Under 2019 så installerade Parkering Malmö gröna väggar på stora ytor utanpå Parkeringshuset Anna och Parkeringshuset Godsmagasinet. Gröna väggar har varit i fokus under ett par år som ett sätt att göra byggnaderna vackrare samtidigt som de bidrar till att skapa viktiga ekosystemtjänster i staden. I de gröna väggar som installerats nu i Malmö så sitter vegetationen fast i paneler som fästs i fasaden och de skiljer sig därigenom från mer vanliga system där klätterväxter som växer i marken leds upp på klätterstöd. Just den typ av växtmoduler som P-Malmö har valt finns inte på så många andra platser utomhus i Sverige.
Om man ser till installationer i övriga Europa så har det byggts en hel del gröna väggar, och då ofta prunkande system med intensiv bevattning och väldigt visuella växtkombinationer. Den franska biologen och växtdesignern Patric Blanc har setts som ett av de stora namnen inom utvecklingen av dessa designade växtväggar. Det finns något exempel av dessa spektakulära installationer i Sverige men våra kalla vintrar och farhågor om höga installations- och driftskostnader har troligtvis gjort att marknaden inte tagit fart.
Parkeringshuset Anna
De väggar som installerats på P-husen i Malmö har utformats på ett något annorlunda sätt. Fokus har i dessa installationer inte varit prunkande vegetation utan man har istället fokuserat på ett mer återhållsamt uttryck där biologisk mångfald, naturligt utseende och resurs-hushållning har stått i fokus. Vegetationen är tänkt att utvecklas under flera år och sprida sig ungefär på samma sätt som man ser på en naturlig ängsyta eller alvarmark. Väggarna på p-hus Anna och Godsmagasinet har gjorts för att skapa en grönare miljö i en omgivning som annars är väldigt hårdgjord men väggarna kan också ses som pilotprojekt för att utröna hur de fungerar ur ett förvaltningsperspektiv samt vilka nyttor de ger upphov till. P-Malmö har valt att testa gröna väggar som en del i att göra sina p-hus attraktivare men det finns också forskning kopplat till installationen.
Själva installationen av växtväggarna har beviljats bidrag från Boverkets program ”Bidrag för grönare städer” vilket hade som mål att ” utveckla städer till gröna och hälsosamma platser, öka välbefinnande, öka klimatanpassning och bidra till att nå miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö”. Väggarna kommer att utvärderas under de kommande åren med fokus på biologisk mångfald, effekter på buller och omhändertagande av dagvatten. Utvärderingarna kommer att göras av Malmö stad, IVL Svenska Miljöinstitutet och SLU. SLU kommer att utvärdera effekterna på den lokala biologiska mångfalden och utvecklingen av vegetationens utseende. Buller i stadsmiljö är ett stort problem vilket kommer att utvärderas av Malmö stad. IVL Svenska Miljöinstitutet kommer att utvärdera väggens hydrologiska parametrar och på så sätt få svar på om en grön vägg kan ha någon betydelse för den lokala dagvattenhanteringen. De gröna väggarna är också knutna till ett nytt projekt i Malmö, Blue Green City Lab, inom vilket själva utvärderingen kommer att göras.
Förhoppningen är att växtväggen verkligen skall ge ökad biologisk mångfald i form av småfåglar, bin och andra pollinerande insekter samt bidra till människors välbefinnande och hälsa. Förhoppningen är också att växtväggarna ska ge andra hälsofrämjande värden såsom minskat buller samt viss partikelrening från avgaser. De kommer också att bidra till olika typer av ekosystemtjänster, som tidigare inte har funnits på dessa relativt trafikintensiva platser. Växtväggarna förväntas skapa hemvist åt olika pollinerande insekter, men även spindlar och kryp som i sin tur kan bli mat åt fåglar.
Figur 1: P-Malmö hade också ambitioner gällande den biologiska mångfalden och valde att inkludera fågelholkar som en del i projektet. Foto: Helen Johansson, Scandinavian Green Roof Institute.
Blue Green City Lab
Vägginstallationen ingår i Blue Green City Lab, en testbädd med fokus på utvärdering och utveckling av grönblå lösningar. Projektet har fått finansiering av Vinnova och syftar till att öka användningen och stimulera till utveckling av nya blågröna lösningar. En del i testbädden handlar om att utvärdera både etablerade och ännu inte beprövade blågröna lösningar, både teoretiskt eller i verklig miljö, på tak, väggar och öppna markytor.
Vi ser att det finns ett intresse och efterfrågan för blågröna lösningar men det finns också en brist på kunskap om dess funktion och vad det innebär att installera dem på sina byggnader. Testbädden är tänkt att öka byggherrars och fastighetsägares kunskap och ge direkt stöd i projektering och planering för att på så vis minska trösklarna för att göra de gröna valen. En del av produkterna som finns på marknaden är komplicerade och testbädden har också som mål att ta fram ny kunskap kring hur de verkligen fungerar och hur de kan optimeras.
Inom BlueGreen City Lab matchas byggherrar och fastighetsägare med leverantörer av lösningar samtidigt som de i nuläget erbjuds rådgivning, utbildning och framtagning av skötselplaner från projektorganisationen. BGCL jobbar för att installera blågröna piloter som vi kan göra mätningar på och utvärdera, på flera olika ställen i staden. Partners i Blue Green City Lab är Malmö stad, Scandinavian Green Roof Institute, Sustainable Business Hub, IVL Svenska miljöinstitutet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Malmö kommunala bostadsbolag MKB och men verksamheten är också beroende av intresserade företag som vill testa gröna lösningar i likhet med väggarna hos P-Malmö.
Figur 2: Vegetationen på väggen består av en blandning av vilt förekommande arter och mer exotiskt material. Foto: Helen Johansson, Scandinavian Green Roof Institute.
Den gröna täta staden
Att blågröna lösningar har en stor betydelse för allt ifrån lokalklimatet och klimatreglering till biologisk mångfald, trivsel och hälsa vet vi. Samtidigt sker produktionen av bostäder som förtätning i städerna vilket leder till platsbrist och att de allmänna ytorna och utrymmet för bland annat de gröna miljöerna blir färre och mindre. För att uppnå visionen om den gröna täta staden behöver vi hitta ytor och hållbara lösningar som kan leverera de ekosystemtjänster och nyttor vi människor i staden behöver även när vi bygger tätt. Mångfunktionella lösningar efterfrågas verkligen och drömmen om att hitta en lösning som skall lösa alla svårigheter i den urbana miljön tycks vara högt på mångas önskelista. Om man istället skulle lyfta blicken, zooma ut, och se hela staden som ett enda stort ekosystem och därefter undersöka vilka möjliga lösningar som står till buds så skulle man komma en bit på vägen. Den gröna täta och hållbara staden med höga boendekvaliteter kommer inte uppnås genom en enda lösning, utan genom att hitta flera lösningar som täcker upp olika behov och som tillsammans utgör den mångfunktionalitet,konnektivitet och leverans av tjänster som krävs. Gröna väggar kan här spela en viss roll men de måste klart kombineras med andra blågröna komponenter som gröna tak, parker, regnbäddar och traditionella planteringar. Självklart måste de också fungera tillsammans med nuvarande och framtida gråa tekniska lösningar. Inom BlueGreen CityLab verkar vi för att utveckla verktygslådan över beprövade tillgängliga lösningar som fungerar både tekniskt, ekonomiskt, ekologiskt och socialt.
Figur 3: Tanken med planteringen på väggen är att den ska utvecklas relativt fritt under de kommande åren. Foto: Helen Johansson, Scandinavian Green Roof Institute.
Växtväggarna
Det finns ett behov av mer ingående utvärdering av gröna väggars effekter, och dess driftbehov. Vi ser att det i dag finns en brist på kunskap och erfarenhet av levande väggar såväl bland allmänheten och potentiella nya kunder som inom branschen vilket försvårar utvecklingen av levande väggar i Sverige. Fler goda exempel och ökad spridning på den kunskap och erfarenhet som finns efterfrågas.
Det finns en del utmaningar med den tekniska utvecklingen men IVL har också utvärderat hur systemen kan fungera för de som köper systemen. Slutsatserna finns presenterade i en rapport ”Utmaningar och möjligheter med levande väggar i ett svenskt klimat”. Studien visade på vikten av gott samarbete och kommunikation mellan involverade aktörer, där särskilt driftorganisationen spelar en mycket viktig roll för den levande väggens överlevnad. Erfarenheterna visar att tätt samarbete mellan de som uppför väggen och de som senare ska sköta underhållet redan i ett tidigt stadie av planeringen ger ett bättre slutresultat, medan icke-existerande samarbete anses försvåra drift och underhåll avsevärt. Fler utmaningar inkluderar hanteringen av avancerade bevattningssystem, växternas överlevnad under vinterhalvåret och en hög investeringskostnad.
Totalt har P-Malmö valt att installera 600m² gröna väggar på P-huset Anna och P-huset Godsmagasinet. Utvärderingen av väggarna kommer att koncentreras på P-hus Anna, där man valt att installera gröna väggar i tre väderstreck (väst, söder och öster). Väggpanelerna har monterats på ett utanpåliggande fackverk som ger en distans till själva fasaden. P-huset har moderniserats i stort och återstående delar av fasaden har uppgraderats med en glasfasad, vilken avpassats så att de gröna elementen nu är helt integrerade i fasaden. Väggpanelerna består av en panel av betong som har fyllts med sand- och pimpstensbaserat substrat. Vegetationen planteras genom panelens skal och får ett väldigt naturlikt utseende. På väggen finns också integrerade holkar och speciella ytor för att gynna mångfald. Växtväggarna innehöll vid etablering 40 olika växter varav 15 stycken. inhemska. Tanken är att de skall bidra med nektarkälla till bin, humlor och andra flygande insekter.
I stort sett alla gröna väggar bevattnas och så även dessa. För att öka väggarnas potentiella hållbarhet har P-Malmö valt att försöka använda en del återcirkulerat regnvatten till bevattningen. Vid längre torrperioder kommer kranvatten täcka upp vattenbehovet. Bevattningen är automatiserad och tänkt att ha lågt skötselbehov.
Pågående tester och utvärderingar
Malmö stad gjorde under våren 2019 också en bullermätning vid platsen där växtväggarna planerades att installeras. Denna mätning kommer att följas upp med ytterligare en mätning då växtväggarna är installerade. IVL har börjat mätningar av färsk- och dagvattenförbrukning på en av väggarna genom att mäta vattennivån i växtväggarnas vattentankar (dels tanken för ingående uppsamlat regnvatten till väggen samt i tanken för utgående vatten). Detta gör att man kommer kunna bestämma väggens resursanvändning utifrån användning av kommunalt vatten jämfört med regnvatten.
SLU kommer att mäta jordfukt, jordtemperatur samt lufttemperaturen och relativ luftfuktighet närmast väggen vid två av väggarna. Genom att mäta jordfukt kan man se hur vatten sprids vertikalt i substratet och hur uttorkningen sker. SLU kommer också att mäta biologisk mångfald kring faunastödjande element, genom kameror och mätningar av olika antal objekt av insekter, solitärbin, tornseglare mm. Genom att mäta temperaturer och relativ luftfuktighet på och utanför väggen kan man utvärdera och få ytterligare information kring vattenförbrukning och biologisk mångfald. Tillverkaren av väggen styr aktivt bevattningen av väggen och försöker optimera vattenförbrukning för att få en bra utveckling av växterna och en minimal vattenanvändning i perioder utan regn. Detta innebär att de också samlar in information kring vattenförbrukning. Utvärdering av väggen kommer att fortgå under hela 2020 och en bit in på 2021.
