Socialt ansvarstagande i Trafikverkets upphandlingar

Foto: Marcus Dahlin

Vikten av social hållbarhet har de senaste åren ökat i den samhälleliga utvecklingsprocessen vilket påverkar hur vi ser på hållbarhetsaspekter vid planering av städer och i förlängningen enskilda bygg- och anläggningsprojekt. Detta medför att bygg- och fastighetsföretags sociala ansvarstagande blir en alltmer relevant del av verksamheten, inte minst vad gäller upphandling av entreprenörer och konsulter där det läggs en större vikt avseende sociala aspekter än tidigare. Den nya lagstiftningen (LOU 2016:1145, giltig från årsskiftet 2016/17) avseende offentlig upphandling lyfter även tydligare, än tidigare lagstiftning, upp möjligheterna för att ta annan hänsyn, exempelvis social, än rent ekonomiska aspekter. Även om den sociala dimensionen av hållbarhet ökat i vikt de senaste åren, saknas det fortfarande klara och tydliga riktlinjer för hur sociala aspekter ska hanteras inom byggsektorn i allmänhet och vid upphandling av bygg- och anläggningsprojekt i synnerhet.

Hantering av social hållbarhet är en komplex process som kräver interaktion mellan många olika faktorer och aktörer. En relevant aspekt att beakta är hur olika intressenter kan och bör involveras i processen [1]. En del av komplexiteten uppstår även på grund av otillfredsställande definitioner av social hållbarhet och vad detta innefattar [1]. Högberg [2] lyfter fram att social hållbarhet inte är ett absolut tillstånd utan snarare består av olika grader, beroende på samhällets behov och förutsättningar för social förändring.

Socialt ansvarstagande
Verksamheter kan anamma ett socialt ansvarstagande (CSR) från både ett internt och externt perspektiv. Det interna perspektivet fokuserar på verksamhetens interna förutsättningar medan det externa reflekterar över omvärldens påverkan. Den interna dimensionen tar upp aspekter såsom personella resurser, hälsa och säkerhet, förändringsbenägenhet, miljöpåverkan och resurs-användning. Den externa dimensionen tar ett bredare grepp över påverkan på omvärlden exempelvis hantering av leverantörer, samhällsperspektiv, hantering av mänskliga rättigheter samt lokala och globala hållbarhetsaspekter.
Socialt ansvarstagande (CSR) blir allt vanligare för många verksamheter, inte minst avseende bygg- och anläggningssektorn, och inkorporeras
som en del av kärnverksamheten. Som resultat av detta har socialt ansvarstagande ändrat position från ideologi till en verklighet som är nödvändig för att definiera verksamhetens roll i samhället och då tillämpa sociala och etiska förhållningssätt i relation till den egna verksamheten [3]. Lindgreen och Swaen [4] argumenterar för att socialt ansvarstagande befinner sig i ett nätverk av intressenter och bör då beakta och hantera behov och krav från dessa intressenter. Viktigt är då att ha strategier för att hantera motstridiga krav från olika intressenter utan att tappa fokus på det sociala ansvarstagandet. För att lyckas med detta behöver olika intressenter engageras och involveras i verksamhetens beslutsprocesser för att på så sätt få bästa möjliga utfall [5].

Artikelförfattare
Agnes Lindell, Lunds Universitet och Trafikverket
Stefan Olander, Lunds Universitet

Läs hela artikeln i Bygg & teknik nr 5/19.