Artikelförfattare: Andreas Gustafson och Anders Genell, VTI
Nu finns det en användarhandledning [1] för beräkning av trafikbuller från väg- och spårtrafik med den gemensamma nordiska beräkningsmetoden Nord2000 i svenska utredningar. Den har tagits fram av VTI inom projektet Kunskapscentrum om Buller på uppdrag av Naturvårdsverket, Trafikverket och Transportstyrelsen. Artikeln lyfter fram några av de saker som omfattas av handledningen.
I planärenden skall risken för exponering för, och effektiviteten hos eventuella åtgärder mot, höga trafikbullernivåer utredas. I plan- och bygglagen, i miljöbalken och i förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggnader (2015:216) anges riktvärden som skall klaras för trafikbuller ”… beräknat som frifältsvärde”. De senaste 25 åren har beräkningarna så gott som alltid gjorts med metoderna Nord96 väg och Nord96 spår som härstammar från 1970- respektive 1980-talet och som är baserade på ett kunskapsläge som idag är föråldrat. Den modernare gemensamma nordiska metoden Nord2000 publicerades första gången 2001 och har därefter succesivt utvecklats vidare [2]. Nord2000 är betydligt noggrannare och har stöd för mer detaljerade och delvis annorlunda indata än Nord96 väg och Nord96 spår.
Användaren möts av ett antal skillnader relativt de äldre metoderna. Det finns fler fordonsklasser för vägtrafik, korrektioner för dubbdäck, våt vägyta, vägytans ålder och vägfordonens acceleration. Markytors porositet beskrivs med markimpedansklasser i stället för som tidigare bara mjuk eller hård mark. Det går att göra beräkningar för olika väder. Med mera. Både väg- och spårtrafik har också fått uppdaterade källdata. Sammantaget innebär detta förbättrade möjligheter att bygga upp verklighetstrogna modeller och beräkna realistiska ljudnivåer.
Samtidigt behöver fler val göras under modelleringsarbetet och syftet med handledningen är att förenkla detta och trygga att beräkningsresultat från olika användare blir samstämmiga. Handledningen utgår från nuvarande arbetssätt för bullerutredningar för att beskriva hur val av förutsättningar normalt bör göras. Den ger också förslag på standardvärden och schabloner som kan användas om bättre underlag saknas.
