Tids- och kostnadseffektiva metoder med god arbetsmiljö – för ytbehandling av bärverk av betong

Figur 1: Spjälkad betong av inre expansion av korrosionsprodukter (t v) och korroderande armering bakom bompartierna (t h).

Anläggningskonstruktioner och anläggningar i industrier utsätts ofta för hård miljöpåverkan av till exempel vind, nederbörd, köld, koldioxid och natriumklorid från havsvatten och halkbekämpning. Miljöbetingade skador kostar årligen miljardbelopp i form av entreprenadkostnader, utredningar, projektering, trafikantkostnader, ersättningstrafik och dylikt. Miljöbelastning vid reparationer kan bli betydande, ofta främst på grund av ökad körtid och ökad körsträcka vid omledning av trafik och köbildning. Även användning av material och transporter vid reparationerna påverkar miljön. Med hjälp av planerat förebyggande underhåll kan stora delar av dessa skador undvikas eller senareläggas. För större anläggningar är möjligheterna för avstängningar ofta begränsad till korta perioder nattetid. För att uppnå låga totalkostnader, inklusive avstängningskostnader och trafikantkostnader, är det viktigt att en hög produktivitet uppnås med bibehållen god arbetsmiljö och god kvalitet på det utförda arbetet. I föreliggande artikel beskrivs hur högt automatiserade entreprenadmaskiner har nyttjats av Trafikverket vid utförande av förebyggande underhåll för betongkonstruktioner i en större anläggning.

Miljöbetingad nedbrytning av armerad betong är ett välkänt problem. Huvuddelen av nedbrytningsmekanismerna är väl kända. Lejonparten av skadorna på anläggningsbetong från cirka 1970 och framåt (i Sverige) är orsakade av armeringskorrosion och därtill hörande spjälkning av betongen kring armeringen, se figur 1. Armeringskorrosion orsakas av (enkelt uttryckt) att betongens pH sänks genom karbonatisering (CO2 tränger in) eller genom att kloridjoner tränger in till armeringen och initierar korrosion. Karbonatisering och kloridinträngning kan även ske samtidigt och vissa fall kan karbonatisering påskynda inträngningen av icke bundna kloridjoner i betongen genom att frigöra tidigare (i betongen) bundna kloridjoner.

Läs hela artikeln i Bygg & teknik 6/2020.

Artikelförfattare
Jonatan Paulsson-Tralla, Bostek AB
Johan Ädling, Trafikverket

Dela på: