• ANNONSERA
    • ANNONSERA
    • ANNONSPRISER
    • TEKNISKA DATA
    • UTGIVNINGSPLAN
  • NÄSTA NUMMER
  • PRENUMERERA
    • PRENUMERERA
    • ÖVRIGA BESTÄLLNINGAR
  • TIDNINGSARKIV
    • TIDNINGSARKIVET
    • ÄLDRE ÅRGÅNGAR
    • ARTIKELREFERENSER
    • HISTORISKA ARKIVET
  • KONTAKT
    • KONTAKT
    • OM OSS
    • HANTERING AV PERSONUPPGIFTER
  • IN ENGLISH
    • ABOUT US
    • HISTORY
    • ADVERTISING
    • AD FORMATS AND PRICES
    • TECHNICAL DATA
    • PUBLICATION SCHEDULE
    • CONTACT
  • LOGGA IN
    • Hur skapar man konto?

Bygg & teknik

Sveriges äldsta byggtidning – grundad 1909

  Annons  
  • HEM
  • ARTIKELSÖK
  • AKUSTIK OCH LJUDISOLERING
  • BETONG
  • BRANDSKYDD
  • BYGGFRÅGAN
  • FASADER
  • GEOTEKNIK OCH GRUNDLÄGGNING
  • GOLV OCH GRUND
  • INFRASTRUKTUR
  • JURIDIK
  • SUNDA HUS/ENERGI
  • TAK
  • TRÄ
  • LEVERANTÖRER
Du är här: Hem / AKUSTIK OCH LJUDISOLERING / Ställ rätt krav för träbyggnader

Ställ rätt krav för träbyggnader

25 maj, 2021

Figur 1: Flerbostadshus med stomme i trä blir allt vanligare.

Artikelförfattare: Klas Hagberg, Acouwood AB

Vi är inne i en expansiv fas för det moderna bostadsbyggandet. Inte bara att det byggs mer i trä utan att det sker så oerhört mycket kreativt nytänkande i branschen. Vidare ställs det höga krav på miljö och certifiering av olika slag, vilket gör att träbyggandet har fått en välförtjänt skjuts. Det är något jag inte upplevt maken till under mina drygt 30 år i branschen. Det är glädjande och bidrar samtidigt till en spännande utveckling av branschen. Tyvärr sitter vi fast i gamla strukturer vad gäller kravställning som inte går hand i hand med den utveckling vi ser och Boverkets nya förslag till föreskrifter om ljud ser ut att cementera kraven för en lång tid framöver, eller till och med förvärra situationen. Kraven som de ser ut i förslaget kan skapa lösningar som inte är balanserade mot störningsgraden i moderna boendeformer. Kraven formuleras vidare på ett sätt som gör att tekniska lösningar inte alltid hänger ihop med andra önskemål beställaren har.

Byggbranschen förnyas och det sker just nu i en ganska snabb takt. Utvecklingen av det industrialiserade träbyggandet har fått hela byggbranschen att tänka om. Jag skall inte säga att det beror på träbyggandet enbart då det är tydligt att vi också är på väg mot fossilfri stålproduktion och samtidigt utvecklas olika former av ”grön betong”. Troligen kan vi förvänta oss nya konstruktionslösningar för att åstadkomma bättre materialoptimering i byggnader, inte bara inom trähusindustrin utan inom alla sektorer i byggbranschen. Personligen ser jag att kombinationer av olika material för olika byggdelar faktiskt kan vara ett sätt att åstadkomma en bra helhetslösning. För att främja smartare lösningar och alternativa, hållbara bygg­metoder så måste vi ställa rätt krav på rätt plats. 

Kravsättning

Sedan mitten på nittiotalet har vi använt ljudklassningssystemet för bostäder (SS 25267) som ett sätt att höja ljudkvaliteten på våra bostäder, där ljudklass B är ett vanligt krav, i synnerhet i samband med olika miljöcertifieringar. Detta har varit bra då det överlag skapat lite bättre ljudklimat i flerbostadshus. Vi når dock inte ända fram i alla lägen – det är mer en ambition – men det innebär att BBR normalt uppfylls med viss marginal. Akustiska lösningar kostar pengar och det driver kostnaden då det nästan alltid dimensionerar moderna bostäder och därför blir ljudklass B ofta en ambition, inte ett strikt krav. För oss som jobbar mycket med träkonstruktioner blir detta faktum extra påtagligt då lösningar som säkert skall klara ljudklass B ofta innebär att projektet måste omarbetas eller i värsta fall ”läggas på is”. 

Figur 2: Vad är rätt krav för att balansera kostnader mot yteffektivitet i planlösningar med flera små rum / lägenheter i en rad i en större gemensam lägenhet för studenter?

Hur viktigt är det med ljudklass B?

Detta är en känslig fråga då ljudklass B har blivit ett sätt att visa på höga ambitioner och ett kvitto på god kvalitet. Krav ställs ofta i ett tidigt skede för att byggherren vill köpa en byggnad med hög kvalitet och ljudklass B skrivs in i ett kontrakt, utan undantag. Ingen med höga ambitioner vill erkänna att BBR är ”good enough” i något avseende. Längre fram i projektet väljer man byggsystem och kommer då kanske fram till att man vill ha synligt KL-trä i byggnaden, så då kommer det in som ett krav också. Till detta kommer det att hamna extra små sovrum mot grannlägenheten och vi hamnar i en omöjlig situation. Ljudklass B kan inte uppfyllas, i synnerhet inte med avseende på luftljudsisolering. 

Små sovrum (cirka 6–7 m2) är ganska vanligt idag. Om dessutom skiljeytan mot grannlägenheten är stor i förhållande till rumsvolymen så blir ekvationen än mer svårlöst, både vertikalt och horisontellt. 

Vi som akustiker måste därmed vara försiktiga i vårt sätt att ställa krav så att dessa inte blir orimliga utan i stället krav som bidrar till hållbara lösningar som är kostnadseffektiva och samtidigt går att genomföra tillsammans med andra ön­skemål för byggnaden. Naturligtvis skall
man alltid sträva mot en god standard så att en egenskap inte riskerar att förstöra helheten av bostaden. 

Byggsystem

Varje byggsystem i trä har sina fördelar och nackdelar men de allra flesta fyller sitt syfte om de används på rätt ställe. I de allra flesta fall kan ett byggsystem utvecklas för att uppfylla ljudklass B avseende alla ljudegenskaper men vad man måste fråga sig är om det verkligen är värt det i samtliga fall? Många projekt byggs i förtätade miljöer där uthyrningsbar yta är en mycket viktig faktor. Vi måste därmed optimera projekten på ett sätt som gör att kostnad och kvalitet går hand i hand.

Flerbostadshus i KL – trä innebär att det är förhållandevis lätt att uppfylla ljudklass B för stegljud i en byggnad. Och det är väldigt bra. Det går också att uppfylla ljudklass B för luftljud med tjocka väggar men här måste man fråga sig, är det värt det? Personligen tycker jag att detta alltid måste ifrågasättas då det inte finns tydliga vetenskapliga bevis för att det verkligen behövs. För byggnader med KL trä kan man därmed skapa bra och kostnadseffektiva lösningar om BBR uppfylls för luftljudsisolering och ljudklass B uppfylls för stegljudsnivå. 

Upplevelse av buller

I många undersökningar finns en samsyn [1], [2] och den är att bland de människor som bor i hus med trästomme så framträder stegljud som en mer störande egenskap än andra ljudegenskaper (gång och hopp och liknande). Det finns inga entydiga bevis för att exempelvis luftljudsisolering är en lika allvarlig störkälla i hus med lätta stomsystem [3], så länge minimikrav enligt BBR uppfylls. Det har gjort att flera länder i Europa lyfter fram behovet av ett hårdare krav i ett utvidgat frekvensområde enbart för stegljud, men inte för luft­ljudsisolering. Finland har nyligen infört nya regler [4] och där har man valt att skärpa krav på stegljudsnivå men behållit det gamla frekvensområdet för luftljudsisoleringen på grund av bristande vetenskapligt underlag för en eventuell utvidgning. Kravet för luftljud i Finland kan förenklat sägas ligga på ungefär samma nivå som svenska minimikrav för luftljudsisolering åtminstone när det handlar om byggnader med stomme av CLT medan stegljudskravet är något hårdare än det svenska minimikravet. Om man däremot väljer ljudklass B för stegljud hamnar man väldigt nära det finska kravet i byggreglerna. Se jämförelsen nedan (i jämförelsen har vi inte tagit med att kravet också skall gälla för enbart L´nT,w då det inte är relevant i denna jämförelse).

Finland

L’nT,w+CI,50-2500 ≤ 53 dB
DnT,w ≥ 55 dB

Sverige

L’nT,w+CI,50-2500 ≤ 56 dB
DnT,w+C50-3150 ≥ 52 dB 

C50-3150 är ofta, åtminstone –3 dB eller mindre, i vissa lätta konstruktioner mycket mindre, varför det svenska byggreglerna är väl så hårda för luftljudsisolering som de nya finska reglerna. I många fall blir det svenska kravet hårdare då väggarna måste göras tjockare för att säkert uppfylla 52 dB med C50-3150.

För stegljud är det finska kravet 3dB
hårdare än det svenska och om man bedömer att denna värdering för steg­ljudsnivå är rimlig kan det därmed finnas fog för lite högre krav i förhållande till luftljudsisoleringen, åtminstone för ”stan­dardbostäder”. Därför kan BBR luftljud och ljudklass B för stegljud vara en bra kompromiss för att hålla kostnader på en rimlig nivå i förhållande till risk för störning. 

Vi kan också jämföra med Frankrike. Där gäller fortfarande krav inom fre­kvensområdet 100-3150 Hz som mini­mikrav men det finns ett frivilligt certi­fieringssystem (NF Habitat) där just krav på stegljud ingår i ett utvidgat frekvensområde. I det systemet ser kraven ut enligt nedan: 

L’nT,w<=55 dB och L’nT,w + CI,50-2500<=55 dB (50-3150 Hz)

DnT,w+C < 53 dB (100-3150 Hz)

Det är närmast identiskt med det svenska minimikravet (stegljud 1 dB hårdare och luftljud varierar då kravet endast gäller från 100 Hz).

Det vore önskvärt att driva detta lite längre och titta på risk för störning för att underlätta för nya lösningar. Det finns redan idag ett undantag för äldreboenden och det är inte osannolikt att det går att undanta flera boenden eller åtminstone titta på dem med öppna ögon med regelboken stängd för ett ögonblick. Till exempel; Vi bygger boende för studenter som skall samsas i en stor lägenhet men det händer att det ställs krav på ljudklass B mellan sovrummen då många väljer att tolka enstaka rum inom en gemensam studentlägenhet som separata bostäder. Är det rimligt? Är studenterna verkligen intresserade av att betala för en sådan extrem standard? Är de ens medvetna om innebörden? 

Man kan också fråga sig huruvida kra-vet på luftljudsisolering bör gälla från 50 eller 100 Hz? Syftet med att ställa krav från 50 Hz är framför allt att hantera lågfrekvent ljud från musik eller film. För övriga vanligt förekommande ljud i bostäder är sannolikt ett krav från 100 Hz tillräckligt. 50 Hz-kravet medför tjock-
are väggar och minskad boyta. Det medför också att vissa typer av väggkonstruktio­ner som kan fungera på exempelvis den finska marknaden, i princip blir omöjliga att använda i Sverige. Kan vår livsstil ha förändrats sedan 90-talet när kraven infördes, och att vi nu oftare konsumerar media genom hörlurar istället för ge­nom ljudanläggningar med kraftiga sub­woofers? 

Slutligen

Vi måste vara försiktiga när vi ställer krav. Någon skall betala och alla extra krav på ljud är förenat med kostnader, ibland så stora att byggherren drar i handbromsen. Vi har också ett ansvar att bygga hållbart, och att ställa för hårda funktionskrav kan leda till ett onödigt slöseri med resurser och akustiskt överdimensionerade kon­struktioner. Kraven måste rimligen kopp­las mer till risken för störning så att vi bygger med rätt kvalitet på rätt plats. För en säker värdering ”om rätt kvalitet på rätt plats” fordras ytterligare studier kopplat till det ”moderna boendet” men vi kan börja med det vi redan vet. Boverkets nya förslag på regelverk kommer sannerligen inte att underlätta då det lyfts till föreskrifter för både luft och stegljud samtidigt som regelverket frikopplas helt från standarden SS 25267. Därmed blir det både oklart och otydligt huruvida verifiering av krav kan göras genom att medelvärdesbilda mellan flera olika mätningar. Denna otydlighet kan sägas innebära att kravet i praktiken skärpts med 2 dB, om det går igenom. Det är förödande och en mycket allvarlig skärpning som försvårar allt nytänkande och underminerar innovationsviljan. En mindre skärpning kan möjligen motiveras för stegljud men i så fall fordras någon form av konsekvensutredning och för luftljudsisolering finns ingen vetenskaplig grund att vila sig på. Det kommer att kosta pengar, byggnadshöjd och boyta utan att man får en subjektiv höjning av kvaliteten. För att bygga hållbart för framtiden måste vi få utrymme att tänka nytt. Tänk om Boverket ändå hade tagit del av den forskning som gjorts både i Sverige och utomlands under de senaste 25-30 åren och utnyttjat det kunnande som finns bland konsulter i branschen och försökt forma nya krav baserat på vetenskap och erfarenhet.  

Referenser

[1] Ljunggren F., Simmons C., Öqvist R., Correlation between sound insulation and occupants’perception – Proposal of alternative single number rating of impact sound, Part II, Applied Acoustics, 123, 2017, pp. 143-151
[2] Milford I., Høsøien C.O., Løvstad A., Rindel J.H., Klæboe R., Socio-Acoustic Survey of Sound Quality in Dwellings in Norway, Proceedings of Inter-Noise 2016, 21-24 Aug 2016, Hamburg, Germany
[3] Ljunggren, Simmons, Hagberg;”Correlation between sound insulation and occupants’ per­ception – Proposal of alternative single number rating of impact sound”, Applied Acoustics 2014
[4] Kylliänen, Saarinen ”New Finnish building acoustic regulations”, ICA 2019 Aachen

Artikeln är publicerad i Bygg & teknik nr 3/2021.

Dela på:Facebooktwitterredditpinterestlinkedintumblrmail

Läs mer:

  • KL-trä – optimering av knutpunkter
    KL-trä – optimering av knutpunkter
  • Är uttorkning av betong på ekvivalent djup fortfarande relevant?
    Är uttorkning av betong på ekvivalent djup fortfarande…
  • Ny bok om effektivt bostadsbyggande
    Ny bok om effektivt bostadsbyggande
  • Per Kettil blev Årets Brobyggare 2021
    Per Kettil blev Årets Brobyggare 2021
  • Dokumentera byggnadens bullerskydd med datorstödda beräkningar och mätningar
    Dokumentera byggnadens bullerskydd med datorstödda…
  • Ingenjörsmässiga lösningar för hög RF i modern tät betong
    Ingenjörsmässiga lösningar för hög RF i modern tät betong
  • Dimensionering av flerbostadshus med trästomme – en balansgång
    Dimensionering av flerbostadshus med trästomme – en…
  • Återbruksprofilen Amanda Borneke får Clarence Morberg-priset 2021
    Återbruksprofilen Amanda Borneke får Clarence Morberg-priset…

Inlagd i: AKUSTIK OCH LJUDISOLERING, TRÄ, Ur senaste numret 4

Annonsörer

Hisab-giha_golvsystem

Sök på Bygg & teknik

Ledare

Omvärld i snabb förändring

Inför den här ledaren så tittade jag på motsvarande ledare – den sista innan sommaren – de senaste tre åren. I ledaren 2019 var det bara full fart framåt, precis som det var i större delen av världen. Ledaren handlade om klimatfrågan och hur vi ska klimatanpassa byggandet, samhället och omvärlden. Det måste till rätt stora förändringar för att nå klimatmålen, och hur ska vi kunna … [Läs hela ledaren...]

Event

Grundläggningsdagen på Stockholmsmässan

Grundläggningsdagen 2023

Grundläggningsdagen är framflyttad till 16 mars, 2023. Besök Grundläggningsdagens hemsida

Byggnytt

Batteridriven byggakustikförstärkare

Tröttnat på strul med kablage vid byggakustikmätningar? Den nya Nor282 byggakustikförstärkare kan vara lösningen på problemet. – Batteridrift upp till 90 minuter vid full effekt. – WiFi trådlös … [Läs mer...]

Digitala Heta Arbeten®

Smidigt, effektivt och – framför allt – säkert. Det är några av fördelarna som papperstillverkaren Arctic Paper Grycksbo upplever med att använda den digitala tillståndslistan för Heta Arbeten®. Nu … [Läs mer...]

Vinnaren av Nordbyggs guldmedalj

Recoma byggskivor vann Nordbyggs Guldmedalj, priset för årets mest innovativa produktnyhet 2022. Skivorna är helt tillverkade av återvunna kompositförpackningar där enbart värme och tryck används vid … [Läs mer...]

Nytt dokumentationspaket gör det enklare att bygga hållbart

Kraven på hållbart byggandet ökar. Därmed ökar även behovet att dokumentera byggmaterialens CO2-avtryck för att uppnå en Miljöbyggnads­certifiering – en uppgift som börjar hos leverantören. Nu har … [Läs mer...]

Filborna vattentorn i Helsingborg vinner Kasper Salin-priset

Under Arkitekturgalan den 7 april mottog Filborna vattentorn i Helsingborg 2021 års Kasper Salin-pris för bästa byggnad. Arkitekt är Wingårdhs med Nordvästra Skånes Vatten och Avlopp (NSVA) som … [Läs mer...]

Återbruk när tillfälliga Östermalmshallen blir padelhall

Nu har ett av Sveriges största återbruksprojekt öppnat. Den tillfälliga saluhallen på Östermalmstorg, som användes när den gamla Östermalmshalleni Stockholm renoverades, blir padelhall i Mölnlycke … [Läs mer...]

Ny plattform för upphandling av energiåtgärder åt fastighetsägare

Bostadsrättsföreningar och privata fastighetsägare har stor potential när det gäller ökad hållbarhet och energieffektivisering i sina byggnader. Många byggnader läcker energi, och därför också pengar; … [Läs mer...]

Nytt golvregelsystem speciellt anpassat för CLT/KL-trä

För att möta det stora fokus som finns för miljon och minska CO2-avtrycket än mer så har Granab Golvregelsystem tagit fram ett nytt system speciellt anpassat för CLT/KL-trä, system 8000 W. Företaget … [Läs mer...]

Svetsning av membran på platta tak

Uniroof 700 är en kompakt taksvetsmaskin utvecklad av Leister i Schweiz. Maskinen lämpar sig till svetsning av termoplastiska vattentätande membran på platta tak upp till 500m2 såväl som lutande tak … [Läs mer...]

Ny skonsam justerskruv minskar materialspillet

FAFS liknar ingen annan jus­terskruv. Lika exakt som den biter och kan skruvas i, lika enkelt och exakt kan den demonteras. Den nya justerskruven från fischer lämnar träkonstruktioner så in­takta att … [Läs mer...]

Den nya generationens takskiva

Nu presenterar Forestia ett nytt byggmaterial – den nya generationens takskiva. Ett slätt premiumtak av högsta kvalité. Slipp spackla och slipa – det är bara att limma och klicka så är det nya taket … [Läs mer...]

Förlags AB Bygg & teknik, Box 2053, 135 02 Tyresö • Telefon 08-408 861 00 © Copyright 1909 - 2019 • Alla rättigheter reserverade.