Artikelförfattare: Ylva Edwards, Ylva Edwards Materialteknik AB
I en tidigare artikel i Bygg & teknik (2020/4) presenterades ett utvecklingsprojekt om blåsbildning på Trafikverkets broar, och en rapport som tagits fram om problemet under 2019. Denna artikel handlar om Trafikverkets fortsatta aktiviteter och åtgärder som följd av det inledande utvecklingsprojektet.
Blåsbildningsproblem på betongbroar, med trafikfarliga beläggningsskador som följd, har ökat under senare år i Sverige. Ett avskräckande exempel är Kymlingelänken mellan Kista och Hjulsta, i Stockholmsområdet. Tio betongbroar med mer än 400 skador till följd av blåsbildning åtgärdades under 2020 på länken till mycket hög kostnad. Men vad beror det på? Och vad gör vi åt det? Blåsbildningsskador på broar kan nämligen utgöra en allvarlig trafikfara/säkerhetsrisk, och måste åtgärdas så fort som möjligt. Vid akuta utryckningar punkteras helt enkelt skadan och förses därefter med kallasfalt. Att punktera tätskiktet är emellertid högst olämpligt. Exempel på beläggningsskada visas i figur 1.
TRV utvecklingsprojekt som helhet startade redan 2018 och har resulterat i två TRV-rapporter: en översiktsrapport [1] och en om åtgärdsarbeten till följd av blåsbildning (2020) på E18 Kymlingelänken [2]. Båda rapporterna finns i Trafikverkets publikationsdatabas. Efterföljande utvecklingsarbete under 2021 och 2022 har genomförts inom ytterligare två projektdelar med den övergripande beteckningen Uppdatering av regelverk gällande tätskikt på broar.
Blåsbildningsproblematik och åtgärdspaket för att åtgärda och minska problemen tas löpande upp inom Ytskyddsakademiens kursverksamhet [3].
Kymlingelänken
Broarna i Kymlingelänken byggdes 2012-2013 av Peab, Veidekke och Svevia. DAB och Tätab var tätskiktsentreprenörer. Kontinuerliga plattbroar, kontinuerliga balkbroar och kontinuerlig balkbro med
låda finns representerade. Konstruktionstjockleken varierar mellan cirka 0,3 och 1,5 meter. Samtliga tätskiktssystem är enligt uppgift i BaTMan uppbyggda med epoxi- eller MMA-försegling, tätskiktsmatta och 50 mm polymermodifierad gjutasfalt (PGJA 11).
Läs hela arikeln i Bygg & teknik 4/2022.
Dela på:





