miljökvalitetsmålen ska vara vägledande för tillämpning av Miljöbalken och Plan- och bygglagen vid samhällsplanering. Två miljoner svenskar beräknas att i sin boendemiljö utsättas för buller som överskrider riktvärdena för utomhusbuller enligt en kartläggning som görs vart femte år av Naturvårdsverket. I den kartläggning som rapporterades in till EU den 30 december 2017 ingick kommuner med fler än 100 000 invånare (Huddinge, Stockholm, Uppsala, Eskilstuna, Linköping, Norrköping, Jönköping, Malmö, Lund, Helsingborg, Göteborg. Borås, Örebro, Västerås och Umeå). All kartläggning avser förhållandena 2016. Kartläggningen finns fritt att hämta hos Naturvårdsverket. Den sammanlagda samhällsekonomiska kostnaden för bullerstörningar orsakade av vägtrafiken värderas enligt Statens Institut för Kommunikations-analys (SIKA) till storleksordningen 5–10 miljarder kronor per år. Som jämförelse ligger kostnaden i genomsnitt i samma storleksordning som för om-komna i vägtrafiken.
Arbetet med att minska utomhusbullret kommer att ta lång tid och samhället måste bygga bostäder under tiden. Med god planering av nya bostäder, trots höga bullerutomhusnivåer, kan bostäder med god inomhusmiljö byggas. De viktigaste faktorerna för att minska störningen i dessa lägen är, enligt bland annat forskningsprojektet ”Trafikbuller och Planering”, hög trafikbullerisolering det vill säga låga trafikbullernivåer inomhus samt högst 55 dB(A) ekvivalent-nivå vid fasad vid minst hälften av bostadsrummen i lägenheten. Ska Boverkets målsättning om cirka 600 000 nya lägenheter fram till år 2025 uppfyllas med en acceptabel ljudkvalitet vid fasad så måste problemen i första hand lösas vid bullerkällan.
Artikelförfattare Johnny Kellner
Fristående Energi- och klimatstrateg
