Det pågår ett intensivt klimatarbete i många branscher, inte minst inom svensk betong- och cementindustri. Branscherna har i sina färdplaner satt upp tydliga målsättningar för hur materialens klimatpåverkan ska reduceras på vägen mot klimatneutral cement och betong. De klimatrelaterade aspekterna, tillsammans med nya forskningsresultat och erfarenheter, utgör idag huvudsakliga incitament för ändring av regelverket på beständighetsområdet.
Högst aktuellt i sammanhanget är det intensiva revideringsarbetet med den svenska standarden SS
137003 Användning av SS-EN 206 i Sverige, som pågått sedan 2018. Standarden anger hur den europeiska huvudstandarden på betongområdet SS-EN 206 Betong – Fordringar, egenskaper, tillverkning och överensstämmelse ska tillämpas i Sverige. Den nya versionen publiceras i höst och öppnar kraftfullt upp för ett ökat användande av klimatförbättrad betong med inblandning av alternativa bindemedel.
Denna artikel tar upp de viktigaste möjligheterna som den nya standarden innebär för klimatförbättrad betong. Öppningarna i standarden bygger på nya forskningsresultat, erfarenheter och jämförelser med andra länders regelverk. Revideringarna är väl förankrade under arbetets gång; inom kommittén, genom remiss och under workshops med ledande beständighetsexperter från Sverige, övriga Norden och Tyskland.
Intensivt klimatarbete ligger som grund för revideringen
Inom cement- och betongbranschen bedrivs sedan många år ett omfattande klimatarbete. För att uppnå Sveriges nationellt uppställda klimatmål måste betongbranschen, på samma sätt som hela byggsektorn, ta ansvar för att identifiera och genomföra förbättringsåtgärder. Det finns redan idag teknik, metoder och många möjliga åtgärder för att nå upp till en halvering av betongens klimatpåverkan i produktionsskedet, utan att påverka byggnadens funktion eller livslängd.
Klimatförbättrad betong erbjuds nu av de flesta leverantörer och används i allt fler såväl husbyggnads- som anläggningsprojekt. Projekt som flerbostadshuset Kvarteret Kungsörnen med Helsingborgshem som beställare och infrastrukturprojektet Hamnbanan, med Trafikverket som beställare är två aktuella exempel. De visar konkret att besparingar på upp till hälften av klimatutsläppen är möjligt redan idag, såväl på husbyggnads- som på anläggningssidan. Utöver klimatförbättrad betong kan effektiva konstruktionslösningar, rätt betong på rätt plats samt användning av fossilfria bränslen vid betongtillverkning och transporter bidra till minskad klimatpåverkan.
Inom ramen för Fossilfritt Sverige och i samarbete med Betonginitiativet har betongbranschen tagit fram Färdplan klimatneutral betong. Målsättningen är att det ska finnas klimatneutral betong på marknaden år 2030 och att all betong som används i Sverige ska vara klimatneutral år 2045. Livscykelperspektivet är utgångspunkt för utvecklingsarbetet och för att nå dessa långsiktiga mål krävs tekniksprång. Teknik för att fånga in och lagra koldioxid, så kallad CCS-teknik, är en förutsättning för tillverkning av klimatneutral cement och betong. Fullskaleförsök visar att tekniken är möjlig att tillämpa i stor skala. Betongbranschens färdplan kuggar i de färdplaner som tagits fram av såväl cementindustrin som bygg- och anläggningssektorn och samverkan krävs för dess genomförande.
Läs hela artikeln i Bygg & teknik 6/2021.
Artikelförfattare: Markus Peterson, standardiseringsexpert på Svensk Betong och ordförande i SIS tekniska kommitté SIS/TK 190 Betong
