Du är här: Hem / INFRASTRUKTUR / Inspektion av broar med optiska hjälpmedel – En utvärdering av tre olika metoder
Inspektion av broar med optiska hjälpmedel – En utvärdering av tre olika metoder
Historiskt och traditionellt har inspektioner av infrastrukturanläggningar som broar och tunnlar primärt genomförts via okulära inspektioner. Dessa inspektioner är generellt sett tidsödande och subjektiva då de baseras på inspektörers erfarenhet och kunskap samt de aktuella förhållanden som råder vid tidpunkten för inspektion [1]. Dessa observationer och mätningar är ofta dokumenterade i fältanteckningar, skisser, fotografier etc. som sedan införs i Trafikverkets broförvaltningssystem. Okulära besiktningar är även be-gränsade till enbart relativt lättillgängliga byggnadsdelar, särskilt hos broar där omgivande terräng kan vara besvärlig och ofta kräver speciella lyftanordningar för tillfredsställande inspektioner. Graybeal et al. [2] noterade att den här typen av rutininspektioner har väldigt dålig noggrannhet, där följande faktorer påverkar tillförlitligheten hos resultaten: fysisk fara från omgivande trafik, handnära okulär uppfattningsförmåga, färgseende samt tillgänglighet och komplexitet hos anläggningen. Det finns således ett behov av nya teknologier för inspektion och tillståndsbedömning av infrastrukturanläggningar. Dessa teknologier bör vara utformade på sådant sätt att trafikstörningar minskas samt innehar hög tillförlitlighet hos insamlad data.
Studien som beskrivs i den här artikeln jämför funktionen hos tre olika optiska teknologier för 3D geometrisk model-lering av befintliga konstruktioner. De teknologier som beskrivs här är marklaser (terrestial laser scanning, TLS), fotogrammetri (close-range photogrammetry, CRP) och infraröd skanning (infrared scanning, IS). Teknikerna har utvärderats på sex järnvägsbroar av armerad betong.
De sex utvärderade broarna
De broar som valdes ut för demonstration befinner sig samtliga på Malmbanan i Norrbotten och är i bruk. Pågående trafik stördes inte i samband med studien. Broarnas tillgänglighet varierade, där vissa var lättillgängliga (vägöverfart i stadsmiljö) medan andra var svårare att komma åt (avlägsna och med svår terräng). Fältstudien genomfördes under en relativt kort tidsperiod, 5 dagar, vilket då även infattade tid för resa. Figur 1 visar fotografier tagna av de sex olika broarna samt deras läge på Malmbanan, broarna är numrerade i den ordningen de blev skannade.
Artikelförfattare: Cosmin Popescu, Luleå Tekniska Universitet Thomas Blanksvärd, Skanska Sverige AB Björn Täljsten, Luleå Tekniska Universitet
