Figur 1: T.v. Åldersfördelning av broar i Sverige, [4]. T.h. Skanning av bro med fotogrammetri, [6].

En stor utmaning blir alltså hur framtidens transportinfrastruktur ska förvaltas på bästa och mest effektiva sätt. Undersökningar har till exempel visat att cirka 1/3 av de europeiska järnvägsbroarna är över 100 år, [3]. I Sverige är situationen lite bättre och ungefär 1/3 av broarna är över 50 år, se figur 1. Det uppskattas att mindre än 1 procent av broarna är under nyproduktion och resterade finns i förvaltningsfasen. Generellt gäller för alla våra byggnadskonstruktioner att det existerande beståndet är betydligt större än det som byggs nytt. Större fokus bör därmed läggas på att försöka förstå hur vi på bästa sätt ska ta om hand vårt befintliga byggnadsbestånd, inte minst våra broar.

Samtidigt som vårt brobestånd blir äldre fortsätter trafikintensiteten, hastigheter och belastningar att öka. Det finns också ett mål att marknadsandelen för vår kollektivtrafik ska fördubblas till 2030, [5]. För att tillse att våra konstruktioner är säkra och uppfyller sin funktion finns det ett växande behov av tillståndsbedömning, infattande visuella inspektioner, övervakning med olika mätsystem, planeringsverktyg för under-håll och i vissa fall reparation, förstärkningar och/eller utbyte. Detta är ett globalt problem och har belysts i ett flertal studier, [7-11]. Det finns också ökat intresse för den befintliga transportinfrastrukturen i Sverige, där 289 miljarder SEK föreslås användas till åtgärder under perioden 2018-2029, vilket motsvarar ungefär hälften av transportinfrastrukturbudgeten, [12].

I denna artikel belyser vi möjligheter med modern mätteknik med fokus på sladdlösa mätsystem (wireless monitoring).

Artikelförfattare
Björn Täljsten, Luleå Tekniska Universitet
Cosmin Popescu, Luleå Tekniska Universitet
Thomas Blanksvärd, Luleå Tekniska Universitet
Anders Carolin, Trafikverket

Läs hela artikeln i Bygg & teknik nr 8/18