Figur 1: T.v. Åldersfördelning av broar i Sverige, [4]. T.h. Skanning av bro med fotogrammetri, [6].För att öka Europas globala konkurrenskraft har Europeiska kommissionen identifierat flera samhällsutmaningar. En av dem är att ”Försäkra miljöintegritet, motståndskraft och hållbarhet” och att uppnå ett ”smart, grönt och integrerat transportsystem”, [1]. Samtidigt beräknas tillväxten inom transportsektorn öka inom den närmaste framtiden. Transportförvaltningen förutspår att den totala persontrafiken ökar med 63 procent fram till år 2050, efter en ökning med 75 procent under de senaste 25 åren, [2]. En stor del av denna tillväxt kommer att tilldelas det befintliga transportsystemet, vilket ökar ut-nyttjandet och belastningen på befintlig infrastruktur.
En stor utmaning blir alltså hur framtidens transportinfrastruktur ska förvaltas på bästa och mest effektiva sätt. Undersökningar har till exempel visat att cirka 1/3 av de europeiska järnvägsbroarna är över 100 år, [3]. I Sverige är situationen lite bättre och ungefär 1/3 av broarna är över 50 år, se figur 1. Det uppskattas att mindre än 1 procent av broarna är under nyproduktion och resterade finns i förvaltningsfasen. Generellt gäller för alla våra byggnadskonstruktioner att det existerande beståndet är betydligt större än det som byggs nytt. Större fokus bör därmed läggas på att försöka förstå hur vi på bästa sätt ska ta om hand vårt befintliga byggnadsbestånd, inte minst våra broar.
Samtidigt som vårt brobestånd blir äldre fortsätter trafikintensiteten, hastigheter och belastningar att öka. Det finns också ett mål att marknadsandelen för vår kollektivtrafik ska fördubblas till 2030, [5]. För att tillse att våra konstruktioner är säkra och uppfyller sin funktion finns det ett växande behov av tillståndsbedömning, infattande visuella inspektioner, övervakning med olika mätsystem, planeringsverktyg för under-håll och i vissa fall reparation, förstärkningar och/eller utbyte. Detta är ett globalt problem och har belysts i ett flertal studier, [7-11]. Det finns också ökat intresse för den befintliga transportinfrastrukturen i Sverige, där 289 miljarder SEK föreslås användas till åtgärder under perioden 2018-2029, vilket motsvarar ungefär hälften av transportinfrastrukturbudgeten, [12].
I denna artikel belyser vi möjligheter med modern mätteknik med fokus på sladdlösa mätsystem (wireless monitoring).
Artikelförfattare Björn Täljsten, Luleå Tekniska Universitet Cosmin Popescu, Luleå Tekniska Universitet Thomas Blanksvärd, Luleå Tekniska Universitet Anders Carolin, Trafikverket
