Artikelförfattare: Jonas Loberg, Stockholm Stads trafikkontor, Johan Hedenström, Stockholm Stads trafikkontor/Projektledningsbyrån AB, Jokim Svensson, Stockholm Stads trafikkontor och Ulf Nilsson, Ramboll Sweden AB
2018 tillsatte Stockholms trafikkontor en utredning för att undersöka skicket på Västerbron i Stockholm då inspektioner och revisioner identifierat en rad fel och brister i brons stål och betongkonstruktioner. Utöver undersökning av brons tekniska tillstånd ingår även att ta fram konkreta förslag på åtgärder för att säkra brons funktion nu och i framtiden.
Bakgrund till projektet
Västerbron är en väg-, gång- och cykelbro i centrala Stockholm som binder ihop stadsdelarna Kungsholmen och Södermalm. Bron sträcker sig över två vattendrag, Riddarfjärden i norr och Pålsundet i söder och mellan dem ligger Långholmen. Västerbron är genom dess framträdande roll i stadsrummet både en symbol och ett landmärke för Stockholm och har ett synnerligen högt bevarandevärde, både som funktion i trafiksystemet eftersom bron är en av totalt fem trafikbroar över Saltsjö-Mälarsnittet i området och ur ett kulturhistoriskt bevarandeperspektiv.
Stockholms trafikkontor har vid sina inspektioner och revisioner under en längre tid identifierat brister och skador på brons stål- och betongkonstruktioner. Därför startade Stockholms trafikkontor 2018 en särskild utredning av Västerbrons tillstånd som förutom att titta på bron skick även har i uppdrag att arbeta fram förslag till åtgärder för att säkra brons framtida funktion.
Historia och teknik
Bron uppfördes under åren 1931-1935 och består av två broar som är uppbyggda av stålbalkar i både längd- och tvärriktning med en ovanliggande brobaneplatta i betong. Inga fysiska förbindningar finns mellan betong och stål. Både bron över Riddarfjärden och Pålsundet är 26 meter breda och har bågspann över vattnet. Bron över Riddarfjärden är 602 meter lång och bron över Pålsundet 276 meter. Stålet till bron över Pålsundet är svetsat medan stålet till bron över Riddarfjärden framför allt är ihopsatt med nitar. Grundläggning av broarna är utförd direkt på berg. Detta gäller i samtliga stödlinjer förutom vid tre stycken stöd till Pålsundsbron som är grundlagda med spetsburna betongpålar mot berg.
På 1950-talet breddades konsolerna till gång – och cykelbanorna på respektive sida av broarna med 1 meter. Kompletterande armering lades in bland annat i form av spännarmering som förankrades i den nya kantbalken och i undersida brobaneplatta. I överkanten på den ursprungliga delen av konsolen frästes spår upp i betongen där spännarmering placerades och gjöts in. Konsolerna fick efter breddningen en spännvidd på 3,6 meter.
