• ANNONSERA
    • ANNONSERA
    • ANNONSPRISER
    • TEKNISKA DATA
    • UTGIVNINGSPLAN
  • NÄSTA NUMMER
  • PRENUMERERA
    • PRENUMERERA
    • ÖVRIGA BESTÄLLNINGAR
  • TIDNINGSARKIV
    • TIDNINGSARKIVET
    • ÄLDRE ÅRGÅNGAR
    • ARTIKELREFERENSER
    • HISTORISKA ARKIVET
  • KONTAKT
    • KONTAKT
    • OM OSS
    • HANTERING AV PERSONUPPGIFTER
  • IN ENGLISH
    • ABOUT US
    • HISTORY
    • ADVERTISING
    • AD FORMATS AND PRICES
    • TECHNICAL DATA
    • PUBLICATION SCHEDULE
    • CONTACT
  • LOGGA IN
    • Hur skapar man konto?

Bygg & teknik

Sveriges äldsta byggtidning – grundad 1909

Slide background

Nästa nummer: Geoteknik och grundläggning

Dimensionering av korta pålar
Tågtrafik i "överjordshastighet"
Effektiv utformning av övergångszoner
Ute vecka 5

Prova 3 nummer

179 kronor

  • HEM
  • ARTIKELSÖK
  • AKUSTIK OCH LJUDISOLERING
  • BETONG
  • BRANDSKYDD
  • BYGGFRÅGAN
  • FASADER
  • GEOTEKNIK OCH GRUNDLÄGGNING
  • GOLV OCH GRUND
  • INFRASTRUKTUR
  • JURIDIK
  • SUNDA HUS/ENERGI
  • TAK
  • TRÄ
  • LEVERANTÖRER
Du är här: Hem / HÅLLBART BYGGANDE / Energianvändning per kvadratmeter golvarea

Energianvändning per kvadratmeter golvarea

8 augusti, 2019

– Om energieffektivitet, utspädning och människor i byggnader

För att ange energianvändningen under bruksskedet i byggnader så vill man gärna använda ett specifikt mått av flera olika skäl. Det vanligaste är att ange energianvändning per kvadratmeter golvarea och år, men ett problem är då att minskad energianvändning i princip belönas lika som ökad golvarea. Om en ökad energianvändning kombineras med en ännu större ökning av golvarean så blir ju resultatet att ökad energianvändning framstår som en förbättring eftersom utspädningen är större än den ökade energianvändningen. I den här artikeln förklaras olika begränsningar med att ange energianvändning i förhållande till golvarean med några enkla exempel för bostäder, och avslutningsvis argumenteras för att i stället ange energianvändning per person. Artikeln är avgränsad till bruksskedet, och i ett exempel jämförs både boende och bilåkande. Det finns naturligtvis möjligheter att bredda perspektivet till att innefatta all energianvändning ”från vaggan till graven” för en byggnad genom att studera en period på kanske 50 eller 100 år.

För energianvändning i byggnader är det viktigt att ta hänsyn till all köpt energi, se artikeln i Bygg & teknik 4/2019 [1]. När man har tagit hänsyn till all köpt energi så kan den köpta energin sedan fördelas och värderas utifrån om det handlar om el, eget bränsle eller fjärrvärme, och värderingen kan ta hänsyn till många olika saker som miljöaspekter, ekonomi och energikvalitet.
Det gäller också att inte vara för teknikfixerad när det gäller energi och byggnader eftersom så mycket påverkas av människor i form av brukare, fastigshetstekniker och andra. För människors påverkan kan man antingen ta hänsyn till den verkliga inverkan av de människor som vistas i byggnaden, och till exempel fastighetstekniker som påverkar byggnaden, eller förutsätta ett visst beteende avseende brukarnas användning av tappvarmvatten med mera och fastighetsteknikers underhåll och service av ventilationssystem med mera.
Det finns flera fördelar med att ange energianvändning med ett specifikt mått:
• Olika byggnader kan jämföras med varandra. Det handlar i första hand om att jämföra byggnader som an-vänds för samma ändamål, alltså att
jämföra olika bostadshus, olika kontorshus med mera.
• Byggnader kan jämföras mot normkrav, certifieringar med mera.
• Inverkan av olika energieffektiviserande åtgärder kan jämföras med varandra, och den verkliga inverkan av en åtgärd kan utvärderas i efter-
hand genom mätningar
• Teknikneutralitet. En tanke är ju att kunna jämföra slutresultat där man har fria händer att påverka resultatet med olika teknikval med mera. Med ett krav bara avseende slutresultatet kan man ju göra helt olika val avseende att prioritera till exempel bättre fönster, värmeväxlare, ytterväggar, värmepumpar, lufttäthet, fläktar med mera.
I den här artikeln behandlas det konventionella specifika måttet med energianvändning per kvadratmeter golvarea och även den alternativa möjligheten att i stället ange energianvändningen per person. För en del saker som berörs i den här artikeln finns en utförligare diskussion i en tidigare artikel, se [2].
Samtliga siffervärden i artikeln avser hyfsat rimliga (tänkbara) antaganden, men fokus ligger helt på att påvisa principer och inte alls på att använda så ”exakta” värden som möjligt. I praktiken finns det oändligt många tänkbara kombinationer av människor och teknik!

Artikelförfattare
Robert Öman
Mälardalens Högskola

Läs hela artikeln i Bygg & teknik nr 5/19.

Dela på:Facebooktwitterredditpinterestlinkedintumblrmail

Läs mer:

  • Energianvändningen i Sveriges lägenheter minskar långsamt
    Energianvändningen i Sveriges lägenheter minskar långsamt
  • Byggfrågan – Lektor Öman frågar 5/21...
    Byggfrågan – Lektor Öman frågar 5/21...
  • Byggfrågan – Lektor Öman frågar 6/22...
    Byggfrågan – Lektor Öman frågar 6/22...
  • Fullskaleförsök av biobaserad isolering i ytterväggar
    Fullskaleförsök av biobaserad isolering i ytterväggar
  • Renovera flerbostadshus med prefabricerade fasadelement
    Renovera flerbostadshus med prefabricerade fasadelement
  • Tjugo procent lägre U-värde med förstärkta murade väggar
    Tjugo procent lägre U-värde med förstärkta murade väggar
  • Byggfrågan – Lektor Öman frågar 3/21...
    Byggfrågan – Lektor Öman frågar 3/21...
  • GTIN – en hörnsten i arbetet med standardiserade data för optimering i byggnadssektorn
    GTIN – en hörnsten i arbetet med standardiserade data för…

Inlagd i: HÅLLBART BYGGANDE, Ur senaste numret

Annonsörer

Hisab-giha_golvsystem  

Sök på Bygg & teknik

Ledare

Klimatanpassat byggande

I det här numret har vi fem artiklar om klimatanpassad betong. En anledning är att klimatanpassat byggande börjar bli ”på riktigt” för byggbranschen. Något som vi på allvar måste ta tag i inom alla materialslag och i alla typer av byggnader och infrastrukturprojekt. Det räcker inte att allt fler kommuner och beställare går ut och säger att de nu har klimatanpassat sina projekt för att … [Läs hela ledaren...]

Event

Grundläggningsdagen på Stockholmsmässan

GD 2023

Grundläggningsdagen kommer hållas på Stockholmsmässan 16 mars, 2023. Nya tider För dig under 35 år! Seniora, hjälp till att lyfta fram/uppmuntra våra yngre. Som vanligt är ordet fritt! Gyllene tider Det går bra nu, Återvinning i projekt/hållbarhetstid, framtidsspaning, tillbakablick Tuffa tider När det inte blev som det var tänkt, Hur ser framtiden ut? Stora maskiner, […]

Byggnytt

En ny bok om betong

Betong - material, konstruktion, åtgärder, skador, arkitektur, historia, framtagen vid Hantverkslaboratoriet vid Göteborgs universitet. Bakom står bland andra Sven Olof Ahlberg som för tio år sen … [Läs mer...]

Hållbarhet till en ny nivå genom att bygga hus av hus

Hållbarhetshuset, den första pilotbyggnaden inom ”Återhus - att bygga hus av hus”, står nu klar i de nya stadskvarteren Haga Norra i Arenastaden. Hållbarhetshuset består av cirka 70 procent återbrukat … [Läs mer...]

Sverige tar över europeisk standardisering av träskydd

Sverige tar över ansvaret för den europeiska kommitté, CEN-kommit­tén, som tar fram och förvaltar standarder för beständigt trä och träba­serade produkter. – Formellt ska det inte påverka arbetet med … [Läs mer...]

Vinnarna i Årets Fasad 2022 utsedda under Fasadforum

Den 10 november under Fasadforum som i år genomfördes i Bryggarsalen i Stockholm, tillkännagavs pristagarna av Årets Fasad 2022! Vinnarna är: Årets Fasad 2022 i kategorin Årets … [Läs mer...]

Vad menar vi med klimatneutralitet?

Kan vi med säkerhet säga att ett bygg- och anläggningsprojekt är klimatneutralt? Och hur beräknar vi egentligen det? WSP har tillsammans med Skanska och Peab tagit initiativ till att ta fram en … [Läs mer...]

Ny betongfabrik byggs med hybridkonstruktion

Den tyska elementtillverkaren Brüninghoff valde prefabricerade väggelement i trä tillverkade av Kerto LVL till sin nya betong­fabrik. Byggsektorn står för en stor del av utsläppen som på­verkar … [Läs mer...]

Svenska Betongföreningens guldmedalj 2022

Motivering: Professor Tang Luping har över 30 års erfarenhet av forskning om cementbaserade material, särskilt inom området betongs hållbarhet och beständighet. Han har utvecklat en testmetod som … [Läs mer...]

Silverbalken till Ronny Södergren

Silverbalken är Stålbyggnadsinstitutets utmärkelse för speciellt framträdande insatser för stålbyggandets utveckling. Ur moti­veringen: ”Ronny Södergren tilldelas Silverbalken 2022 för att han under … [Läs mer...]

Excellence in Civil Engineering 2022

Andreas Lindelöf är bara 34 år men har utvecklats till en av landets tyngsta experter på höghus. Nu tilldelas han Samhällsbyggarnas pris Excel­lence in Civil Engineering 2022. Andreas Lindelöf har … [Läs mer...]

Årets vinnare i Sweden Green Building Awards

Den 27 oktober gick 2022 års Sweden Green Building Awards av stapeln på Norra Latin i Stockholm. Priserna delas ut årligen av SGBC till aktörer och individer som på ett utmärkt sätt bidragit och … [Läs mer...]

Först ut i Sverige med unik bergvärmelösning

Geolo är en unik bergvärmelösning för byggproduktion som kraftigt minskar energianvändningen. Resona och Raksystems Climate Solutions har i dagarna signerat ett samarbetsavtal för att nyttja lösningen … [Läs mer...]

Nytt verktyg minskar materialåtgången i byggprojekt

Cembrit och Nordic BIM Group lanserar tillsammans Smart Facade Tool, ett designverktyg för fasader som ökar kvaliteten, sparar kostnader och minskar materialåtgången i byggprojekt. Smart Facade Tool … [Läs mer...]

Miljöbyggnad iDrift 2.0 – ett verktyg för hållbarhetsarbetet i befintliga byggnader

Miljökraven för byggnader ökar och dagens förvaltare är viktiga nyckelspelare i att framtidssäkra det befintliga fastighetsbeståndet. SGBC:s egenutvecklade system Miljöbyggnad iDrift lanserades 2020 … [Läs mer...]

Förlags AB Bygg & teknik, Box 2053, 135 02 Tyresö • Telefon 08-408 861 00 © Copyright 1909 - 2019 • Alla rättigheter reserverade.