Uppkopplad asfaltläggning, E18.

Artikelförfattare: Roger Nilsson, Skanska

Världen står inför den största utmaningen i modern tid vad det gäller snabb klimatomställning. I Sverige har vi ett nationellt klimatmål om nettonollutsläpp av koldioxid år 2045. Bygg- och anläggningssektorn har inom ramen för Fossilfritt Sverige arbetat fram en färdplan som tydliggör hur branschen i samverkan med övriga aktörer kan nå målet genom innovation och utveckling av ny teknik samt teknikskifte i stor skala [1]. Branschen står för cirka 20 procent av Sveriges klimatutsläpp och har en stor potential att reducera sin påverkan. Trafikverket har nyligen gått ett steg längre och skärp det långsiktiga målet att infrastrukturen ska vara klimatneutral redan 2040. Det motsvarar en årlig reduktion på ca 8 procent vilket förutsätter en snabb omställning och teknikskifte. Pågående digitalisering är en megatrend som medför helt nya möjligheter att koppla upp och optimera resurser, system och processer. Digital teknik, digitaliserade processer och digitala data har visat sig vara en potentiell möjliggörare som kan snabba på omställning samt effektivisera en hållbar samhällsutveckling. 

I en uppdaterad färdplan har Trafikverket identifierat ett antal fokusområden som behöver vidareutvecklas för att tillvara ta digitaliseringens möjligheter och nyttor genom effektiv data- och informations­hantering [2]. För att frigöra potentialen och kraften i pågående digitalisering krävs att olika system och program kan utbyta information genom ett obrutet digitalt informationsflöde. I denna artikel presenteras resultat från ett nyligen av­slutat projekt, Construction Factory Proof of Concept, där en uppkopplad belägg­ningsentreprenad har demonstrerat nyt­tan med ett digitalt informationsflöde av realtidsdata samt hur denna teknikplatt­form kan skalas upp och innefatta hela värdekedjan.

Datorisering och Digitalisering av anläggningssektorn

I förhållande till andra industrier/bran­scher har bygg- och anläggningsbranschen varit sena att ta till sig digitaliseringens möjligheter i någon större skala. Genom att skifta från manuella processer och föråldrade system har branschen börjat att införa effektivare arbetssätt. Initialt började datorer användas för att främst hantera och analysera stora datamängder som tex lönesystem, geodetiska mätdata samt inom GIS. Vidare möjliggjorde datoriseringen att mer komplexa beräkningar kunde utföras effektivare samt snabbare. Dåti­dens datorkraft samt program var be­gränsande och mycket arbete fick dock fortfarande utföras manuellt. Dessa tidiga försök utvecklades till datorstödda rit- och beräkningsprogram, CAD-system, och sedermera till det vi idag känner till
som BIM [3]. I datoriseringens ungdom användes tekniken uteslutande för att försöka efterlikna handritade byggnadsrit­ningar och dylikt. Idag har den ökande mognadsgraden bidragit till att nya pro­cesser och arbetssätt har utvecklats för att i högre grad nyttja digitaliseringens fulla potential i projekteringsfasen. BIM har integrerat information från invol­verade aktörer så att alla har tillgång till samma information vilket bidrar till ökad samverka så att de mest optimala lösning­arna kan tas fram. Effekten av förändrade förutsättningar kan snabbt utvärderas via 3D-visualiseringar av berörda aktörer. BIM kan möjliggöra en digital strukture­rad informationshantering genom hela livscykeln – från planering och projektering till produktion och förvaltning. I dags­läget saknas dock möjlighet att fullt ut hantera och använda denna data i ett obrutet digitalt informationsflöde mellan de olika skedena i livscykeln. Där det saknas möjlighet att skapa och ta emot den digitala informationen måste den hanteras manuellt, vilket ökar risk för fel och ökande kostnader. Till exempel, digital information om tvärfall, skevnings­övergångar, tjocklek mm. kan idag inte tas emot för beläggningsarbeten. Det saknas även ett bredare strukturerat digitalt till­bakaflöde av information om vad som blev byggt samt vilka material samt var de byggts in. Denna information krävs för ökat cirkulärt utnyttjande av material och byggdelar.

I dagsläget pågår ett antal innovativa initiativ i branschen för att utveckla system och ny teknik som kan implemen­teras så att processer och arbetssätt kan effektiviseras samt påskynda klimatom­ställningen. Teknikskiftet har redan startat inom flertalet områden för att effek­tivisera och ytterligare digitalisera anläggningsbranschen, till exempel automation, maskinstyrning, robotisering, laserscan­ning, IIoT, 3D-skrivare, metaverse, AI, elektrifiering med flera [4,5,6,7,8]. Vidare pågår även branschgemensamma initiativ, som till exempel BEAst [9] och ELSA [10], som arbetar för att samordna ar­betet med processerna för upphandling, inköp, logistik, fakturering samt energi­ledningssystem.

För att tillvarata digitaliseringens fulla potential krävs en samordnad och stan­dardiserad informationsinfrastruktur så att ett obrutet digitalt informationsflöde kan erhållas mellan de olika systemen och värdekedjans aktörer. För att påskynda omställningen krävs att de olika systemen kan kommunicera med varandra och genom en teknikplattform med system-av-system.

Läs hela artikeln i Bygg & teknik 4/2022.