Figur 1: En prototyp av en ny typ av förband med björkplywoodskivor i en fackverksknutpunkt. I detta fall limmas den vänstra sidan av förbandet i fabrik och den högra sidan ansluts via mekaniska fästdon på byggplatsen.
Artikelförfattare: Yue Wang, Tianxian Wang, Mattia Debertolis och Magnus Wålinder, KTH samt Lars Blomqvist, RISE och Roberto Crocetti, KTH
I moderna träkonstruktioner med större spännvidder, till exempel hallar och broar, används i allt högre grad så kallade ingenjörsdesignade träprodukter (eng. engineered wood products, EWPs). Exempel på beprövade EWPs är limträ och fanérprodukterna plywood och LVL (eng. laminated veneer lumber). En av de mest använda metoderna för att koppla ihop olika större träelement bygger på inslitsade stålplåtar som ansluts till träet via mekaniska fästdon. Målet med detta forskningsprojekt är att studera om plywood skulle kunna vara en lämplig kandidat för att ersätta stålplåtarna. Några av fördelarna med att använda plywoodskivor istället för stålplåtar är minskad klimatpåverkan, lägre kostnad samt enklare montering [1], [2]. Björkplywood tycks vara speciellt lämpad för träförband tack vare dess överlägsna mekaniska egenskaper. Under de senaste decennierna har plywoodlösningar visats vara lämpliga i förband för fackverk, balk-pelare-system och ramar. Studier i främst USA [3], Storbritannien [4], [5] och Nya Zeeland [6] har undersökt möjligheten att använda plywood i träportalramar via mekaniska fästelement. Figur 1 illustrerar en prototyp över hur sådana förband med björkplywood kan utformas antingen via limning eller med mekaniska fästdon. På grund av bättre bearbetbarhet och lägre toleranskrav för plywoodskivor jämfört med stålplåtar, kan dessa anslutningar påskynda monteringsprocessen och därmed minska kostnaderna.
Denna artikel presenterar experimentella och teoretiska studier av 1) de mekaniska egenskaperna och dess anisotropi i planet hos björkplywood; och 2) användningen av björkplywood som förband i olika typer av konstruktioner, det vill säga förband som utsätts för axiell belastning, böjning och en kombination av båda. Dessutom undersöks giltigheten av olika analytiska och numeriska beräkningsmetoder.
