Energiutvärdering av slitsade stålreglar i utfackningsväggar

3D-modell och temperaturfördelning genom vägg med slitsad stålregel.

Energikraven för byggsektorn skärps ständigt vilket innebär att felmarginalen mellan energiberäkning och verklighet måste bli allt mindre för att säkerställa att kraven uppnås. Slitsade stålreglar är vanligt förekommande i ytterväggar, men förenklade standardiserade metoder för U-värdesberäkningar saknas och dagens standard hänvisar till tidskrävande tredimensionella simuleringar. Den genomförda studien Energiutvärdering av slitsade stålreglar i utfackningsväggar [1] visar på att de förenklade metoder som används idag i vissa fall leder till en relativt stor felmarginal och utreder även möjligheten att ta fram en bättre metod för att beräkna värmeflödet genom slitsade stålregelkonstruktioner.

Då värmeflödet genomslitsade stålregel-konstruktioner utgör ett komplext tredimensionellt problem genomfördes en omfattande numerisk energiutvärdering, se figur 1 som beskriver geometrin och temperaturfördelningen i en vägg med stålreglar. Det övergripande målet med studien var att sammanställa den generella kunskap som finns att tillgå i branschen idag rörande slitsade stålregelytterväggar samt utreda hur U-värdesberäkningar för dessa väggar bör behandlas i framtiden.

Effekter av väggens uppbyggnad
Studien inleddes med en parameterstudie för att bilda en uppfattning om vilka parametrar som påverkar väggens värmeflöde och i hur stor grad. Detta genom att variera en parameter åt gången för att bestämma dess inverkan oberoende av övriga parametrar. Re-sultatet visade på att slitsens geometri, som bestäms av tillverkningsmetoden, var av stor betydelse för värmeflödet vilket bortsetts ifrån i tidigare studier. Den tillverkningsmetod som innebär en avlägsning av stål, stansning, gav i snitt 6 procent lägre värmeflöde än den metod där stålmängden inte förändrades, skärning.

Artikelförfattare
Katharina Rud-Olsson, Skanska Hus Syd
Maria Thörnqvist, Energiingenjör, Skanska Teknik
Petter Wallentén, Lektor Byggnadsfysik, LTH

Läs hela artikeln i Bygg & teknik nr 5/18