Visualisering av CSK Mottagningshuset. Visualisering: White Arkitekter.
Artikelförfattare: Kirsi Jarnerö, Rise och Kristin Schmitt, White Arkitekter
Byggsektorn står inför en tydlig förflyttning i synen på byggnaders klimatpåverkan. Med Boverkets förslag till regler om livscykel-GWP och gränsvärden går utvecklingen från dagens klimatredovisning mot styrning genom gränsvärden från 2030 och vidare mot successivt skärpta krav på klimatprestanda 2035. I praktiken innebär det att etablerade projekteringsprocesser och invanda materialval behöver omprövas, och att klimatfrågan måste integreras tidigare som en styrande parameter.
I HiT – Hälsa i Trä har aktörer från bygg- och vårdsektorn tillsammans utvecklat kunskap om att använda trä i den bärande stommen i sjukhusbyggnader för att minska klimatpåverkan. Mottagningshuset vid Centralsjukhuset i Karlstad illustrerar hur klimatfrågan kan integreras i projekteringen och hur stomval, byggsystem och verksamhetskrav kan hanteras samordnat redan i tidiga skeden.
Vid Centralsjukhuset i Karlstad (CSK) uppförs Mottagningshuset som en del av utvecklingen av Nya CSK. Byggnaden har uppmärksammats som Sveriges första sjukhusbyggnad med trästomme, men projektets tekniska relevans ligger framför allt i hur trä har kunnat integreras i en vårdbyggnad med höga krav på bärförmåga, robusthet, brandskydd, installationstäthet, hygien, fuktsäkerhet och framtida ombyggbarhet.
Mottagningshuset är planerad för verksamheter inom öppenvård med stora patientflöden, men utan samma tekniska tyngd som högteknologisk vård.
HiT-projektet ökade utmaningen genom att utforska möjligheten att använda trä i den bärande stommen för verksamheter inom slutenvård, med fokus på patientrum, både vanliga vårdrum och intensivvårdsrum, samt operationssalar.
Hybrid trästomme i vårdmiljö
En central fråga i både Mottagningshuset och HiT har varit att särskilja olika vårdfunktioners kravprofil. Ett sjukhus kan analyseras som ett system av kravmiljöer, där olika delar har varierande behov av lastkapacitet, vibrationskontroll, installationsutrymmen, brandskydd, robusthet och framtida förändringsbarhet.
Erfarenheten från båda projekten är att stomval i vårdbyggnader kan utgå från en differentierad kravanalys. I vissa delar är betong rationellt, medan trä i andra delar kan ge betydande klimatnytta och en effektivare byggprocess. Det avgörande är därmed inte materialvalet i sig, utan samspelet mellan material, funktion och kravbild.
Mottagningshuset är avsett för dagvård och öppenvård, funktioner med hög besöksintensitet men lägre krav på vibrationskänslighet och teknisk specialisering än exempelvis röntgen, operation eller intensivvård. Här var verksamhetsanalysen en förutsättning för att kunna optimera trästommen utan att reducera byggnadens funktionella krav.
För Mottagningshuset har detta gjort det möjligt att använda trä i stora delar av stommen, samtidigt som mer krävande tekniska funktioner hanteras med andra material och systemlösningar.
