2-plans radhus i Falkenberg. Foto: Christer Harrysson.
Bygg- och boendekostnaderna har ökat betydligt mer än andra kostnader i samhället. Några års kraftiga uppgångar i byggbranschen har nu växlat till en cirka 30 procentig nedgång. Kommunernas markanvisning har oftast villkorats med alltför få hyresrätter. Detta har tillsammans med för liten konkurrens varit kostnadshöjande för nya bostäder. Det har byggts för många trevliga och dyrbara bostadsrätter. Marknaden har varit sådan att höga insatser har kunnat tas ut. Ibland har de i stort sett täckt hela byggkostnaden. Detta tillsammans med krav på mindre resursanvändning accenturerar behovet av att bygga bättre och billigare.
Extrema prishöjningar och vinstmaxi-meringar på bostadsrätter och småhus har tillsammans med skärpta amorteringskrav, lånebegränsningar och reavinstskatten lett till en kraftig inbromsning av affärer med bostadsrätter och småhus. Högre försäljningspris medför många gånger högre vinst för företag och säljare. Men också på att alltför många inte har ekonomi för att klara ett nytt boende på rätt plats. De senaste årens starka efterfrågan på bostäder tillsammans med och kraftiga kostnadshöjningar är vad som råder. Detta hämmar tillväxten i samhället om vi inte hittar nya recept och genvägar till ett bättre och billigare byggande av bostäder. Byggfelen kostar förmodligen betydligt mer än 50 miljarder kronor per år visar nya uppgifter från Boverket [6].
Rejäla besparingar är möjliga Samverkan över skrågränserna under projektering, produktion och förvaltning ger stora besparingar. Forskning bevisar att möjligheterna är stora att bygga billigare med låg energianvändning och god innemiljö. Detta genom att fokusera på samspelet byggteknik, värme, ventilation, värmeåtervinning, styr- och reglersystem, brukare och utförande. Detta uppnås säkrast med enkla, beprövade lättskötta lösningar.
Byggsektorn använder cirka 40 procent av landets energi. Varför händer då inte mer för att spara energi inom bygg-området när vi dessutom vet hur detta kan göras? Samtidigt som bostadsbrist råder i många kommuner bygger vi inte tillräckligt många bostäder och dessutom för dyrt. Känd kunskap finns för hur man kan minska såväl byggkostnader som energianvändning med vardera flera tiotal procent. Men då minskar byggföretagens vinst och Sveriges skatteintäkter! För att snabbare minska klimatavtrycken måste en starkare styrning ske från politikers och myndigheters sida. Praktiskt inriktade forskningsprojekt [13) [14] [16] visar på stora besparingsmöjligheter för bostadsbyggandet:
• minskade produktionskostnader med mer än 30 procent
• lägre energianvändning
• välbyggda hus sparar 30 procent energi och ger bättre komfort
• rätt teknisk lösning sparar 30 procent energi med oförändrad eller bättre innemiljö
• mellan sparsamma boendevanor och slösaktiga kan det skilja 70 procent eller 1:3 i energianvändning
• individuell mätning och debitering av energi- och vattenanvändningen sparar 30 procent energi
• gruppbyggda småhus har 30 procent lägre produktionskostnader och 50 procent lägre total energianvändning än flerbostadshus.
Trots alla dessa möjligheter bygger vi allt dyrbarare och med onödigt höga energikostnader. Intresset för kostnadsbesparande åtgärder är oväntat litet. Beror det månne på att i så fall minskar byggarnas vinst samt statens skatte- och momsintäkter?
Artikelförfattare: Christer Harrysson
Professor i byggteknik, Örebro universitet
