Artikelförfattare Eje Sandberg, Forum för Energieffektivt Byggande
Av alla inkomna remissvar på Boverkets nya energikrav kan sammanfattningsvis konstateras att Boverket inte har någon enkel uppgift att utforma energikrav utifrån EU-direktivet och sedan anpassa detta till det svenska energisystemets förutsättningar. Frågan har dessvärre varit en följetong de senaste 5 åren och av den stora svarsvolymen och alla lämnade avslagsmotiveringar att döma får man en känsla av att BBR-konstruktionen för energikraven nu nått världs ände. Går det egentligen att lappa och laga så mycket längre? Som svar på den frågan anger Energirådgivarna att BBRs energikrav behöver göras om från grunden och menar att energikraven i BBR nu är allt för komplexa och i praktiken obegripliga för många. Samtidigt finns de som storknar av alla dessa ständiga ändringar vi haft de senaste åren och som nu efterfrågar arbetsro och långsiktighet. Och vart tog departementets utlovade utredning om kompletterande energikrav vägen?
Remissvaren
Totalt har det under hösten inkommit 131 remissvar på Boverkets remiss om nya energikrav i byggreglerna. När denna tidningsartikel publiceras borde Boverket redan ha lanserat den nya BBR-versionen. Det kan ändå vara av intresse att utifrån denna bakgrund se vilka delområden man hittat bättre lösningar för.
Det stora antalet remissvar innebär inte att alla läst, förstått och svarat med ingående synpunkter. 61 remissvar har egentligen inga synpunkter alls och består av tre lika stora delar; en som ”avstår” att lämna svar, en som tillstyrker utan kommentarer och en som anger någon mindre kommentar i form av synpunkt på formalitet, att de skulle vilja se fler exempel, tar upp brandaspekter eller annan icke energirelevant fråga.
Av alla de 70 som däremot lämnat synpunkter på flera aspekter, gjort egna analyser eller lämnat mer ingående svar så har fler än hälften (41 st) avstyrkt förslaget med motivering. Synpunkter har lämnas på ett stort antal områden. Ibland inkommer även konstruktiva lösningar på de problem man ser. Inom områden med tydliga intressekonflikter ser vi också att åsikterna går tydligt isär. De delområden som får flest anmärkningar framgår av figur 1.
Utöver de delområden som ingår i diagrammet finns ytterligare ett antal frågor där man också har synpunkter, till exempel anges i flera svar att renoveringskraven REN, måste frikopplas från nyproduktionskraven för att bli användbara. Denna bredd i problemområden som nämns, visar tydligt på energikravens komplexitet. Bland de åter-kommande synpunkterna finner vi:
Fgeo
En del kommuner har åsikter om att faktorn för geografisk justering, Fgeo inte är rättvisande för sin del. Väldigt få har dock ifrågasatt varför alls ha ett krångligt Fgeo-system. Om man nu anser att samma byggnad är kostnadseffektiv och lämplig för hela Sverige, är det väl enklare att koppla kravet till en referensort? FEBY påpekar däremot att man rimligen ska ha mer isolering i Norrland jämfört med Skåne, om nu kraven ska baseras på kostnadseffektiv utformning. Och det ska den enligt EU-direktivet.
Utredningens kvalitet
Sex remissvar pekar på konsekvens-utredningens bristande kvalité vad gäller energi- och kostnadsanalyser och hur de påverkat de förslag som lagts.
Uppföljningssystem
En kanske mer allvarligt kritik är vilken nytta energikraven har, om de är så krångligt utformade att de varken förstås, tillämpas eller följs upp och hur detta urholkar en sund konkurrens mellan olika anbudsgivare. Här är det speciellt större byggentreprenörer som ser problematiken med en ojust konkurrens vid anbudstillfället.
Små byggnader < 150 m2
Småhusbranschen och aktörer kopplade till detta marknadssegment anger det orimliga i att samma kravnivå gäller för stora småhus som för riktigt små byggnader i segmentet 50 – 80 kvadratmeter. Ska vi med byggregler verkligen främja byggandet av stora småhus istället för små småhus? Att samma problem även gäller små lokalbyggnader är det däremot få som uppmärksammat. Olika konstruktiva förslag på hur små byggnader ska kompenseras lämnas.
Kravnivån
Många remissvar anser att kravnivån är för låg och behöver skärpas, inte minst för flerbostadshusen där fjärrvärmda hus får betydligt lägre krav med Boverkets förslag. Här ges många redovisningar av egna analyser, diagram och historik relativt äldre BBR, som underlag.
Teknikneutralitet
En hel del av de synpunkter som lämnas bottnar i en uppfattning att energikraven måste vara teknikneutrala relativt val av energislag och inte styrande på denna punkt. Detta uttrycks både direkt och indirekt i ett stort antal av svaren. Problematiken ligger i att det är just en kombination av byggnadens egenskaper och energiförsörjningens effektivitet som är syftet med EU-direktivets skrivningar. Det som kan vara högst relevant för andra europeiska länder, behöver inte vara särskilt relevant för oss. I länder där värmen kommer från egna pannor, värmekällor som konkurrerar med in-effektiv fossil kondenskraft kanske denna koppling är lovvärd, men inte här. Så den egentliga frågan här är hur vi ska förhålla oss till direktivet och om det finns vägar för att kompensera eller komplettera primärenergitalet?
Primärenergital, PET
Byggnadens primärenergital är den dominerande diskussionsfrågan. Många påtalar den pedagogiska problematiken med abstrakta värden istället för tal som kan läsas av direkt på en mätare. Den knepiga kopplingen till energideklarationen, där värdet på vad som är en bra energiprestanda kommer att vara i ständig förändring påpekas. Alla framtida förändringar kommer försämra tolkningen ytterligare; när viktningsfaktorer ändras, när systemgränser ändras, när den befintliga byggnadsstockens värde förändras. Hopplöst att då försöka komma ihåg vilket värde som var bra och vilket som var dåligt.
Striden om vilken viktningsfaktor som då är mest lämplig kan främst delas upp på aktörer som vill värna sina energislag, fjärrvärmeintressenter, värme-pumpsleverantörer tillsammans med bergsborrare, bioenergileverantörer både för fasta och gasformiga bränslen. Ibland framförs detta indirekt genom olika argument för varför välja just det viktningstal man själv förordar, men ibland är man väldigt tydlig med orsaken; Man ska väl inte skydda en hel bransch (den andra) med hjälp av viktningsfaktorer?
Men inte bara nivåerna utan också metodiken runt hur viktningstalen ska bestämmas finns många åsikter om; Ska talen kunna vara lägre än noll? Är det inte bättre att bioenergi främjas via en korrektionsfaktor för förnybar energi och basera de bränslebaserade värdena mer på dess faktiska effektivitet (primärenergiförluster i hela kedjan fram till användaren)? Ska verkligen samma primärenergital tillämpas för jungfruliga bränslen som för avfallsbränslen? etc, etc. Många har åsikter om begreppets namn; Är det inte primärenergi man baserar talen på så är det bättre om de benämns som viktningstal och viktad energi. Vad man här säger är att man inte ska vara så bokstavstrogen till vad EU-direktivet anger utan mer se till dess intentioner. Några remissvar ifrågasätter helt varför man alls ska ha ett primärenergibegrepp som inkluderar både byggnadens och försörjningssystemens egenskaper i sam-ma tal och kommer med egna uppslag;
• PE-systemet låser in byggnaden i dagens system,
• Spara el, men styr inte bort el med viktningstal,
• Styr samhällets syn på energislagen via skatter och miljöavgifter och låt byggherren välja utifrån sina egna kalkyler,
Bland dem som anser att BBR ska fokusera på energieffektiva byggnader, menar en del att man mycket väl skulle kunna välja ett nettoenergibegrepp utan att det krockar med direktivet. Alternativt kan man komplettera primärenergitalet med att också ställa krav på nettoenergi.
Övriga energikrav
Många svar köper problematiken med att vi är så illa tvungna att ha någon form av primärenergibegrepp, men vill komplettera med andra lösningar för att balansera olägenheterna med ett primärenergital. Här betonar man vikten av att departementets utlovade utredning om ”kompletterande energikrav”, verkligen blir av. I själva sakfrågan finns egentligen två läger. Ett som på något sätt vill ha ett Um-krav som gränssättande, antingen som idag eller modifierat utifrån klimatskalets storlek, antal våningsplan, etc. Ett annat som förordar ett krav som begränsar byggnadens värmeförluster, till exempel genom ett krav på max värmeförlusttal, eller netto värmebehov. Kanske detta är lösningen för att få striderna om de ”rätta” primärenergitalen att lägga sig; att neutralisera primärenergitalet som det främst styrande kravet och istället lägga fokus på byggnadens egenskaper genom ett värmeförlusttal eller nettovärmekrav. Att samtidigt åstadkomma energieffektiva installationer (belysning, fläktar, etc) kan lösas på olika sätt; ingår redan i primärenergitalet, separata krav eller anvisningar, branschstandarder eller inte alls, då den redan styrs av den allmänna teknikutvecklingen.
Publicerad i Bygg & teknik nr 3/2020.
Teckna en prenumeration HÄR
Dela på:
