Lika mycket maskin som bro

– olika världar möts i arbetet med att bygga Hisingsbron i centrala Göteborg

Götaälvbron i centrala Göteborg faller för ålderstrecket och ska rivas. Strax intill pågår nu bygget av Hisingsbron. 2013 utlyste Trafikkontoret i Göteborg en designtävling för en ny bro över älven. Uppdraget var inte bara att hantera trafiken, utan även att designa en bro som kunde bli en naturlig del av en framtida, mer vattennära stad och som dessutom hade kapacitet att bli ett ikoniskt landmärke för Göteborg. Danska arkitektfirman Dissing+Weitling löste uppgiften bäst med sitt bidrag Arpeggio – en vertikal lyftbro med fyra vita stålpyloner. Arpeggios enkla men kraftfulla formspråk är en fröjd för ögat. Men, liksom ofta, uppstår utmaningar när konstruktörerna ska förverkliga arkitekternas intentioner. Hisingsbron är inget undantag.

Utmanande konstruktionsarbete

Det finns flera utmaningar i arbetet med att bygga Hisingsbron. En utmaning är de geotekniska förutsättningarna med mäktiga lager av lera som kräver pålning ner till stort djup. Berget ligger som djupast på cirka 120 meter. För att minimera risken för rörelser vid lyftspannet är pylonstöden och intilliggande stöd pålade till berg med borrade stålrörspålar. Med stora infrastrukturprojekt som överdäckningen av E45:an och Västlänken i närområdet, och fastighetsbyggen alldeles intill de framväxande brofästena, är det också en utmaning att synkronisera planering och samsas om utrymmet. Dessutom ligger den hårt belastade och sprickbenägna Götaälvbron alldeles bredvid. En stor utmaning har varit att undvika rörelser i den gamla bron. Ett stort antal pålar slås i området och detta medför massundanträngning med rörelser som följd.

Olika toleransvärldar möts på mitten

I den här artikeln fokuserar vi på de tekniska utmaningarna med att skapa pålitlighet i de rörliga delarna av bron. Mittdelen av Hisingsbron som benämns Arpeggio består av två tillfartsbroar med ett mellanliggande lyftspann. Tillfartsbroarna är samverkanskonstruktioner med tre parallella stållådor och med en betongfarbana på toppen.
Lyftspannet utgörs av en ortotrop platta 41 x 36 meter med en vikt på 750 ton som ska höjas och sänkas flera gånger varje dag. Bron måste ständigt vara redo att öppna för inkommande fartyg och får aldrig riskera att fastna. Efter varje öppning måste lyftspannet sättas ner med sådan precision att det blir perfekt passning på spårvagnsspåren när brodelarna möts igen – även när det råder extrema vind- eller temperaturförhållanden.
Faktum är att Arpeggio är CE-märkt, det vill säga att bron ska uppfylla kraven för en maskin. I arbetet med att konstruera och bygga bron möts yrkesgrupper som till vardags har en tämligen olikartad syn på begreppet precision. Här finns stål- och betongarbetarna, som normalt sett jobbar med toleranser mellan 5 och 25 mm. I brons rörliga mittparti ska de samspela med maskinkonstruktörer, som tycker att sådana toleranser är en 10-potens för stor.

Artikelförfattare
Thomas Darholm, Cowi
Kristoffer Ekholm, Trafikkontoret

Läs hela artikeln i Bygg & teknik nr 5/19.