Figur 1: 3D-utskrivna mönster i betong. Helena Westerlind och José Hernández i samarbete med tillverkaren XtreeE (Frankrike), 2018.
Nya möjligheter för samverkan mellan design och byggnation med storskalig 3D-utskrift.
Framtidens betong
De senaste månadernas “cementkris” och en eventuell sinande tillgång på inhemsk cement har blottlagt en komplex problematik som omger detta världens mest använda byggnadsmaterial. I debatten som följt Mark- och miljööverdomstolens beslut den 6 juli har lokala miljöfrågor ställts emot globala klimatperspektiv och samhällsbyggnadsfrågor [1]. En sak är dock klar: användandet av betong som en billig och outtömlig resurs tillhör det förgångna. Byggmetoder som under många decennier formats av det industriella byggandets krav på produktivitet, kostnads- och tidseffektivitet kommer i allt större utsträckning behöva ta hänsyn till ökade krav på effektivt utnyttjande av materialresurser och cirkulärt byggande. Mot denna bakgrund kan man ifrågasätta om gjuten betong, som producerar homogena och massiva konstruktioner, är det mest lämpliga sättet att använda betong som ett byggnadsmaterial? Den utveckling som har skett inom storskalig 3D-utskrift under det senaste tjugo åren tillåter oss att överväga en annan möjlighet: nämligen att betongkonstruktioner kan framställas utan att använda en förtillverkad gjutform genom att kontrollerat placera den färska betongen och bygga upp den i lager-på-lager i en digitalt styrd process. Vad innebär denna teknik för betongen som byggnadsmaterial och hur kan den leda till nya byggtekniska lösningar? Denna frågeställning är utgångspunkten för forskningsprojektet Digital Betong som just nu pågår vid institutionerna för Arkitektur och Byggvetenskap på Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Detta tvååriga forskningsinitiativ undersöker specifikt hur 3D-utskrift öppnar upp nya möjligheter att lokalt anpassa betong enligt speciella designkriterier genom att variera betongens uppbyggnad, någonting som hittills varit omöjligt på grund av gjutformens begränsningar.
Läs hela artikeln i Bygg & teknik 6/2021.
Artikelförfattare: Helena Westerlind, Kungliga Tekniska Högskolan
