Att komma till rätta med klimatproblematiken är mänsklighetens kanske största utmaning och en överlevnadsfråga som berör oss alla. Genom Parisavtalet har världens länder kommit överens om ett nytt klimatavtal som binder alla länder att göra åtgärder, med målet att den globala temperaturökningen ska hållas långt under 2 grader och vi ska jobba för att den ska stanna vid 1,5 grader. Länder ska främst minska sina utsläpp på hemmaplan. Sverige vill i detta sammanhang vara ett föregångsland och har satt ett miljömål att vi senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Hur kan byggsektorn bidra till denna utveckling och var befinner sig flerbostadsbyggandets klimatpåverkan idag? Hur kan jag som beställare bidra och driva på utvecklingen?

Figur 1: Byggsektorns klimatpåverkan baserat på historiska data till och med 2015, med scenario till
och med 2045 (Erlandsson med flera 2017).
Historiskt sett har det största bidraget till klimatpåverkan från byggnaderna kommit från uppvärmningen. Men genom allt högre krav på låg energianvändning och bättre energimix har dessa utsläpp minskat drastiskt och de är på väg ner ytterligare. I dag står byggandet och tillverkningen av byggnadsmaterial för större utsläpp än uppvärmningen, se figur 1. Vi behöver därför nu tydligare fokusera på att göra klimatsmarta materialval. Enligt beräkningar så kan vi nå långt med känd teknik, men nya innovativa lösningar behöver också forskas fram [1].
Artikelförfattare:
Martin Erlandsson, IVL Svenska Miljöinstitutet
Tove Malmqvist, Kungliga Tekniska Högskolan
Läs hela artikeln i Bygg & teknik nr 7/18. Ladda ner pdf HÄR
Dela på:





