På såväl europeisk som nationell nivå finns tydliga politiska mål för att förbättra byggnaders energiprestanda. Cirka en tredjedel av Sveriges byggnader är byggda före 1941. Här finns en stor potential för energibesparing men också kulturhistoriska värden som vi måste förhålla oss till. Samhället har ett ansvar för att byggnaderna, deras värden och vår historia förs vidare till kommande generationer. En långsiktigt hållbar förvaltning förutsätter en balans mellan att bevara, använda och utveckla. Det handlar inte enbart om byggnadsminnen, kyrkor, slott och herrgårdar. Det stora beståndet av kulturhistoriskt värdefulla byggnader är bruksbyggnader av vardaglig karaktär från alla tidsperioder. Det är byggnader som berättar något om vår historia genom vad de representerar och vad de har använts till. Enligt Plan- och bygglagen ska alla byggnader hanteras varsamt så att deras värden beaktas.

Artikelförfattare är Tor Broström, professor i kulturvård, och Petra Eriksson, doktorand i kulturvård, vid Uppsala universitet, Campus Gotland, Visby.

Läs hela artikeln i Bygg & teknik nr 5/15.