• ANNONSERA
    • ANNONSERA
    • ANNONSPRISER
    • TEKNISKA DATA
    • UTGIVNINGSPLAN
  • NÄSTA NUMMER
  • PRENUMERERA
    • PRENUMERERA
    • ÖVRIGA BESTÄLLNINGAR
  • TIDNINGSARKIV
    • TIDNINGSARKIVET
    • ÄLDRE ÅRGÅNGAR
    • ARTIKELREFERENSER
    • HISTORISKA ARKIVET
  • KONTAKT
    • KONTAKT
    • OM OSS
    • HANTERING AV PERSONUPPGIFTER
  • IN ENGLISH
    • ABOUT US
    • HISTORY
    • ADVERTISING
    • AD FORMATS AND PRICES
    • TECHNICAL DATA
    • PUBLICATION SCHEDULE
    • CONTACT
  • LOGGA IN
    • Hur skapar man konto?

Bygg & teknik

Sveriges äldsta byggtidning – grundad 1909

Slide background

Nästa nummer: Geoteknik och grundläggning

Dimensionering av korta pålar
Tågtrafik i "överjordshastighet"
Effektiv utformning av övergångszoner
Ute vecka 5

Prova 3 nummer

179 kronor

  • HEM
  • ARTIKELSÖK
  • AKUSTIK OCH LJUDISOLERING
  • BETONG
  • BRANDSKYDD
  • BYGGFRÅGAN
  • FASADER
  • GEOTEKNIK OCH GRUNDLÄGGNING
  • GOLV OCH GRUND
  • INFRASTRUKTUR
  • JURIDIK
  • SUNDA HUS/ENERGI
  • TAK
  • TRÄ
  • LEVERANTÖRER
Du är här: Hem / INFRASTRUKTUR / Rening av mikroplast från vägdagvatten

Rening av mikroplast från vägdagvatten

22 augusti, 2022

Däck- och bitumenpartiklar utgör en betydande del av mikroplast i vägavrinning.

Artikelförfattare: Godecke Blecken, Katharina Lange, Heléne Österlund och Maria Viklander, LTU och Dag&Nät samt Anna Maria Kullberg, MittSverige Vatten och Avfall (MSVA) och Dag&Nät

– utvärdering av dagvattenfilter vid E4

Vägdagvatten är ofta förorenat med en rad olika ämnen, till exempel metaller, sediment och organiska föroreningar. På senare år har väg­avrinning också identifierats att vara en betydande källa för mikroplast. Framför allt däck- och bitumenpartiklar förekommer. Det finns ytterst lite data och erfarenhet om rening av mikroplast från dagvatten. Denna studie har utvärderat förekomst och rening av olika mikroplastpolymerer i avrinning från E4 i Sundsvall (Sundsvallsbron) och rening av denna mikroplast i ett dagvattenreningssystem. Studien är den första i hela världen som utvärderar rening i sådana dagvattenfilter för motor­vägsavrinning.

Mikroplast förekommer i vägdagvatten vilket sannolikt är en relevant källa till sprid­ning av mikroplast till naturen [8], [3]. Dock saknas det fortfarande kunskap om förväntade koncentrationer, olika typer av mikroplast, variationer under olika årstider med mera. Däck- och bitumenpartiklar är sannolikt en stor del av mikroplastparti­klar i vägdagvatten. Dessa har dock ofta inte inkluderats i studier på grund av att flera analysmetoder inte kan identifiera dessa svarta partiklar. Generellt är kun­skapsläget trots en ökande mängd publi­kationer om mikroplast och dagvatten mycket begränsad. En nyligen genom­fört litteraturstudie över vetenskapliga publikationer har visat att dataunderlaget i vetenskapligt publicerade artiklar endast omfat­tar data från <200 dagvattenprover [1].

På grund av vägdagvattens betydelse för föroreningsutsläpp är det mycket viktigt att förstå funktionen och effektiviteten av reningsanläggningar för vägavrinning. De två sannolikt vanligaste reningsteknikerna är dagvattensedimentationsanläggningar (dammar, sedimentationskammare, sandfång i brunnar) och (sedan några år till­baka) dagvattenbiofilter (som även kallas för rain garden eller växtbäddar). Dagvat­tenbiofilter är en relativ ny, men numera mycket populär reningsteknik i Sverige. 

Medan det finns relativt mycket infor­mation om reningseffektiviteten gällan­de andra föroreningar (till exempel sedi-
ment, näringsämnen och metaller) kvarstår utvärderingar av rening av mikro­
plast. Mikroplast beter sig sannolikt an­norlunda än dagvattensediment, till ex­empel eftersom plast ofta har en lägre densitet. Eftersom denna kan vara likt vattnets densitet påverkas sannolikt re­ning i sedimentationsanläggningar, dock troligen i mindre utsträckning i biofil­ter [9], [4]. Rening av mikroplast i dag­vattenanläggningar har endast undersökts i ytterst få studier, till exempel [9], [2], [4].

Utvärderingar av mikroplast i sedimen­tationsanläggningar har hittills inte under­sökt reningen utan endast förekomst av mikroplast i vatten och sediment i till exempel dammar och våtmarker främst under torrväder [6], [10].

Syften med denna studie var att un­dersöka
– förekomst och sammansättning av mikroplast i vägdagvatten samt
– reningsförmågan av en två-stegs-reningsanläggning som består av en (för)sedimentationskammare och två parallella biofilter. 

Eftersom den ena filtersektionen var ett sandfilter utan växter och det andra ett växtbevuxet biofilter med samma filtermaterial kunde även betydelsen av växtlighet på reningen utvärderas. Provtagning både efter försedimenteringssteget och efter filtren möjliggör att se hur de olika renings­stegen påverkar mikroplast.

Läs hela artikeln i Bygg & teknik 4/2022.

Dela på:Facebooktwitterredditpinterestlinkedintumblrmail

Läs mer:

  • Bidrar till ökad återvinning av byggavfall
    Bidrar till ökad återvinning av byggavfall
  • Tystare krossning – att samsas om ljudutrymmet i tätorter
    Tystare krossning – att samsas om ljudutrymmet i tätorter
  • Köldbryggor – Hur har kunskapen utvecklats i Sverige?
    Köldbryggor – Hur har kunskapen utvecklats i Sverige?
  • Digitala Heta Arbeten®
    Digitala Heta Arbeten®
  • Medel till hållbar stabilisering av muddermassor
    Medel till hållbar stabilisering av muddermassor
  • Ny podcast svarar på byggbranschens vattenfrågor
    Ny podcast svarar på byggbranschens vattenfrågor
  • Mätning av ljuddämpare för ventilation
    Mätning av ljuddämpare för ventilation
  • Burkmetoden  – för fukttransportegenskaper hos betong
    Burkmetoden – för fukttransportegenskaper hos betong

Inlagd i: INFRASTRUKTUR, Ur senaste numret 3

Annonsörer

Hisab-giha_golvsystem  

Sök på Bygg & teknik

Ledare

Klimatanpassat byggande

I det här numret har vi fem artiklar om klimatanpassad betong. En anledning är att klimatanpassat byggande börjar bli ”på riktigt” för byggbranschen. Något som vi på allvar måste ta tag i inom alla materialslag och i alla typer av byggnader och infrastrukturprojekt. Det räcker inte att allt fler kommuner och beställare går ut och säger att de nu har klimatanpassat sina projekt för att … [Läs hela ledaren...]

Event

Grundläggningsdagen på Stockholmsmässan

GD 2023

Grundläggningsdagen kommer hållas på Stockholmsmässan 16 mars, 2023. Nya tider För dig under 35 år! Seniora, hjälp till att lyfta fram/uppmuntra våra yngre. Som vanligt är ordet fritt! Gyllene tider Det går bra nu, Återvinning i projekt/hållbarhetstid, framtidsspaning, tillbakablick Tuffa tider När det inte blev som det var tänkt, Hur ser framtiden ut? Stora maskiner, […]

Byggnytt

En ny bok om betong

Betong - material, konstruktion, åtgärder, skador, arkitektur, historia, framtagen vid Hantverkslaboratoriet vid Göteborgs universitet. Bakom står bland andra Sven Olof Ahlberg som för tio år sen … [Läs mer...]

Hållbarhet till en ny nivå genom att bygga hus av hus

Hållbarhetshuset, den första pilotbyggnaden inom ”Återhus - att bygga hus av hus”, står nu klar i de nya stadskvarteren Haga Norra i Arenastaden. Hållbarhetshuset består av cirka 70 procent återbrukat … [Läs mer...]

Sverige tar över europeisk standardisering av träskydd

Sverige tar över ansvaret för den europeiska kommitté, CEN-kommit­tén, som tar fram och förvaltar standarder för beständigt trä och träba­serade produkter. – Formellt ska det inte påverka arbetet med … [Läs mer...]

Vinnarna i Årets Fasad 2022 utsedda under Fasadforum

Den 10 november under Fasadforum som i år genomfördes i Bryggarsalen i Stockholm, tillkännagavs pristagarna av Årets Fasad 2022! Vinnarna är: Årets Fasad 2022 i kategorin Årets … [Läs mer...]

Vad menar vi med klimatneutralitet?

Kan vi med säkerhet säga att ett bygg- och anläggningsprojekt är klimatneutralt? Och hur beräknar vi egentligen det? WSP har tillsammans med Skanska och Peab tagit initiativ till att ta fram en … [Läs mer...]

Ny betongfabrik byggs med hybridkonstruktion

Den tyska elementtillverkaren Brüninghoff valde prefabricerade väggelement i trä tillverkade av Kerto LVL till sin nya betong­fabrik. Byggsektorn står för en stor del av utsläppen som på­verkar … [Läs mer...]

Svenska Betongföreningens guldmedalj 2022

Motivering: Professor Tang Luping har över 30 års erfarenhet av forskning om cementbaserade material, särskilt inom området betongs hållbarhet och beständighet. Han har utvecklat en testmetod som … [Läs mer...]

Silverbalken till Ronny Södergren

Silverbalken är Stålbyggnadsinstitutets utmärkelse för speciellt framträdande insatser för stålbyggandets utveckling. Ur moti­veringen: ”Ronny Södergren tilldelas Silverbalken 2022 för att han under … [Läs mer...]

Excellence in Civil Engineering 2022

Andreas Lindelöf är bara 34 år men har utvecklats till en av landets tyngsta experter på höghus. Nu tilldelas han Samhällsbyggarnas pris Excel­lence in Civil Engineering 2022. Andreas Lindelöf har … [Läs mer...]

Årets vinnare i Sweden Green Building Awards

Den 27 oktober gick 2022 års Sweden Green Building Awards av stapeln på Norra Latin i Stockholm. Priserna delas ut årligen av SGBC till aktörer och individer som på ett utmärkt sätt bidragit och … [Läs mer...]

Först ut i Sverige med unik bergvärmelösning

Geolo är en unik bergvärmelösning för byggproduktion som kraftigt minskar energianvändningen. Resona och Raksystems Climate Solutions har i dagarna signerat ett samarbetsavtal för att nyttja lösningen … [Läs mer...]

Nytt verktyg minskar materialåtgången i byggprojekt

Cembrit och Nordic BIM Group lanserar tillsammans Smart Facade Tool, ett designverktyg för fasader som ökar kvaliteten, sparar kostnader och minskar materialåtgången i byggprojekt. Smart Facade Tool … [Läs mer...]

Miljöbyggnad iDrift 2.0 – ett verktyg för hållbarhetsarbetet i befintliga byggnader

Miljökraven för byggnader ökar och dagens förvaltare är viktiga nyckelspelare i att framtidssäkra det befintliga fastighetsbeståndet. SGBC:s egenutvecklade system Miljöbyggnad iDrift lanserades 2020 … [Läs mer...]

Förlags AB Bygg & teknik, Box 2053, 135 02 Tyresö • Telefon 08-408 861 00 © Copyright 1909 - 2019 • Alla rättigheter reserverade.