Köldbryggor är i många projekt ett styvmoderligt behandlat område. Vid energiberäkning för att uppfylla energikrav enligt BBR ska hänsyn tas till köldbryggor. Ofta beräknas dock inte värmeförlusterna genom köldbryggorna utan ett påslag på 20-30 procent av transmissionsförlusterna (∑(Ui*Ai)) används istället. Därmed anses kravet att ta hänsyn till köldbryggor vid energiberäkning vara avklarat. Men hur bra är det med ett generellt påslag? Vilka faktorer påverkar andelen köldbryggor och hur kan man detaljprojektera för att uppnå ett bättre resultat? I artikeln redovisas två exempel, avseende sandwichelement, på hur köldbryggornas storlek påverkas av val i projekteringen. Först redovisas ett exempel på hur köldbryggsandelen förändras för ett sandwichelement beroende på val av isoleringsmaterial och dess tjocklek, och som även visar vikten av att faktiskt beräkna köldbryggorna. Därefter redovisas en känslighetsanalys av hur storleken på beräknad köldbrygga påverkas av hur fönstret placeras i ytterväggen. För beräkningen används programvaran HEAT i 3D respektive 2D. Storleken på köldbryggorna kan överraska och vara större eller mindre än förväntat. Utformningen av ett sandwichelement, både i sin helhet och i detaljer, kan påverka storleken på köldbryggorna i stor utsträckning, och det kan vara svårt att uppskatta utan beräkning.
Exempel 1 Beräkning av köldbryggor i sandwichelement
För att visa på hur stora köldbryggor ett sandwichelement kan ha, modelleras ett sandwichelement med dimensionerna 4,5m∙4,2m (b∙h) i programvaran HEAT3. I mitten av elementet placeras ett fönster med dimensionerna 2,0m∙1,8m (b∙h).
Elementet består av tre skikt:
1. Ett innersta betongskikt som ska bära husets laster (λ = 1700 mW/m,K; tjocklek 150 mm)
2. Ett mellanskikt av isolering (varierande material och tjocklek)
3. Ett skyddande betongskikt på utsidan (λ = 1700 mW/m,K; tjocklek 100 mm).
Följande köldbryggor beaktades:
– Förtjockningar av innersta betongskiktet för att kunna bära lasterna från huset – Förtjockningar där bjälklag och fönster fästs in – Stagningar mellan betongskivorna och lyftanordningar.
Figur 1 visar ett principsnitt av sandwichelementet inklusive olika köldbryggor. Angivna mått på isoleringstjocklek varierar, men mått på förtjockningar vid sidan är oförändrat. Översta skiktet i figuren är på insidan. Figuren visar även en fasning av fönstersmygen på utsidan (till vänster om fönsteröppningen i bild). Fasningen påverkar U-värdet i mycket liten utsträckning (tredje decimal) och har därför inte beaktats vid beräkning-en.
Följande isoleringsmaterial har undersökts i modellen:
Isoleringen i elementets ytterkanter och in mot fönsteröppningen är dock alltid modellerad som stenull i alla fall, av brandsäkerhetsskäl. Stenullens utbredning är antagen till 100 mm runt om alla kanter.
Köldbryggor är i många projekt ett styvmoderligt behandlat område. Vid energiberäkning för att uppfylla energikrav enligt BBR ska hänsyn tas till köldbryggor. Ofta beräknas dock inte värmeförlusterna genom köldbryggorna utan ett påslag på 20-30 procent av transmissionsförlusterna (∑(Ui*Ai)) används istället. Därmed anses kravet att ta hänsyn till köldbryggor vid energiberäkning vara avklarat. Men hur bra är det med ett generellt påslag? Vilka faktorer påverkar andelen köldbryggor och hur kan man detaljprojektera för att uppnå ett bättre resultat? I artikeln redovisas två exempel, avseende sandwichelement, på hur köldbryggornas storlek påverkas av val i projekteringen. Först redovisas ett exempel på hur köldbryggsandelen förändras för ett sandwichelement beroende på val av isoleringsmaterial och dess tjocklek, och som även visar vikten av att faktiskt beräkna köldbryggorna. Därefter redovisas en känslighetsanalys av hur storleken på beräknad köldbrygga påverkas av hur fönstret placeras i ytterväggen. För beräkningen används programvaran HEAT i 3D respektive 2D. Storleken på köldbryggorna kan överraska och vara större eller mindre än förväntat. Utformningen av ett sandwichelement, både i sin helhet och i detaljer, kan påverka storleken på köldbryggorna i stor utsträckning, och det kan vara svårt att uppskatta utan beräkning.
