• ANNONSERA
    • ANNONSERA
    • ANNONSPRISER
    • TEKNISKA DATA
    • UTGIVNINGSPLAN
  • NÄSTA NUMMER
  • PRENUMERERA
    • PRENUMERERA
    • ÖVRIGA BESTÄLLNINGAR
  • TIDNINGSARKIV
    • TIDNINGSARKIVET
    • ÄLDRE ÅRGÅNGAR
    • ARTIKELREFERENSER
    • HISTORISKA ARKIVET
  • KONTAKT
    • KONTAKT
    • OM OSS
    • HANTERING AV PERSONUPPGIFTER
  • IN ENGLISH
    • ABOUT US
    • HISTORY
    • ADVERTISING
    • AD FORMATS AND PRICES
    • TECHNICAL DATA
    • PUBLICATION SCHEDULE
    • CONTACT
  • LOGGA IN
    • Hur skapar man konto?

Bygg & teknik

Sveriges äldsta byggtidning – grundad 1909

Annons
  • HEM
  • ARTIKELSÖK
  • AKUSTIK OCH LJUDISOLERING
  • BETONG
  • BRANDSKYDD
  • BYGGFRÅGAN
  • FASADER
  • GEOTEKNIK OCH GRUNDLÄGGNING
  • GOLV OCH GRUND
  • INFRASTRUKTUR
  • JURIDIK
  • SUNDA HUS/ENERGI
  • TAK
  • TRÄ
  • LEVERANTÖRER
Du är här: Hem / FASADER / Omfogning av tegelfasader

Omfogning av tegelfasader

2 april, 2020

Artikelförfattare Mohammad Kahangi, LTH, Miklós Molnár, LTH, Tomas Gustavsson, TG Konstruktioner AB, Johan Onno, SPEF och Anders Planensten TMPB

En översiktlig uppskattning visar att man i Sverige årligen lägger flera hundra miljoner kronor på omfogning av tegelfasader. Beslut om underhåll baseras ofta på generella mallar, utan hänsyn till det aktuella behovet. Detta medför onödigt stora utgifter samtidigt som omfogning är ett slitsamt arbete. Ett doktorandprojekt vid Lunds tekniska högskola avser ge utökad kunskap om när omfogning är rationellt påkallad och utmynna i råd om lämpliga undersökningsmetoder samt val av material och arbetsmetoder.

Omfogning av tegelfasader

Figur 1: Eroderade murfogar – Lund, Kobjer, byggår 1956.

Omfogning av tegelfasader

Figur 2: Det kan vara svårt att helt undvika skador på murstenar vid fogrensning.

Tegelfasader är kända för att ha lågt underhållsbehov och mycket lång livslängd. I det riktigt långa loppet är fogarna en svagare komponent i en murverkskonstruktion än murstenen, figur 1. Genom att utföra omfogning när fogarna eroderats kan konstruktionens livslängd förlängas; praktiska erfarenheter visar att livslängden för murverk kan vara extremt lång.

Omfogning innebär att den yttersta delen, cirka 25 mm, av alla fogar, horisontella som vertikala, fräses ur varefter man återfyller med murbruk, figur 2. Det är uppenbart att den förväntade tidsperioden efter vilken omfogning bör ske kommer att få stor betydelse för underhållskostnaderna i många fasader framöver. Kostnaden för att göra omfogningar torde variera inom ett relativt stort spann; hårdbrända tegel har vanligtvis murats med cementrika bruk som kräver mycket arbete när den yttersta delen av befintliga fogar tas bort.  I murverk med mindre hårt bränt tegel blir motsvarande moment betydligt mindre arbetskrävande och kostnaden därmed mindre. Men en försiktig, rimlig genomsnittlig kostnad för omfogning torde kunna uppskattas till 1200 kr/kvm, exklusive moms.

Stort bestånd

Det svenska byggnadsbeståndet med tegelfasader från enbart perioden 1940-1975 uppskattas till en bit över 80 miljoner kvadratmeter [1] och totalt i Sverige lär det finnas närmare 300 miljoner kvadratmeter tegelfasader. Med ett omfogningsintervall på mellan 50 – 100 år finns inom överskådlig framtid ett betydande behov av omfogningsarbeten. Det är i vilket fall ingen tvekan om att en mer generellt utförd omfogning av tegelfasader i fastighetsbeståndet kommer att ha väsentlig inverkan på underhållskostnaderna, och därmed på de hyror och avgifter som i slutänden kommer att belasta användarna. Omfattande underhållsåtgärder leder även till ökad användning av resurser, med ökad miljöbelastning som följd.

Väder och vind sliter på fogarna

När murverksfogar utsätts för klimatiska påfrestningar, framförallt slagregn i kombination med frost, kommer de så småningom att eroderas. Fogytan förflyttas inåt jämfört med murstenens yta, varvid en ökad vattenupptagning kan bli följden. Vattenupptagningen torde dock framförallt öka i den mån det uppstår sprickor och mikrosprickor i fogar och/eller mellan fogbruk och tegel, vilket kan ske på grund av rörelser i murverket som orsakas av murbrukets krympning, teglets expansion, temperatur- och fukt-variationer, hantverkets kvalitet. Erosion och frost-töcykler kan så småningom också sätta ned hållfastheten i fogbruket.

Schablonmässiga rutiner

Ett stort problem i detta sammanhang är att det idag saknas såväl ingenjörs- som hantverksmässiga metoder för att bedöma det aktuella behovet av omfogning. Ökade kunskaper om exempelvis betydelsen av vidhäftning mellan fogbruk och tegel, metodik för att mäta vidhäftning och hållfasthet i fog samt effekten av sprickbildning och fogerosion för vattenupptagning i murverket skulle kunna ge bättre underlag för bedömning av när och i vilken omfattning omfogning bör utföras. Internationellt har insatser gjorts för att utveckla metoder för att under fältmässiga förhållanden mäta omfogningens effekter på vatteninträngningen.

Det finns fasader från fullmurade hus som uppförts vid sekelskiftet 1900 som fortfarande inte har fogats om, men det torde också vara vanligt att omfogning skett någon gång i fasader som idag är runt 100 år gamla. I byggnader från efterkrigstiden, som normalt murats med mer beständiga bruk än äldre murverk, finns idag behov av partiell omfogning i de mest utsatta fasaddelarna, men ofta inte behov av generell omfogning av hela fasader.

Ändå sker idag, enligt samstämmiga uppgifter från bland annat medlemsföre-tag i SPEF och materialleverantörer, i stor omfattning omfogning av hela fasader från efterkrigstiden. Man kan förutsätta att detta initieras av underhållsplaner, som ofta baseras på generella mallar, vilka föga tar hänsyn till det aktuella – svårbedömbara – behovet. Det är uppenbarligen stor risk för att detta kommer att medföra onödigt stora utgifter för omfogning i tegelfasader om inte bättre hjälpmedel och metoder för att bedöma det reella behovet kommer att ersätta schablonbaserade uppgifter med svag verklighetsförankring.

Komplex frågeställning

Omfogning är en tekniskt och hantverksmässigt komplex åtgärd. Borttagning av fogarnas yttre del medför vibrationer, oljud och dammbildning. Borttagning av befintligt fogbruk måste vidare göras så att inte teglet skadas. Fogarnas återfyllning är också arbetskrävande och resultatet är beroende av valet av fogbruk samt hantverkarnas engagemang och yrkesskicklighet. Bristfälligt utförd omfogning kan medföra framtida beständighetsproblem med möjlig risk för ökad fukthalt i ytterväggarna och en förvanskning av fasadernas utseende.

Doktorandprojekt vid Lunds tekniska högskola

Som en bas för att rationellt bedöma omfogningsbehov samt för att medverka till utveckling av förbättrade hjälpmedel och hantverksutförande erfordras grund-läggande, forskningsbaserade kunskaper om interaktion mellan fogbruk och tegel samt sambandet mellan erosion av fogar, sprickbildning och vattenupptagning i murverket.

Ett doktorandprojekt genomförs vid Lunds tekniska högskola, avdelningen för konstruktionsteknik med syfte att ta fram kunskap om behovet av renovering av befintliga tegelfasader med fokus
på fogproblematiken. Doktorandprojektet genomförs under perioden 2019-2024 och finansieras av SBUF genom SPEF – samt Föreningen tungt murat och putsat byggande.

Omfogning av tegelfasader

Figur 3: Samma fasad som i figur 1 – efter omfogning.

Rationellt beslutsunderlag

Frågorna avses bli behandlade ur såväl materialtekniskt, miljömässigt, ekonomiskt som hantverksmässigt perspektiv. Projektets huvudsakliga målsättningar är att öka kunskapen om:
• Hur murbrukets och murstenens materialegenskaper samt hantverksmetoder påverkar murverkets lång-siktiga beständighet.
• Vidhäftningen mellan tegel och murbruk samt dess betydelse för vattenupptagning och regngenomslag i murverk.
• I vilken utsträckning erosion och sprickbildning i fogar och stenar medför ökad vattenupptagning i murverk.

Resultaten av denna grundläggande kunskapsuppbyggnad kommer att användas för att utveckla rekommendationer avseende materialval och hantverksmetodik vid omfogning av murverk samt uppskattningar av murverksfogars återstående livslängd med avseende på beständighet. Mer utvecklade metoder för undersökning av fogars kondition kan också medföra viktigt stöd vid beslut om partiell eller total omfogning ska utföras.

Indirekt kommer projektet att bidra till att värdera och ta fram praktiskt användbar undersökningsmetodik för att bedöma befintligt murverks tekniska kondition avseende förekommande sprickbildnings och fogerosions betydelse för vattenupptagning och beständighet i murverket.

Vidare kommer projektet att bidra till värdering och spridning av förbättrade metoder och hjälpmedel för att genomföra omfogningar, med avseende på byggnadstekniska, hantverks- och utseendemässiga aspekter samt med tanke på arbetsmiljöfrågor, figur 3. Impulser kommer att ges till att utveckla renoveringsbruk med lågt miljömässigt (CO2) avtryck.

Projektet kommer att utmynna i en licentiatavhandling med efterföljande doktorsavhandling, där resultateten kommer att redovisas och bli allmänt tillgängliga. Planen är att resultaten i avhandlingarna skall sammanfattas till rekommendationer anpassade för mur- och putsentreprenörer, fastighetsägare, konstruktörer och övriga byggkonsulter.

Litteratur

T. Gusravsson, J. Jönsson och M. Molnár – Reparation av murade fasader med korrosionsskador. Svensk Byggtjänst, 2017.

Artikeln är publicerad i Bygg & teknik nr 2/20.

Dela på:Facebooktwitterredditpinterestlinkedintumblrmail

Läs mer:

  • Leder eroderade fogar till förhöjd vattenupptagning från slagregn?
    Leder eroderade fogar till förhöjd vattenupptagning från…
  • Tjugo procent lägre U-värde med förstärkta murade väggar
    Tjugo procent lägre U-värde med förstärkta murade väggar
  • Branschorganisation byter namn
    Branschorganisation byter namn
  • Rekommendationer för bärighetsutvärdering av betongplattor
    Rekommendationer för bärighetsutvärdering av betongplattor
  • Livslängddimensionering av träkonstruktioner
    Livslängddimensionering av träkonstruktioner
  • Tids- och kostnadseffektiva metoder med god arbetsmiljö – för ytbehandling av bärverk av betong
    Tids- och kostnadseffektiva metoder med god arbetsmiljö –…
  • Distansarbete och kostnader
    Distansarbete och kostnader
  • Riskhantering med observationsmetoden – praktiska rekommendationer
    Riskhantering med observationsmetoden – praktiska…

Inlagd i: FASADER, Ur senaste numret

Annonsörer

Hisab-giha_golvsystem

Sök på Bygg & teknik

Ledare

Omvärld i snabb förändring

Inför den här ledaren så tittade jag på motsvarande ledare – den sista innan sommaren – de senaste tre åren. I ledaren 2019 var det bara full fart framåt, precis som det var i större delen av världen. Ledaren handlade om klimatfrågan och hur vi ska klimatanpassa byggandet, samhället och omvärlden. Det måste till rätt stora förändringar för att nå klimatmålen, och hur ska vi kunna … [Läs hela ledaren...]

Event

Grundläggningsdagen på Stockholmsmässan

Grundläggningsdagen 2023

Grundläggningsdagen är framflyttad till 16 mars, 2023. Besök Grundläggningsdagens hemsida

Byggnytt

Batteridriven byggakustikförstärkare

Tröttnat på strul med kablage vid byggakustikmätningar? Den nya Nor282 byggakustikförstärkare kan vara lösningen på problemet. – Batteridrift upp till 90 minuter vid full effekt. – WiFi trådlös … [Läs mer...]

Digitala Heta Arbeten®

Smidigt, effektivt och – framför allt – säkert. Det är några av fördelarna som papperstillverkaren Arctic Paper Grycksbo upplever med att använda den digitala tillståndslistan för Heta Arbeten®. Nu … [Läs mer...]

Vinnaren av Nordbyggs guldmedalj

Recoma byggskivor vann Nordbyggs Guldmedalj, priset för årets mest innovativa produktnyhet 2022. Skivorna är helt tillverkade av återvunna kompositförpackningar där enbart värme och tryck används vid … [Läs mer...]

Nytt dokumentationspaket gör det enklare att bygga hållbart

Kraven på hållbart byggandet ökar. Därmed ökar även behovet att dokumentera byggmaterialens CO2-avtryck för att uppnå en Miljöbyggnads­certifiering – en uppgift som börjar hos leverantören. Nu har … [Läs mer...]

Filborna vattentorn i Helsingborg vinner Kasper Salin-priset

Under Arkitekturgalan den 7 april mottog Filborna vattentorn i Helsingborg 2021 års Kasper Salin-pris för bästa byggnad. Arkitekt är Wingårdhs med Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp (NSVA) som … [Läs mer...]

Återbruk när tillfälliga Östermalmshallen blir padelhall

Nu har ett av Sveriges största återbruksprojekt öppnat. Den tillfälliga saluhallen på Östermalmstorg, som användes när den gamla Östermalmshalleni Stockholm renoverades, blir padelhall i Mölnlycke … [Läs mer...]

Ny plattform för upphandling av energiåtgärder åt fastighetsägare

Bostadsrättsföreningar och privata fastighetsägare har stor potential när det gäller ökad hållbarhet och energieffektivisering i sina byggnader. Många byggnader läcker energi, och därför också pengar; … [Läs mer...]

Nytt golvregelsystem speciellt anpassat för CLT/KL-trä

För att möta det stora fokus som finns för miljon och minska CO2-avtrycket än mer så har Granab Golvregelsystem tagit fram ett nytt system speciellt anpassat för CLT/KL-trä, system 8000 W. Företaget … [Läs mer...]

Svetsning av membran på platta tak

Uniroof 700 är en kompakt taksvetsmaskin utvecklad av Leister i Schweiz. Maskinen lämpar sig till svetsning av termoplastiska vattentätande membran på platta tak upp till 500m2 såväl som lutande tak … [Läs mer...]

Ny skonsam justerskruv minskar materialspillet

FAFS liknar ingen annan jus­terskruv. Lika exakt som den biter och kan skruvas i, lika enkelt och exakt kan den demonteras. Den nya justerskruven från fischer lämnar träkonstruktioner så in­takta att … [Läs mer...]

Den nya generationens takskiva

Nu presenterar Forestia ett nytt byggmaterial – den nya generationens takskiva. Ett slätt premiumtak av högsta kvalité. Slipp spackla och slipa – det är bara att limma och klicka så är det nya taket … [Läs mer...]

Förlags AB Bygg & teknik, Box 2053, 135 02 Tyresö • Telefon 08-408 861 00 © Copyright 1909 - 2019 • Alla rättigheter reserverade.