Intresset för solcellsanläggningar har de senaste åren ökat och mellan 2016 och 2017 ökade antalet nätanslutna anläggningar med 52 procent. Lönsamheten kring solceller är omdebatterat och för ett enskilt hushåll bygger lönsamheten i dagsläget till stor del på en skattereduktion på 60 öre/kWh såld el. Osäkerheter kring hur länge detta stöd kommer finnas kvar har gjort att allt fler ser sig om efter möjlighet att bibehålla så mycket solel som möjligt inom hushållet, då främst genom energilagringssystem. Men kan dessa system nå lönsamhet och vad innebär de för klimatet?
Klimatförändringar sker i snabbare takt än för den naturliga variationen och det står klart att antropogena utsläpp påverkar och kommer fortsätta påverka jordens klimat under lång tid framöver. Energitillförseln samt elproduktionen i världen kommer till störst del från fossila bränslen, i form av kol, koks, naturgas och olja. Det finns flera energikällor som kan ersätta fossila bränslen, där vattenkraft sedan länge nyttjats och är i nuläget den största förnybara elproduktionskällan i världen. Andra förnybara elproducenter är vind- och solkraft som tack vare elcertifikat och andra stödsystem har växt och förmodligen kommer fortsätta växa framöver. Även om det installeras alltfler solcellsanläggningar varje år, så producerades enbart omkring 0,1 TWh solel av Sveriges totala produktion på 159 TWh under 2016. Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin [1] menar dock att solenergi har en bruttopotential att producera upp till 50 TWh el per år om alla för ändamålet lämpliga tak beläggs med solcellspaneler.
Solceller – lönsamhet och klimat
Lönsamheten kring solceller är om-debatterat, inte minst med tanke på riksdagsbudgeten som röstades igenom i december 2018, där anslaget till solcellsstödet kraftigt minskat. Mycket tyder dock på att solceller ändå når lönsamhet på sikt, med en sannolik återbetalningstid på cirka 15 år, förutsatt installation på för ändamålet lämplig takyta. Solcellers livslängd är väsentligt längre än så vilket betyder att ägaren av anläggningen kommer kunna producera och förbruka gratis el i lång tid.
Ingen elenergi är klimatneutralt, efter-som utsläpp vid produktion av de olika komponenterna i en solcellsanläggning, vind- eller vattenkraftverk måste tas i beaktan. El som producerats av solceller kan nå så låga utsläppsnivåer som 20 g CO2-ekvivalenter/kWh el, vilket kan sättas i förhållande med den nordiska elmixen på omkring 130 g CO2-ekvivalenter/kWh el eller marginalelen som kan ge upphov till allt mellan 500 – 900 g CO2-ekvivalenter/kWh el. Detta innebär att solceller helt klart ger klimatvinster, oavsett om anläggningen miljövärderas genom marginalelsprincipen eller genom att jämföras med medelel.
– lönsamhet och klimatpåverkan
