Grön fasad på Ohoj-huset i Malmö. En kombination av två klätterväxter och en smart utformad växtbädd ger en lummig fasadgrönska till bostadshuset, utan att skada byggnaden. Foto: Nilas Lätt.
Artikelförfattare: Nilas Lätt, Scandinavian Green Roof Institute och Petra Thopert, SLU
Att kombinera byggnadsverk och andra vertikala strukturer med vegetation är egentligen inget nytt fenomen. Redan 5000 år f.Kr. stod Babylons hängande trädgårdar på plats i det som då var jordens mäktigaste rike. Byggnadsverket var ett praktexemplar av ingenjörskonst där vegetation och byggnad smälte samman och där terrasser och fasader planterades med växter av alla de slag. I dagens allt tätare och större städer finns återigen anledning att inspireras av denna kombination av byggnad och vegetation.
Städerna måste utveckla en robust blågrön infrastruktur
Det pågår en ständig kamp om kvadratmetrarna i våra städer. En ökande befolkning och inflyttning till urbana områden gör att vi bygger högre och tätare. Samtidigt måste gaturummet göra plats för kollektivtrafik, bilister, gångtrafikanter, leveranser, utryckningsfordon, sophantering och mycket mer. Dessutom ska vi människor kunna trivas och frodas i denna miljö från födsel till graven, vilket innebär att vi måste göra plats för parker, lekplatser, trädgårdar, vatten, badplatser och träd. Men ju tätare vi bygger våra städer desto mer tenderar vi att prioritera bort de livsviktiga gröna och blå strukturerna.
Detta har visat sig ha förödande effekter, inte minst på grund av klimatförändringarna som för med sig mer fler extrema väderhändelser, större nederbördsmängder, ökad torka och fler värmeböljor. På senare år har fokus dock återigen riktats mot de blå-gröna strukturerna i våra städer. För att städerna ska ha en chans att hantera den förändrade situationen måste vi säkerställa en robust blå-grön infrastruktur. På grund av den platsbrist som ofta råder kan outnyttjade vertikala ytor bli en del av framtidens lösning.
