Traditionellt fönstermontage är en riskkonstruktion!

Figur 1: Exempel på inläckagevägar vid fönsteranslutningar både med putsfasad och ventilerad fasad med träpanel.

Det har nu gått mer än 10 år sedan det, i två branschgemensamma SBUF projekt, konstaterades att det vanligtvis läcker in regnvatten vid fönsteranslutningar, oberoende av fönster, fasad- och väggtyp eller noggrannhet i tätningar. Det framkom även att själva fönstret, via karm, medverkade till inläckage. Redan då rekommenderade man ett andra hinder eller så kallad sekundär tätning som ska förhindra att vattnet letar sig in till väggstommen. Tyvärr är det vanligt att det fortfarande byggs på traditionellt sätt utan en sekundär tätning.

Varför läcker det in?
Anledningen till att det behövs en sekundär tätning är att det, generellt sett, inte är praktiskt möjligt att få det tätt mellan fönster, fasad och fönsterbleck. Inläckage vid fönsteranslutningar, se figur 1, har varit känt långt tidigare, såväl i litteratur som i byggbranschen, men en del av orsaken har varit okänd. Anledningen till inläckage är att otätheterna många gånger är osynliga vilket gör att det inte är praktiskt möjligt med varken tidigare eller dagens fasadmaterial, fönsterkarmar och lösningar att få det tätt trots stor noggrannhet.

Lars Olsson, RISE
Anders Jansson, RISE
Börje Gustavsson, RISE

Läs hela artikeln i Bygg & teknik 4/19