Byggnaders Energibalans

Figur 1: Energianvändning i byggnader handlar mycket om människor, teknik och uteklimat. Det enklaste är egentligen uteklimatet som i huvudsak är avgränsat till inverkan av utetemperatur, solinstrålning och vind. Teknik kan vara krånglig, men det är definitivt människor som utgör den största komplikationen!

Aktiv – passiv och köpt – gratis

Energianvändning i byggnader handlar definitivt inte bara om teknik, eftersom vi människor påverkar så mycket genom våra vanor och ovanor. I den här artikeln behandlas energibalansen med fokus på en indelning i aktiv uppvärmning och passiv värme, och även en helt annan indelning i köpt energi och gratis. Artikeln är avgränsad till energianvändning under bruksskedet för en byggnad utan komfortkyla. Innehållet bygger delvis vidare på två tidigare artiklar, se referenserna. Det mesta gäller för alla typer av byggnader, men huvudfokus avser bostäder. Några exempel visas från författarens egna småhus med olika årssummor av el inklusive inverkan av bergvärme och solceller. Det är mycket viktigt att ta hänsyn till all köpt energi. Om man  till exempel bortser från köpt energi i form av hushållsel så blir resultatet att ökad energieffektivisering avseende hushållsel medför att byggnaden framstår som sämre eftersom minskad passiv värme från hushållsel då till stor del kompenseras av ökat energibehov för aktiv uppvärmning.

Inte bara teknik
Tekniken i våra byggnader avseende byggnadsteknik, installationsteknik, elapparater med mera är naturligtvis mycket viktig för energianvändningen. Samtidigt har vi ofta en tendens att överskatta inverkan av tekniken i för-hållande till inverkan av oss själva. Om en byggnad till exempel har oväntat hög energianvändning så vill man gärna tro att det är tekniken som fungerar sämre än förväntat, när huvudförklaringen kanske handlar om människors slöseri med tappvarmvatten. Vi pratar ju också om ”byggnaders” energianvändning även när det egentligen handlar om människors energianvändning till exem-pel för tappvarmvatten. Det är ju faktiskt mitt fel om jag slösar med varmvatten, och inte den byggnad som jag råkar befinna mig i.

Figur 1 visar tre mycket viktiga faktorer för energianvändningen, och man kan komplettera med många påverkande faktorer såsom miljöaspekter, ekonomi, lagar och föreskrifter med mera. När det gäller ekonomiska incitament så finns ju ett grundläggande problem om man till exempel i flerbostadshus inte betalar individuellt varken för aktiv uppvärmning eller för tappvarmvatten.

Artikelförfattare
Robert Öman
lektor i byggnadsteknik vid Mälardalens Högskola

Läs hela artikeln i Bygg & teknik 4/19