Figur 1: En 22-våningar hög konceptbyggnad i Stockholm, 3D-vy från C.F. Møller.
Trä är ett material som använts i byggnader under lång tid. Under de senaste åren har en stor utveckling av olika byggsystem i trä gjorts. Flervåningsbyggnader för bostäder i 4-5 våningar är idag vanligt, under 2017 byggdes till exempel drygt 3900 lägenheter med trästomme [1]. Utvecklingen mot avancerade beräkningsmetoder har gjort att man snabbt nu ökar antalet våningar i byggandet med hjälp av nya och utvecklade byggsystem i limträ eller korslimmat (KL) trä. I Sverige har det byggts flera byggnader på 8-9 våningar och högre byggnader är under uppförande. Det gör att trä nu hittar sin plats i urbaniseringstrenden och i högre bärverk, se figur 1.
Definition av höga byggnader i trä
Nya regelverk för träbyggnad har lett till en snabb utvecklingstakt för trä som byggmaterial under de senaste decennierna med snabbt ökande byggnadshöjd. År 2019 finns ett flertal byggnader med trä som huvudbärande material i världen med mellan 10–20 våningar. De byggnader som finns i trä är naturligtvis inte höga i en jämförelse med vad som byggts i stål- eller betong men tekniken är under stark utveckling och förtjänar att klassas på sina meriter. Höga byggnader kan ur en konstruktörs synpunkt [2] definieras som höga baserade på att följande parametrar har stor betydelse:
• Horisontella laster orsakade av vind och jordbävning
• Horisontell deformation
• Upplevd horisontellt svaj.
Den snabba utvecklingen på området har också lett till ett behov av att utveckla definitionen för höga byggnader till att omfatta byggnader med trä som bärande stommaterial. The Council of Tall Buildings and Urban Habitat (CTBUH) är den organisation i världen som ansvarar för den officiella listan över höga byggnader [3]. Deras klassificeringssystem är framtaget för höga byggnader i stål- och betong då de var (och de är) helt dominerande materialen.
Höjd på byggnader kan definieras på flera sätt enligt CTBUH men det som är basen för deras officiella listor över höga byggnader definieras som måttet mellan lägsta våningsplan, och toppen av den högsta permanenta byggnadsdelen inkluderande eventuella tornspiror (arkitektonisk topp). Eventuella antenner, flaggstänger och andra delar räknas inte in.
För att bättre klassificera byggnader i olika typer av stomsystem antogs de följande tre klasserna:
• Byggnad av ett material
• Hybrid struktur
• Blandad struktur
Artikelförfattare: Marie Johansson, Rise Pierre Landel, Rise
