– en anledning att iaktta försiktighetsprincipen

För många är det en stor händelse i livet när man väntar barn och den är något man ser fram emot med glädje och förväntan. Många som äger sin bostad, och även har ekonomiska möjligheter, renoverar och gör fint i hemmet och i barnets rum, om man inte nyligt gjort det. I Sverige föds varje år cirka 100 000 barn men tyvärr har det blivit allt vanligare med allergiska sjukdomar bland barn. I Folkhälsomyndighetens Miljöhälsorapport 2013 anger man att cirka 16 000 fyraåringar hade allergisk snuva och/eller astma och 7 000 fyraåringar hade böjveckseksem (atopiskt eksem) som diagnosticerats av läkare och det var ungefär lika många tolvåringar som drabbats. För vissa av barnen försvinner besvären i vuxen ålder, men för många innebär det att man har kvar sina symtom i vuxen ålder eller har en ökad risk att drabbas av kontakteksem. Varför har det blivit så?

Riskfaktorer för allergiska sjukdomar hos barn
Det finns flera hypoteser till varför allergiska sjukdomar ha ökat och man känner till en rad faktorer som påverkar risken att barn drabbas. Ofta är det en kombination av arv och miljö. Den viktigaste kända faktorn är att båda föräldrarna har allergi eller eksem. Barnläkarföreningens sektion för barn- och ungdomsallergologi har gjort en relativt lättillgänglig sammanställning av kunskapsläget när det gäller faktorer som påverkar risken för allergiska sjukdomar hos barn. Där finns också en länk till en fördjupad genomgång och där nämns inomhusmiljöns betydelse med bland annat en ökad risk vid fukt- och mögelskador i bostaden.

Renovering som riskfaktor
Faktorer som inte behandlas är renovering och/eller nya möbler under graviditet eller barnets första levnadsår. Det har kommit flera studier från Tyskland, Frankrike, Kina, Korea, och det finns även åtminstone en äldre svensk studie, där man funnit att barn löper ökad risk för atopiskt eksem, rinnande näsa, väsande/pipande andning och astma om man renoverat eller skaffat nya möbler i bostaden mamman bott i före/under graviditeten eller under barnets första levnadsår. De åtgärder som nämns är målade väggar och tak, nya tapeter, nya golvmattor, laminerade trägolv och heltäckande mattor.
Studierna är inte helt samstämmiga när det gäller vilken tid för exponering som är av betydelse och vilka symtom som de ger upphov till. Det kan bero på formuleringen av frågorna man ställt till föräldrarna och om man krävt att symtomen ska vara diagnostiserade av läkare eller inte. De riskökningar som redovisas i studierna varierar mellan 1,2 – 5,2. Det är svårt att göra en riktig uppskattning av risken eftersom det är flera faktorer som spelar in. Det kan finnas faktorer som samvarierar med renovering och det finns skillnader hur man tar hänsyn till dessa faktorer i de olika studierna.

Emissioner av flyktiga organiska ämnen
Det finns studier där man funnit samband mellan mängden flyktiga organiska ämnen (engelska Volatile Organic Compounds, VOC) och symtom eller signalsubstanser i kroppen som påverkar utvecklingen av allergier hos barn. Man kan inte dra slutsatsen att det är VOCar i sig som förorsakar symtomen men det finns ändå anledning att hålla exponeringen så låg som möjligt. Gene-rellt kan man säga att material/produkter avger mest när de är nya och sedan minskar emissionerna med tiden för att efter en tid nå en relativt stabil nivå.
Hur lång tid det tar innan kurvan planat ut varierar mellan ämnen. I en tysk studie föreslår man bör vänta minst 2 veckor och helst mer än 2 månader innan man använder ett renoverat rum [1].

Byggmaterial i olika länder
Används då samma material i byggnader och möbler i Sverige som i övriga Europa eller Sydostasien? Undertecknad är inte den som är mest lämpad att besvara frågan men det torde skilja en del i byggteknik och materialval bland annat på grund av klimatfaktorer. Samtidigt finns det stora tillverkare av byggmaterial och möbler som rör sig på en europeisk eller global marknad. Tillverkare och återförsäljare av kemikalier som används vid tillverkning tillhandahåller också kunskap om egenskaper hos ämnen/blandningar och hur de kan kombineras i olika produkter för att uppnå önskvärda egenskaper. Det torde bidra till likheter mellan produkters sammansättning i olika länder.

Barn med atopiskt eksem.

Kan man minska risken att barn drabbas?
Hur ska man förhålla sig till studierna där man funnit samband mellan renovering och allergiska sjukdomar? Även om det finns en osäkerhet i generaliserbarheten av studierna förefaller det ändå vettigt att agera utifrån försiktighetsprincipen. Det säkraste är förstås att blivande, eller nyss blivna, föräldrar undviker att renovera eller att flytta till en nybyggd bostad. Om ens bostad har fukt- eller mikrobiella skador bör man ändå åtgärda dem. Riskerna man funnit för dessa faktorer är större än vid renovering eller nya möbler.
Kan man göra något för att minska risken vid renovering/ny bostad? Eftersom man inte vet vilka ämnen som ökar risken går det inte att säkert ge ett korrekt svar, men om man väljer material som har låga emissioner av VOCar är det rimligt att anta att risken minskar. För många produkter finns en byggvarudeklaration och under punkt 11, Innemiljö, anges olika emissioner och hur de är mätta. Standard är att man har mätt emissionerna efter 4 veckor och 26 veckor. Förutom angivna mängder kan förändringen också ge en uppfattning om hur snabbt emissionerna avklingar från materialet. I exempelvis systemen BASTA, Byggvaru-bedömningen och SundaHus finns bygg-varudeklarationer samlade och produkter är också bedömda. Man kan även kontakta tillverkaren/importören direkt och fråga efter informationen.
En ökad ventilation är också ett sätt att minska exponeringen eftersom en högre luftomsättning späder ut halten av luftföroreningar. Detta är förstås ett sämre alternativ ur energisynpunkt men förutom VOCarna minskar det sannolikt även exponering för andra grupper av ämnen.

Regler i andra länder och Sverige
I Tyskland, Frankrike och Belgien finns begränsningar och deklarationsplikt för emissioner av VOC:ar från byggnadsprodukter. IVL Svenska Miljöinstitutet utredde på Kemikalieinspektionens uppdrag vilka farliga ämnen som finns i byggprodukter. Det resulterade i ett lagförslag från Kemikalieinspektionen för att reglera emissioner från byggprodukter. Förslaget är under beredning men kraftigt försenat. Enligt en handläggare på Miljö- och energidepartementet ska förslaget granskas av jurister under hösten 2018.
Pågående studie Det pågår en studie i Västerbotten (Northpop) för att undersöka orsakerna till astma, allergier, övervikt och beteendeproblem. Det saknas fortfarande viktiga pusselbitar i kunskapen om hur arv och miljö samspelar under graviditet och barndom och avsikten med studien är att identifiera påverkbara faktorer för barns hälsa. Gravida kvinnor inbjuds att delta i studien och sedan är ambitionen att följa barnen till dess de är 7 år gamla. Se www.northpop.se

Läs mer:
• Riskfaktorer för allergiska sjukdomar hos barn: www.barnallergisektionen.se/stenciler_nya06/A1_bakgrund_kortversion.pdf
• Exempel på system där data om emissioner är samlade:
www.basta.se
www.byggvarubedomningen.se
www.byggvarudeklarationer.se
www.sundahus.se
• Kemikalieinspektionens ”Kartläggning av farliga ämnen i byggprodukter i Sverige”. Här finns även en översikta av regler i Tyskland, Frankrike och Belgien:
www.kemi.se/global/pm/2015/pm-9-15-kart-laggning-av-farliga-amnen-i-byggprodukter-i-sverige.pdf
• Kemikalieinspektionens förslag till nationella regler gällande hälsoskadliga kemiska ämnen i byggprodukter:
• www.kemi.se/global/rapporter/ 2015/rapport-8-15-halsoskadliga-kemiska-amnen-i-bygg-produkter.pdf
• Northpop: www.northpop.se

Referenser
[1] Herbarth O and Matysik S. Decreasing concentrations of volatile organic compounds (VOC) emitted following home renovations. Indoor Air 2010; 20: 141-146

Artikelförfattare
Bo Glas
Umeå Universitet

Artikeln är publicerad i Bygg & teknik nr 5/18