Har Samhällsbyggnadssektorn tappat bort den biologiska mångfalden?

Bortfallet av biologisk mångfald är ett hot mot vår planet.
Illustration: WWF Living Planet Report 2018, Van Oorschot, M. et al.

Artikelförfattare: Johnny Kellner, Energi- och klimatstrateg

Biologisk mångfald behandlas ofta styvmoderligt inom företags- och organisationers färdplansarbete för klimatet där LCA utgör ett beräkningsverktyg. För biologisk mångfald finns inte direkt något motsvarande instrument. Det internationella revisions- och rådgivningsföretaget KPMG visar i en undersökning att endast en tredjedel av svenska bolag rapporterar sin påverkan på natur- och ekosystem och att mindre än fem procent har identifierat förlust av biologisk mångfald som en riskfaktor som kan påverka den egna verksamheten. Medvetenheten måste öka att förlusten av biologisk mångfald är lika akut som klimatfrågan, men den har fått alldeles för lite uppmärksamhet. Ett ensidigt skogs- och jordbruk är exempel på ett större hot. Betänkligt är att Sverige fram till 2020 inte klarat av mer än ett av de 16 globala miljömålen inkluderande biologisk mångfald som riksdagen beslöt om 1999. Enbart målet om skyddande av ozonskikt har uppfyllts.

Vad är biologisk mångfald

Biologisk mångfald är ett samlingsbegrepp som omfattar all den variation som finns mellan olika arter och livsmiljöer och är en förutsättning för allt liv på jorden. Minskad biologisk mångfald hotar vår matförsörjning, tillgången av rent vatten, vår ekonomi, hälsa och livskvalitet. Det handlar om att skydda den bio­logiska mångfalden genom sparsam an­vändning av naturresurser och fossil energi för att säkerställa ekosystemens produktionsförmåga. Sverige underteck­nade redan 1993 konventionen om bio­logisk mångfald (CBD), där Sverige har förbundit sig att vårda och bidra till den biologiska mångfalden. Det innebär till exempel att bruka jorden så att djur, växter och insekter som finns i skogs- och jord­brukslandskapet kan leva kvar där. Det intensiva skogsbruket med kalhyggen som dominerande metod och igenväxning av öppna landskap med ängar och hagar, gör att många arter får allt svårare att klara sig. Inom både skogs- och jordbruksnäringen odlas dessutom allt färre arter viket innebär mindre genetisk variation som påverkar den biologiska mångfalden nega­tivt. Ett homogent jordbruk har dessutom lägre motståndskraft vid förändringar eller angrepp. En annan viktig del i miljömålsarbetet är att förhindra växter och insekter som ingen vill ha i Sverige att sprida sig eftersom den utgör en fara genom att den slår ut viktiga inhemska växter och sprider nya arter av oönskade insekter.

Där naturskog tidigare dominerade finns nu enbart produktionsskogar i olika åldersstadier efter kal­avverkning. Foto: Klas Ankers.

Stort negativt biologiskt fotavtryck i Sverige

Sveriges totala andel av CO_2ekv är låg, mindre än 0,15 procent av världens to­tala utsläpp. Sverige har dock enligt WWF ett genomsnittligt ekologiskt fotavtryck på 6,6 globala hektar och är med detta bland de 15 länderna i världen med störst negativt fotavtryck per person. Global hektar motsvarar den genomsnittliga produktionen hos de biologiskt produktiva mark- och vattenområdena på jorden. Det vill säga den mäter människornas förbrukning av naturresurser som genom­snittsinvånarens i varje enskilt land.

Naturskogen har försvunnit

Skogen är avgörande ur klimatsynpunkt och den suger upp 80 procent av kol­dioxiden medan den växer. En naturskog binder 40 gånger mer koldioxid än nyplanterad skog. Det sker i dag en utarmning i dagens kommersiella skogs­bruk där man inte har tagit höjd för den biologiska mångfalden. Detta har succesivt lett till en negativ utveckling för de organismer som har gammal skog som livsmiljö. Dagens skogsbruk borde egentligen inte utgöra ett hinder för biologisk mångfald. Idag är endast en procent av Sveriges skogar naturskog. Detta står i bjärt kontrast till målsättningen om biologisk mångfald. EU-kommissionen har också föreslagit att all urskog inom EU ska ha ett lagligt skydd och att användningen av bekämpningsmedel ska halveras.

Trafikrondeller utgör en utmärkt plats för en kompletterande grönstruktur. Foto: Robert Ramon Diaz Blanco, Pixabay.

Att skapa biologisk mångfald i staden är en utmaning

Enligt den Europeiska Miljöbyrån krävs det grundläggande förändringar för att utveckla och planera våra städer och tätorter. Att skapa naturmiljöer i stadsmiljö är en utmaning för såväl kommunala planerare, biologer, arkitekter, konsulter och inte minst fastighetsägare och byggherrar vilka är de som ska förvalta våra städer och tätorter.

Det största hotet mot den biologiska mångfalden är biotopförstöringen. Många organismers naturliga livsmiljöer krymper på grund av mänsklig påverkan. Stadens natur är därför en allt viktigare tillgång för vårt välbefinnande. Grönplaneringens fokus vid kommunal planering för grönområden i städer har hittills i första hand varit för befolkningens rekreation, medan fokus på värdet av grönområden för biodiversitet är mindre vanlig. Marknadsföring av grön/blåa lösningar med koppling till biologisk mångfald borde vara en viktig drivkraft för byggherrar och fastighetsägare. Idag är det endast ett fåtal fastighetsägare och byggherrar som går före och vågar investera i gröna lösningar med hög biologisk mångfald i anslutning till sina fastigheter. Boverket har i slutet av januari 2021 skickat ut en snabbremiss med förslag till: ”Allmänna råd om stöd för gröna och trygga samhällen”.

Tak med riklig grönstruktur. Cykelhuset OhBoy i Västra Hamnen i Malmö. Foto: Jonatan Malmberg, Scandinavian Green Roof Institute.

Biologisk mångfald förbises ofta vid samhällsbyggandet

En rapport från SLU visar att nära 20 procent av cirka 22 000 arter i Sverige löper risk att dö ut. En långsiktigt håll­bar användning av naturresurser och ekosystemtjänster [not 1] är en väsentlig faktor där samhällsbyggnadssektorn måste ta ett betydligt djupare ansvar. I städerna riskerar grönområden och parker att bli allt mindre och mera isolerade med svaga spridningslänkar för växter, insekter och djur. Fler sammanlänkande grönområden i städer behövs också för att klara fler kraftiga skyfall. Risken för översvämningar blir allt kraftigare på grund av klimatförändringarna. På samma sätt som bygg- och anläggningsbolagen och materialindustrin använder tekniska konsulter, arkitekter och ekonomer i sin verksamhet är det nu nödvändigt att även anlita biologer och ekologer inom bolagens organisationer för att hantera biologisk mångfald i planeringen av projekten.

Vid planläggning av nya bostadsområden är det en fördel om byggandet sker på höjden i stället för på bredden för att ta mindre area i anspråk. Likaså är förtätning av befintliga stadsdelar och industrimark positiv i stället för nyexploatering av jungfrulig mark. Hustak bör där det är teknisk möjligt kompenseras med riklig grönstruktur och inte enbart med sedumväxter och gärna kompletteras med bikupor på taken där så är tekniskt möjligt. I delar av parker och innegårdar bör gräset inte klippas för att skapa en ängsmiljö med vild grönstruktur vilket samtidigt kan vara negativt för  personer med allergiska pollenproblem. Allt fler kommuner har börjat använda trafikrondeller till att skapa en vacker grönstruktur som förbättrar spridningslänkarna.

Innegård mitt i Stockholms City med varierande, växlighet kv. Träskfloden. Foto: Johnny Kellner.

Trä är ett betydelsefullt material

Hoten för den biologiska mångfalden som uppkommer av samhällsbyggandet är habitatdegradering eller förstörelse, det vill säga att livsmiljön för djur, insekter och växter försämras eller försvinner genom ändrad markanvändning. Netto­lagringen av skogens kol är fortsatt på en hög nivå beroende på att tillväxten av produktionsskog är större än av­verkningen i norra delarna av Sverige. När skogen avverkas och ersätts av homogena trädodlingar, där endast ett sorts träd växer, är det många växt- och djurarter som inte klarar sig. Ur både klimatsynpunkt och biologisk mångfald är det därför viktigt med en ökad återplantering med blandskog. Biomassa där Grot (grenar och toppar) utnyttjas till biobränsle i Sverige är ett sätt att använda restprodukter från skogen till biokraftvärme. Alternativet är låta en del Grot förmultna på marken och avge samma mängd CO₂ som vid förbränning. Med en del kvarliggande Grot kompenseras skogen för förlusten av näringsämnen i stället för att behöva konstgödslas.

Skogen utgör en viktig råvara för byggindustrin. Snabbväxande produk­tionsskog har emellertid nackdelen att den ger glesare årsringar vilket försämrar både virkeskvaliteten och hållfastheten. Vid inköp av virke är det väsentlig att det sker från hållbara skogs- och träföretag. Miljömärkning för trä enligt FSC är en väg. FSC är en oberoende internationell medlemsorganisation som verkar för ett miljöanpassat, socialt ansvarstagande och ekonomiskt livskraftigt bruk av skogar genom sitt certifieringssystem.

Humlor och bin riskerar att försvinna. Foto: Pixabay.

Bristen på biologisk mångfald är ett lika stort hot för planeten som klimatförändringarna

Med nuvarande utsläppstakt förflyttar sig klimatzonerna allt längre norrut i Sverige med cirka fyra kilometer per år. Med klimat­förändringarna väntar ett varmare klimat med en utdragen växt­säsong i Norden med tidigare vårar och längre höstar med ökad tillväxt men med risk för både torka och väta, vattenbrist och hetta under sommaren. Ändrad nederbördsmängd, förhöjda vintertemperatur och längre torrperioder kan göra miljön gynnsam för nya arter från sydligare breddgrader som då kan bli ett problem, både i urbana- och naturmiljöer. Om exempelvis inhemska humlor och bin skulle försvinna så skulle alla växter som pollineras få stora problem och det skulle påverka nästan allt vi äter. En fjärdedel av arter av bin är inte observerade sedan 1990.

Mer än 75 procent av världens livs­medelsgrödor är helt beroende av polli­nering. EU har gett klartecken till att den europeiska investeringsbanken ska betala ut motsvarande 10 000 miljarder kronor till olika typer av gröna investeringar de närmaste tio åren. Pengarna ska till exempel gå till projekt som främjar biologisk mångfald och hållbarhet och som är i linje med klimatmålen från Parisavtalet. Enligt EU-kommissionen uppskattas förlusten av världens sam­hällsekonomi till 5,5–10,5 biljoner euro
per år till följd av markförstöring. Att notera i sammanhanget är att Sverige dessutom har en mycket låg självför­sörjningsgrad av livsmedel på 45 procent, vilket är lägst i Europa. Som jämförelse har vårt grannland Finland 85 procents självförsörjningsgrad.

Byggsektorn är resurskrävande och energiintensiv

Byggsektorn hör till de mest resurs­krävande och energikrävande industri­erna. Det är därför särskilt viktigt för den biologiska mångfalden att bygg­sektorn vid ny- och ombyggnation och anläggningsverksamhet tar hänsyn till såväl energi, materialval, hantering av byggavfall, uttag av naturresurser och transporter. Tillverkningen av material skiljer sig åt, där till exempel stål- och cementindustrin kräver stora materiella- och energi­resurser och släpper ut stora mängder växthusgaser vilket även genererar utsläpp av oönskade kemikalier och partiklar som påverkar den biologisk mångfalden.

Byggsektorn står för ungefär en tredjedel av allt avfall som genereras. Genom att effektivisera energianvändning, effektivare källsor­tering och återvinna material kan bygg, anläggnings- och fastighetssektorn redu­cera sin resursförbrukning, samtidigt som miljöpåverkan från det avfall som ändå uppkommer kan minimeras. Affärs­modeller redan i en tidig planering för en cirkulär ekonomi bidrar också till att resurser används effektivare.

Vänster: Blandskog är väsentlig för den biologiska mångfalden. Höger: Monokultur med enbart ensidig trädplantering gynnar inte biologisk mångfald varken i Sverige eller vid u-landsprojekt. Foto: Pixabay.

Befolkningsandelen i städer ökar

Hälften av världens befolkning bor i städer. Enligt den Internationella valutafonden (IMF) beräknas befolkningsandelen år 2060 i städer öka med ytterligare två tredjedelar. Detta innebär att om mindre än 40 år kommer över sex miljarder människor att leva i urbana områden. Att gynna den biologiska mångfalden handlar både om att identifiera, bevara och sköta befintliga värdefulla naturmiljöer och att skapa och förvalta världens städer med grönblå infrastrukturer. Det gäller allt från naturmiljöer, parker, begränsa hårdgjorda ytor, öppna dagvattensystem och min­skade utsläpp av oönskade kemikalier och partiklar.

Byggsektorn hör till de mest resurs- och energikrävande industrierna. Foto: Pixabay.

Taxonomi införs med betoning på biologisk mångfald

EU-kommissionen har kommit med ett förslag om taxonomi som är ett verktyg för att identifiera miljömässigt hållbara investeringar, bland annat med biologisk mångfald som en av punkterna. Taxonomin har väckt viss kritik i Sverige eftersom förslaget bland annat anger att vattenkraft och bioenergi inte ska räknas som en hållbar investering. Taxonomin ska införas från den 1 januari 2022. I skrivande stund är det osäkert hur den i detalj kommer att utformas.

Konklusion

Byggbranschen är en av de sektorer som har en betydande påverkan på den biologiska mångfalden. Vid planläggning av nya stadsdelar och projek­tering inför uppstarten av bygg- och anläggningsprojekt måste en stor omsorg göras vid val av material, produk­tionsteknik, transporter, masshantering och inte minst beaktande av avfall och närmiljön. Enligt IMF är över hälften av världens BNP på drygt 37 biljoner USD i någon form beroende av naturen. Bevarande av biologisk mångfald ska be­traktas som en slags livförsäkring för vår framtid. Bortfallet av biologisk mångfald är ett av de största hoten mot planeten. På regeringsnivå måste biologisk mångfald föras in på agendan inom alla områden och inte enbart betrakta den inom ramen för den globala uppvärmningen. För en förändring krävs ett kraftfullt internationellt och ansvarsfullt ledarskap samt mod av både näringslivet och politiker. Man kan fråga sig vad det är som ger oss människor rätten att påverka naturens, våra egna och framförallt fram­tida generationers livsbetingelser genom att vi medverkar till att minska den biologiska mångfalden?  

Referenser:

[1] Vägledning för ett strukturerat miljöarbete, Länsstyrelserna.
[2] Ekosystemet och biologisk mångfald, Byggmästarna i Skåne.
[3] Vad kan byggföretag göra för att bevara den biologiska mångfalden? Karin Wessman.
[4] Biologisk mångfald, SLU.
[5] Biologisk mångfald och konventionen om biologisk mångfald, Naturvårdsverket
[6] Byggindustrin måste verka för en biologisk mångfald. Tidningen Byggindustrin.
[7] Bygg ny natur, Samhällsbyggaren debatt.
[8] Europeiska kommissionen.
[9] 15 hållbara lösningar för framtiden. Lunds universitet.
[10] Globalis, Ekologiskt fotavtryck.
[11] Finansdepartementet, Grön taxonomi.
[12] Global Change Biologi

Artikeln är publicerad i Bygg & teknik 2/2021.