Figur 1: Typisk bild från radhusbrand. Foto:Pixabay.
Misstolkningar av gällande brandskyddskrav och brister i det brandtekniska utförandet
Artikelförfattare: Jörgen Thor, Brandskyddslaget
När ett radhus brinner sprider sig branden ofta från det brinnande radhuset över hela radhuslängan med en totalskada av hela radhuslängan som följd. Se figur 1.
Man kan därför med fog fråga sig om detta beror på att gällande regelverk BBR och EKS är för ”snälla”, att reglerna tolkas fel eller att det brister i utförandet.
Reglerna i sig är nog tillräckligt ”stränga” men kan i vissa delar vara svårtolkade samtidigt som det praktiska utförandet många gånger inte lever upp till intentionerna bakom reglerna.
Låt oss därför titta närmare på reglerna i BBR och EKS. Byggnader delas in i brandtekniska byggnadsklasser Br0, Br1, Br2 och Br3 byggnader beroende på skyddsbehovet vid brand.
Br0 byggnader omfattar bland annat byggnader med fler än 16 våningar, andra större komplexa byggnader till exempel stora shoppingcentra, större sjukhus med mera. Här bedöms att skyddsbehovet är mycket stort. Konsekvenserna av en brand kan bli mycket allvarliga. Därför ställs de högsta brandtekniska kraven på Br0 byggnader.
Br1 byggnader omfattar byggnader i tre eller fler våningar såsom flerbostadshus, kontorsbyggnader med mera, men även
vissa större tvåvåningsbyggnader. Här bedöms att skyddsbehovet är stort. Konsekvenserna av en brand kan bli allvarliga.
Br2 byggnader omfattas normalt av byggnader med två våningsplan som har en byggnadsarea större än 200 m2. Här bedöms att skyddsbehovet är måttligt.
Br3 byggnader omfattas normalt av mindre tvåvåningsbyggnader samt envåningsbyggnader. Här bedöms att skyddsbehovet är litet.
Radhus hänförs i regel till byggnadsklass Br2 eller Br3 beroende på storlek och våningsantal. När det gäller byggnader med
mycket stort eller stort skyddsbehov, det vill säga Br0 och Br1 byggnader, är det övergripande funktionskravet att denna typ av byggnad inte får kollapsa för en övertänd, verklig brand inklusive brandens avsvalningsfas. Detta förutsätts dessutom att uppfyllas utan insats av räddningstjänsten. Det innebär att kravet på de bärande konstruktionernas och de brandcellskiljande konstruktionernas brandmotstånd beror på brandbelastningen i den brinnande brandcellen. Ju högre brandbelastning desto större termisk påverkan på konstruktionerna och desto högre krav på brandmotstånd eller brandteknisk klass på dessa konstruktioner. Detta för att branden inte ska leda till kollaps eller spridas till andra brandceller.
Vid brand i till exempelvis en flervåningsbyggnads nedre plan som leder till kollaps riskeras att människor fortfarande finns kvar i ovanförliggande våningar med stora konsekvenser som följd. Ett sådant scenario uppfyller därmed inte funktionskraven enligt ovan. Om man däremot inte hunnit utrymma från till exempel en envåningsbyggnad innan den är övertänd spelar det från personsäkerhetssynpunkt ingen roll om eller när taket kollapsar. Då ställs inga formella eller endast ett begränsat krav på konstruktionernas brandmotstånd. Se figur 2.
