Framtidens klimat, med en stigande global medeltemperatur, gör att vi i Sverige kommer att få vänja oss vid högre temperaturer och värmeböljor. För att begränsa klimatförändringarnas effekter måste utsläppen och energianvändningen minska. Nära-nollenergibyggnader är resultatet av en effektiviseringsstrategi med successivt högre ställda energikrav för bostäder. Risken för övertemperaturer i nära-nollenergibyggnader har dock ökat, vilket i många fall gör komfortkyla nödvändigt för att få en god termisk komfort inomhus under årets varma månader. Idag finns många olika lösningar för produktion av komfortkyla där luft-luftvärmepumpen är en av de vanligaste för småhus i Sverige. Med ökade krav på energianvändning ser luftluftvärmepumpen dock ut att kunna gå sitt öde till mötes när energianvändningen analyseras.
Sommaren 2018 i Sverige blev den varmaste och torraste sommaren som SMHI någonsin uppmätt. Den gjorde oss påminda om hur somrar kan komma att bli i framtiden när klimatförändringar, till följd av utsläpp av antropogent kol till atmosfären, gör att medeltemperaturen på jorden ökar. Arbetet för att nå tvågradersmålet enligt Parisavtalet på-går och en central del i att nå målet är att minska och effektivisera vår energianvändning. Under de senaste decennierna har kraven för energianvändning i bostäder successivt skärpts. Strängare krav har gjort att utvecklingen gått mot byggnader som vi idag benämner nära-nollenergibyggnader. I Boverkets byggregler, BBR, återfinns sedan 1 juli 2017 nära-nollenergikrav för byggnader i Sverige. År 2021 är det dags för ytterligare skärpning av energikraven vilket kommer ställa högre krav på såväl byggnadskonstruktionen som den utrustning som används för värme-, tappvatten- och eventuell komfortkyla. Högre energikrav syftar till att minska energianvändningen i bostäder. På senare tid har dock ett flertal studier uppmärksammat allt fler fall där nära-nollenergibyggnader drabbas av övertemperaturer inomhus under årets varma månader. Höga temperaturer inomhus leder inte bara till dålig komfort för dem som vistas där. I värsta fall leder det till värmestress, där främst äldre och sjuka ligger i riskzonen för att drabbas. Vid temperaturer över 25 °C inomhus under längre tidsperioder konstateras att risken för dödlighet ökar [1]. I spåren av klimatförändringarna väntas problematiken med höga temperaturer inomhus bli vanligare. En svensk studie har visat att kylbehovet för ett flerbostadshus kan komma att öka med mellan 33–126 procent beroende på vilket klimatscenario som studeras [2]. Komfortkylsystem kan i framtiden komma att bli lika självklart som ett uppvärmningssystem är för bostäder idag. Ett varmare klimat verkar därför kunna leda till att energianvändningen i bostäder ökar när efterfrågan av komfortkyla ökar. Examensarbetet ”Utredning av kylsystem med samberedning av tappvarmvatten för god termisk komfort i nybyggda småhus” [3] syftade till att undersöka energianvändningen för produktion av komfortkyla och tappvarmvatten för en nära-nollenergibyggnad av kategorin småhus. Utredningen omfattade tre systemlösningar samt ett referenssystem för produktion av komfortkyla och tappvarmvatten och simuleringar gjordes för tre lokaliseringar i Sverige. Systemlösningarna som studerades skulle i största mån utnyttja fritt flödande energi i syfte att reducera mängden inköpt energi.
Artikelförfattare: Alexander Ekvall
Civilingenjör i energi- och miljöteknik
