Figur 1: Förstärkningsmetoder, inklusive finmaskigt textilnät, grovmaskigt textilnät, stegarmering, skruvade stålband, vanligt betongnät och höghållfast trådarmering.

Glasfibernät och stål som appliceras i putsen eller fästes mekaniskt direkt mot väggytan möjliggör en minskning av den bärande väggens tjocklek i murade ytterväggar. Det insparade utrymmet kan användas till mer isolering och därmed bygga mer energieffektiva murade ytterväggar utan att öka den totala väggtjockleken. Väggarnas klimatavtryck minskar.

Under första halvan av 1900-talet har bärande murade ytterväggar i Sverige uppförts med tegelmurverk i tjocklekar inom spannet 250 – 375 mm. Under efterkrigstiden ökade kraven på god energihushållning och termisk komfort successivt, och massiva ytterväggar av tegel har i stor utsträckning ersatts av murverksmaterial med bättre termisk isolerförmåga, till exempel lättbetong och lättklinkerbetong (Leca). En vanlig yttervägg består idag typiskt av så kallade sandwichblock med bärande delar av lättbetong eller lättklinkerbetong med mellanliggande isolering av expanderat polystyren eller liknande. Väggtjockleken landar i vanliga fall en bit över 400 mm.

En successiv skärpning av kraven på god energihushållning har trendmässigt medfört en kontinuerlig ökning av murade ytterväggars tjocklek. Kraftigt ökande markpriser medför samtidigt att det blir dyrt med tjocka väggar, eftersom den nyttiga ytan minskar. Det finns alltså incitament att förbättra murade ytterväggars energiprestanda utan ytterligare ökning av den totala väggtjockleken.

Att slimma den bärande stommen minskar samtidigt resursanvändningen under själva uppförandet av byggnaden, vilket är aktuellt då myndighetskrav på klimatdeklaration träder i kraft redan under januari 2022 [1]. Klimatdeklarationer införs för att minska byggandets klimatpåverkan, så det är viktigt att vara proaktiv och redan idag arbeta mot att anpassa existerande byggsystem. En tunnare bärande vägg möjliggör en förbättring av energiprestandan och samtidigt en minskning av resursanvändningen och det murade byggandes klimatavtryck.

Experimentellt forskningsprojekt vid Lunds tekniska högskola

Under perioden 2018-2021 genomförs ett experimentellt forskningsprojekt vid Lunds tekniska högskola, avdelningen för konstruktionsteknik, med syfte att utveckla en palett av olika tekniker för kostnads- och resurseffektiv förstärkning av murade väggar. Målsättningen är att slimma tjockleken på de bärande delarna av murade ytterväggar och samtidigt bibehålla eller förbättra bärförmågan. En viktig del i projektet är att praktiskt, på fullskaleväggar, testa både bärförmåga och tillämpbarhet hos studerade förstärkningstekniker.

Projektet finansieras av Energimyndighetens forskningsprogram E2B2 genom anslag 37582-3 samt ett kluster av industriaktörer bestående av AB Joma, Brukspecialisten i Väst AB, Combimix AB, Fasadgruppen AB, Kåver & Mellin AB, Leca Sverige AB, Nyströms Cementvarufabrik AB, Randers Tegel AB, Tegelmäster i Skåne AB, Tomas Gustavsson konstruktioner AB, WSP Sverige AB. Projektet bygger vidare på det avslutatade forskningsprojekt ”Förstärkning av murade väggar genom ytarmering av stålnät” [2].

Artikelförfattare:
Jonas Niklewski, Miklós Molnár och Per-Olof Rosenkvist
Lunds Tekniska Högskola

Läs hela artikeln i Bygg & teknik nr 2/20.