Artikelförfattare: Johnny Kellner, Energi- och klimatstrateg

Beteendevanor har inte förändrats i de flerbostadshus som uppförs i nutid jämfört med husen i miljonprogrammet. I dagens energieffektiva flerbostadshus får därför beteendeaspekter en allt större betydelse för energifördelningen av värme, varmvatten och hushållsel i lägenheter. Att ändra beteende är inte enbart en fråga om information och motivation utan bygger även på hushållens förmåga och handlingsutrymme, tid, kunskaper och inte minst kostnad. En vana byter man inte utan omedelbara fördelar. Det är därför väsentligt att alltid beakta hur och varför människor ska förändra vardagen i sitt boende, som att minska varmvattenanvändning, inomhustemperatur, vädra mindre, minska användningen av hushållsel och vatten. Att minska på hushållsel blir allt viktigare för att förebygga en eventuell kommande el-effektbrist framförallt i den södra delen av Sverige när kärnkraften efterhand planeras att avvecklas av tekniska och åldersskäl. El-effektbristen gäller inte minst inom Stockholmsregionen.

Är kostnader för energi och vatten för billig?

Grundproblemet är sannolikt att både energi och vatten fortfarande av många anses som billig för att boende ska vilja ”uppoffra sig”. Att hoppa över varannan dusch under året ger dryga ”100-lappen” i besparing per år, vilket motsvarar en vardagslunch. Att människor inte tar åt sig värdet av detta är kanske inte svårt att förstå.

Figur 1: Att sova med öppet fönster under uppvärmningssäsongen påverkar energibalansen.
Illustration: Hans Sandqvist, Bildinfo.

De boendes beteende har påverkan

Att som exempel sova med öppet fönster under uppvärmningssäsongen får konsekvenser för värmebalansen med ökat värmebehov framför allt i flerbostadshus utrustade med FTX-system (från- och tilluftsventilerat hus med värmeväxlare). Vanliga termostadsventiler på radiatorer är inte heller anpassade att hantera fönstervädring. Sveby-programmet (”Standardisera och verifiera energiprestanda för byggnader”) rekommenderar att man adderar värmebalansen vid energiberäkningar med 4 kWh/m² Atemp och år för vädring. Något vetenskapligt belägg för denna nivå finns inte utan det är ett teoretiskt beräknat tal som kan vara både högre och lägre. Människor måste ha tilltro till tekniska system i sina lägenheter. De flesta tekniska apparater som säljs i dag har en grundlig manual som medföljer varan. Men när det kommer till våra bostäder förutsätts det att man ska förstå hur de energitekniska lösningarna ska samverka med beteendet och vilken effekt detta får både för den som bor i lägenheten men även för den påverkan det kan har i ett större Sverigeperspektiv.

Individuell mätning och debitering av värme och varmvatten

EU har lagt fram ett direktiv för individuell mätning och debitering av värme och varmvatten (IMD) för lägenheter. Förslaget kritiserades av bland annat Allmännyttan och Hyresgästföreningen. Problemet med IMD för värmemätning är den orättvisa värmeöverföring som sker mellan lägenheter vid olika temperaturer och placering i huset. Detta kan tekniskt lösas med isolering mellan lägenheter som ökar värmemotståndet. För individuell mätning av varmvatten som tekniskt är enklare måste de boende få en påtaglig ekonomisk nytta av att duscha eller bada mindre för att det ska vara värt att långsiktigt ändra beteendet. Erfarenheter hos Svenska Bostäder i kvarteret Blå Jungfrun i Hökarängen och även hos andra bostadsbolag visar att det är svårt att uppnå en beteendeförändring när de testat IMD. De boende måste få ut något mätbart värde som IMD föranleder till. Tvärt om så skulle införande av IMD snarare riskera att bli kontraproduktivt vid fjärrvärmeanslutning. Kostnader för mätinstallationer och fakturaadministration överstiger den fastighetsekonomiska nyttan även långsiktigt. Ur miljösynpunkt det vill säga utsläpp av växthusgaser är även nyttan begränsad genom att över 90 procent av tillförd värme i huvudsak kommer ifrån biobaserad fjärrvärme. Nu föreligger ett kraftigt omarbetat förslag av Boverket (BBR) som uppskattningsvis kommer beröra mindre än 15 procent av landets flerbostadshus enligt Boverket, företrädesvis av äldre flerbostadshus som inte är energieffektiviserade.

Andelen hushållsel måste minska då el-effekt kan bli ett problem

Flerbostadshus har i huvudsak kollektiv mätning av värme- och varmvattenkostnader baserat på bostadsarean. Individuell debitering av hushållsel sker vanligtvis direkt via elbolagen. Hushålls-el påverkar indirekt byggnadens energi-balans. Nybyggda och renoverade flerbostadshus blir allt värmeeffektivare vilket även leder till att hushållselens andel av den totala energianvändningen ökar i betydelse. Hushållning av el vid fjärrvärmeanslutning resulterar i ett något högre värmebehov under uppvärmningssäsongen genom att en stor del, cirka 70 procent av elen omvandlas till värme.

Konsumentverket räknar med att en normal el-förbrukning för en mindre lägenhet är cirka 2000 kWh per år. För en större bostad kan nivån ligga på cirka 5000 kWh per år. Enligt SCB finns det cirka 2,5 miljoner lägenheter i flerbostadshus i Sverige. En måttlig el-hushållning med till exempel 15 procent för alla lägenheter i flerbostadshus i Sverige skulle ge ett betydande resultat el-effektmässigt. Ur energisynpunkt uppskattningsvis cirka 1,25 TWh el per år.

El-hushållning syns direkt i plånboken och är direkt lönsam utan någon egentlig uppoffring för den boende. Det borde därför finnas incitament till att ändra beteendet med att dra ner något på hushållselen. El-golvvärme (räknas som värme) i våtrum med en effekt på 60-80W per m², står ofta på året om och kan öka energibehovet med 10-15 kWh per m²Atemp och år och lägenhet. Faran finns för en framtida el-effektbrist med risk för tvingande ekonomiska styrmedel om inte el-hushållning börjar ske.

Elräkningar är en utmärkt informationskälla

Elbolaget har inget primärt affärsintresse av hur kunden använder sin el, utan leverantören är främst intresserad av intäkt av förbrukade kilowattimmar. Elräkning-en sänds ut flera gånger per år till praktisk taget varje hushåll i landet. Betraktad ur ett informationsperspektiv innehåller elräkningen information som skulle kunna utnyttjas betydligt mer strategiskt som ett medel till beteendeförändring för el-hushållning. Huvuddelen av de boende reagerar inte på sina el-kostnader förrän det är aktuellt att betala sin el-räkning. Ett incitament till att minska sin hushållsel är om elbolagen på kundens el-räkning även skulle informera om fördelningen av genomsnittsförbrukning av el från övriga lägenheter i fastigheten. På detta sätt skulle hushållen få en uppfattning om deras el-användning är hög eller låg jämfört med genomsnittet i huset. Boende reagerar förhoppningsvis på om de märker att de har en högre elförbrukning jämfört med sina grannars genomsnitt. I sammanhanget kan det uppmärksammas att el-användningen i Sverige är ett av de högsta inom EU. Det är bara Finland som har högre el-användning än Sverige per person. Sverige har som exempel nästan tre gånger högre el-förbrukning jämfört med Storbritannien.

Figur 2: Beteendet blir en allt viktigare faktor för energibalansen.
Illustration: Hans Sandqvist, Bildinformation.

Inomhustemperaturen i nya bostäder är fortfarande på samma nivå som i miljonprogrammet

För nya flerbostadshus bör en operativ inomhustemperatur på 20 grader vara fullt tillräckligt ur komfortsynpunkt när husen är utrustade med fönster med u-värden på 0,9 W/m²K tillsammans med goda u-värden på ytterväggar och FTX-ventilation. En temperatur på 20 grader i nya lägenheter motsvarar upplevelsemässigt (operativ temperatur) som 23 grader för flerbostadshus uppförda under miljonprogrammet. Skillnaden i temperatur mellan 20 och 23 grader minskar värmebehovet med 10-15 procent. I praktiken har det visat sig svårt att ändra beteende och få acceptans för temperaturer på 20 grader även i nya flerbostadshus. Vanans makt är med andra ord stor. En effekt är att man i stället för att sänka temperaturen lättar på sin klädsel. Det är inte många länder i världen som visar upp så höga inomhustemperaturer som vi har i Sverige. En intressant jämförelse mellan länder inom EU visar att Sveriges andel av den totala värmeanvändningen ligger under genomsnittet inom EU. Det kan tyckas märkligt eftersom Sverige har ett kallare klimat än huvuddelen av länderna söder om oss i Europa. En förklaring kan vara att vi har en hög andel välisolerade hus och är förhållandevis duktiga på i första hand prioritera energieffektivisering av det befintliga bostadsbeståndet, även om mycket fortfarande kvarstår att göra. När det gäller energieffektivisering är det också viktigt att differentiera värme och el.

Solinstrålning genom fönster

Passiv solvärme genom fönster kan minska värmebehovet under uppvärmningssäsongen beroende av lägenheternas orientering, men det ger ofta oönskade övertemperaturer under andra delar av året. Vid nyproduktion efterfrågas allt oftare kylaggregat av boende, något som är vanligt förekommande på kontinenten. Detta skulle dock medföra en betydande ökad el-användning. För olika energiberäkningsprogram tillmättes tidigare att passiv solinstrålning genom fönster skulle ha en stor betydelse för påverkan av värmebehovet, men där har en revidering skett. Indata till energiberäkningsprogrammen tar inte tillräckligt hänsyn till människors beteende. Boende avskärmar ofta solinstrålningen genom att fälla ner sina persienner för att undvika blekning av tapeter, gardiner, möbler och tavlor.

Figur 3: Vid energiberäkningar saknas ofta viktiga delar av sekundärvärmen.

Sekundärvärme och andra mindre poster påverkar den totala energibalansen

Sekundärvärme kan den boende inte påverka. Exempel på sekundärvärme är cirkulationsförluster för varmvatten (vvc) något som visat sig ha en stor betydelse. Förluster på 4-10 kWh per m²Atemp har uppmätts i nyproduktion. Alla små energiposter som vädring, vvc-förluster, köldbryggor, luftläckage kan utan vidare svara för en mycket ansenlig andel av byggnadens värme-förluster i nya flerbostadshus. Några av dessa värmeförluster tas ofta märkligt nog inte med vid teoretiska värme-behovsberäkningar. I bästa fall anges dessa som defaultvärden i stället för beräknade värden. Sammantaget medför dessa förlustposter en bidragande orsak till de stora skillnaderna i teoretiskt beräknade energibalanser jämfört med uppmätta värden. Brister och fel i energiberäkningar från konsulter kan medföra betydligt högre energikostnader för beställaren än vad som upphandlats. Detta kan få till följd långa dyra och komplicerade juridiska konsekvenser mellan entreprenör och beställare. Åtgärder för köldbryggor, vvc-förluster och täthet åligger entreprenören. Här finns det ett stort mörkertal som är svårkontrollerat i efterhand.

Vatten börjar också bli en bristande resurs

Problemet med sjunkande grundvatten kan knappast ha undgått någon. Allt fler svenska städer och kommuner drabbas av vattenbrist under sommarhalvåret. Tillgången på hushållsvatten, där grund-vatten, både naturligt och artificiellt, utgör cirka 50 procent börjar bli en allt mer bristande resurs på grund av klimatförändringarna. Hushållning av vatten har en stark koppling till människors beteende. I Danmark ligger användningen av hushållsvatten på 90 liter per person och i Sverige på 140 liter per person. Danskarnas användning har minskat genom deras prissättning baseras på vattnets värde och tillgång. Detta har genomförts utan att de boende upplever att komforten har påverkats. Frågan om ett styrmedel med högre pris på vatten är knepig för svenskt vidkommande. Att genom styrmedel ta ut ett högre pris på vatten och samtidigt få mindre tillgång på vatten är naturligtvis pedagogiskt svårt.

Figur 4: Vatten är vårt viktigaste livsmedel.
Foto: Johnny Kellner

Påverkan och styrmedel

Möjligheten att uppnå hushållning kan påverkas och påskyndas genom att använda olika långsiktiga styrmedel. Skattestyrda styrmedel eller avgifter väcker ofta starka negativa känslor men kan ibland vara nödvändiga. Med informativa styrmedel är målsättningen att öka människors kunskap kring energi- och miljökonsekvenser och sambanden med det egna beteendet. Genom ekonomiska styrmedel påverkas människor att överväga att förändra sitt beteende. Med administrativa styrmedel det vill säga lagar, normer eller regler går det att åstadkomma omedelbar och tvingande åtgärder.

För att öka allas insikt och medvetenhet är det väsentligt med en kunskapsuppbyggnad hos samhälle, byggherre, entreprenör och inte minst bostadskonsumenten. I en boendeundersökning genomförd av SBAB så ansåg 71 procent av de tillfrågade att de kan tänka sig att göra mer för att leva mer klimat- och miljömässigt hållbart i sin bostad. Svenska konsumenter är i allmänhet både miljömedvetna och kunniga om vikten av sparåtgärder i hemmet. Det är tämligen lätt att få människor att inse att man borde ändra sitt beteende, men det är betydligt svårare att genomföra förändringar i vardagslivets rutiner. Förändringar i människors beteende är med andra ord en långsam process även om de har en miljö- och energimedvetenhet.

Viktigt att kunna verifiera funktion, brister och fel

Tekniskt intressant i sammanhanget är kvalitetssäkring av att till exempel verkligt u-värde för fönster uppfylls vid nyproduktion och renovering. Byggbranschen förlitar sig helt på märkningen från tillverkaren. Man frågar sig om märkningen på ett fönster överensstämmer med verkligheten? Här finns sannolikt ett stort mörkertal? Att ta fram teknik och apparatur för att kunna kvalitetssäkra u-värden på byggplatsen för fönster men även för färdiga ytterväggselement skulle vara av stort värde. En annan viktig faktor är att kontrollera att årlig systemtemperaturverkningsgrad för värmeåtervinning stämmer med indata. Här används ofta helt felaktiga indata vid energiberäkningar, ofta enbart med tillverkarens laboratorievärden. En förutsättning är naturligtvis att både bygg och installationer alltid utförs på ett fackmannamässigt sätt.

För att uppfylla en god kvalitetssäkring är det nödvändigt att installera mätutrustning för att möjliggöra driftuppföljning och underlätta felsökning för att kunna verifiera och dokumentera helheten av funktionen. Därigenom ges det även förutsättningar för att kunna skilja på avvikelser som räknas till brukandet och vad som är att hänföra driftsfrågor. Detta är juridiskt väsentligt för beställaren om det uppstår stora skillnader mellan utlovad energi och verkligt uppmätt värde.

Referenser:

[1] Svein H Ruud. Regler strategier och beteenden inverkan på energianvändningen i bostäder.
[2] Anna Carlsson Kanymar, Anna Lisa Linden, Petter Wulft: FOI, Energieffektivisering i Bostaden.
[3] Anna-Lisa Linden, Sociologiska institutionen vid Lunds universitet. Hushållens energianvändning och styrmedelsstrategier.
[4] Johnny Kellner, Energiberäkningar kräver god erfarenhet. Samhällsbyggaren.
[5] Bengt Bergqvist, VVC-förluster i flerbostadshus – Kartläggning i 12 fastigheter.

Artikeln är publicerad i Bygg & teknik nr 2/20