Om-renovering – möjligheter för energieffektivisering när äldre flerbostadshus renoveras en andra gång

Figur 1: De nio områden som valdes ut för dokumentation och okulära studier (rödmarkerade).

Byggnader har av EU [1] pekats ut som den enskilt största sektorn för att spara energi och minska utsläppen av växthusgaser. De största vinsterna finns att hämta i den befintliga bebyggelsen och EU föreslår strategier med omfattande renovering för att uppnå målen. I det här forskningsprojektet har flerfamiljshus uppförda före 1945 studerats. Många har redan varit renoverade med tidigare energibidrag och då förvanskade vad gäller ursprungliga arkitektoniska värden, men står nu inför nya behov av renovering. Tre frågor har varit i fokus: Vad finns det för information om de här byggnaderna? Vilken information behövs för att skapa strategier för hur de kan renoveras? Vad finns det för möjligheter att energieffektivisera samtidigt som kulturvärden bevaras eller till och med återskapas i en andra större renovering?

Målkonflikter mellan att energieffektivisera och bevara kulturvärden i historiska byggnader har uppmärksammats tidigare. När det gäller renovering av flerbostadshus har fokus på senare tid riktats alltmer mot de boende och deras intresse för bostaden samt deras möjligheter att bo kvar efter en renovering.

Bakgrund
Den mångfacetterade kontexten för energieffektivisering av äldre flerbostads-hus har varit utgångspunkten för forskningsprojektet Om-renovering: Möjligheten att öka energieffektiviteten och återskapa kulturvärden. Projektet är finansierat av Energimyndigheten genom forskningsprogrammet Spara & Bevara. Syftet har varit att undersöka status för flerbostadshus uppförda före 1945 i Göteborg vad gäller tidigare renoveringar och deras effekter på energianvändning, arkitektur och kulturvärden. Vidare har möjligheterna för nya energieffektiviseringar undersökts samtidigt som arkitekturen bevaras eller återskapas. Projektet har tagit fasta på vardagsarkitektur där många byggnader saknar skydd i lag mot förvanskande. Dessutom har projektet uppmärksammat den särskilda problematiken kring byggnader vars kulturvärden gått förlorade i tidigare renoveringar under 1970- och 80-talen, ofta med energisparbidrag. Begreppet om-renovering definierar en renovering i vilken arkitektoniska kvaliteter som gått förlorade återskapas samtidigt som byggnaden energieffektiviseras och moderniseras bland annat vad gäller inomhuskomfort. Även om projektet fokuserat på Göteborg har slutsatserna bäring för byggnadsbestånd på andra orter och inom andra ålderskategorier.
Projektet har pågått sedan 2016 och delresultat har två gånger tidigare presenterats i Bygg & teknik. En längre artikel presenterade projektets inledande faser med en inventering av beståndet och några fallstudier [2].
En senare och kortare artikel hade fokus på en undersökning av de boendes upplevelser av om-renovering [3].
Till sommaren 2019 skall projektet avslutas och här presenteras en första sammanfattning av projektets slutsatser.

Artikelförfattare:
Paula Femenias, Chalmers tekniska högskola
Paula Wahlgren, Chalmers tekniska högskola
Pär Johansson, Chalmers tekniska högskola
Liane Thuvander, Chalmers tekniska högskola
Petra Eriksson, Uppsala Universitet

Läs hela artikeln i Bygg & teknik nr 2/19