AMA 18 Hus är det senaste beskrivningsverktyget, i raden av referensverk med råd och anvisningar som tillhör BSAB systemets och som är till för att vara underlag vid projektering samt upprättandet av beskrivning. I artikeln kommer fokuseringen att påtala det som är nytt och vidareutvecklat gällande ytskikt. Utgångspunkt är således förändringar, förbättringarna sedan tidigare utgåva, betydelsen av påverkansfaktorer och förutsättningarna. Vi begränsar oss till ytskikt, dess material-, bruksegenskaper och funktionerna samt påtalar vikten av samverkan för Er läsare. Sammantaget behövs det allt mer för en lyckad beskrivning, projektering och därmed byggnationen där alla aktörer bör använda ett gemensamt språk.
Övergripande gäller i BSAB systemet, pyramidregeln, alltifrån kapitlen med fukt, miljö, toleranser med flera och de kopplingar som finns mellan AMA 17 Anläggning och AMA 18 Hus som Vi också berör flyktigt. AMA, RA (råd och anvisningar) 17 och RA 18 ger all möjlighet till en lyckad teknisk beskrivning av hållbara ytskikt för den långsiktiga hållbarheten.

Nyheterna och ytskikt i AMA 18
I AMA 18 Hus och tillhörande RA 18 har tillkommit texter och några för-ändringar har införts gällande materialen som lyder under ytskikt och kapitlet M. Ett antal justeringar och förändringar kan också ses gällande underlaget för ytskikten, nämligen, vanligtvis betong och vars texter ingår i E-kapitlet. Det viktigaste där utifrån ytskiktsperspektivet är kortfattat, att gjutning i tjocklek över 50 mm måste armeras, att där beskrivs hårdbetong, förhållandet till betongens uttorkningsprocess med mera. Det som åskådliggörs för en hårdbetong är med inströning på ytan, i en nygjuten färsk betong och med hur detta ska utföras respektive ställas krav på i utförande, toleranser, kvaliteter etc. Detta är skillnad mot en hårdbetongmassa som beskrivs i M- kapitlet, under rubrik ”Skikt av beläggnings- och beklädnads-varor i hus”. Där inleder den viktiga och övergripande texten i och med två meningar ”Byggprodukter som omfattas av harmoniserad standard ska vara prestandadeklarerade och CE-märkta. Olika skikt av produkter ska samverka med varandra”.

Nästa nivå är MH, enligt pyramidregeln, med rubriken ”Beläggningar av massa med mera” och där material- och varukrav, utförandekrav och kvalitetskrav på färdiga beläggningar berörs omfattande. Önskas ytterligare råd och anvisningar så har texterna i RA 18 Hus vägledningen.

När det gäller beskrivande av den hårdbetongmassa som påförs när betongunderlaget antagit ett hårdnat tillstånd så beskrivs den i kapitel M under MH och den nytillkomna rubrikkoden MHC. Hårdbetongmassa behandlas där som alla de andra typerna av massor, som påförs ett underlag av betong och i hus. Många utav massorna används med fördel även på anläggningar och beröringspunkterna är speciellt tydliga för, garage, parkeringsdäck, balkonger, loftgångar tak- och gårdsbjälklag med flera användningsområden (se vidare nedan under beskrivning, riktlinjer och specifikation).

Begreppsbestämningarna har uppdaterats i AMA 18 Hus med fuktsäkerhetsprojektering och golvavjämningsmassa två nyheter som är viktiga att beakta i framtida beskrivningar. De förändringar och förtydliganden för golvavjämningsmassa blir en nyhet i avseendet som undergolvsmaterial/system då GBR (golvbranschen) har valt så kallad P-märkning i Sverige för klassning av produkterna. Vanligtvis levereras de cementbaserade, polymerförstärkta pulverprodukterna, med pumpbil och där vattnet redan är tillsatt. Alternativt är leverans som torrbruk för blandning med vatten på plats till en
färdig massa att applicera. Golvavjämningsmassan utgör vanligtvis underlag till de förtillverkade ytskikten såsom mattor, plattor, trägolv och med flera.
För ytskikt gäller, krav på provning, prestandadeklaration, CE-märkning enligt ”golvmassa standarden” SS EN13813 för bindemedlen, cement, gips, magnesit, bitumen och härdplast (5). De avsnitt som behandlar fukt och uttorkningstid i förhållandet till valda ytskikt utgör andra avgörande faktorer för en lyckad samverkande konstruktionslösning.

Artikelförfattare
Håkan Forsberg
Golvanalys Sverige AB

Läs hela artikeln i Bygg & teknik nr 8/18