Artikelförfattare: Ylva Edwards, Ylva Edwards Materialteknik AB

I den bästa av världar finns inget behov av varken utveckling eller skydd av betong, detta viktiga byggmaterial som fortfarande används allra mest inom byggindustrin idag. Men så är det nu inte. Tvärtom, pågår betongutveckling för förbättrad hållbarhet och mindre klimatavtryck för fullt inom betongindustrin och byggbranschen. Och – inte minst viktigt – betongkonstruktioner i aggressiv miljö av olika slag behöver skyddas. Lämpligt och anpassat ytskyddssystem bidrar tveklöst och mycket kostnadseffektivt till bättre hållbarhet och därmed ökad livslängd för konstruktionen. 

Betongkonstruktioner behöver således i vissa miljöer eller speciella fall någon form av ytskydd för att erhålla erforderlig beständighet och därmed avsedd livslängd. Syftet med användning av ytskydd är som regel att uppnå både tätande och skyddande funktion. 

Vi brukar tala om tre skyddsmetoder; hydrofobisk impregnering (så kallad vattenavvisande impregnering), impregnering och beläggning. Det finns dock ytskydd som faller inom fler än en kategori. Så är fallet med kristallisering som påförs som en cementbaserad beläggning men också kan ha en impregnerande funktion. [1]

Exempel på betonganläggningar som behöver skyddas i aggressiv miljö

Broar
I en brokonstruktion utsätts betongen för olika nedbrytningsprocesser under inverkan av främst vatten, vägsalt och luftför­oreningar. Nedbrytningsprocesserna är av mekanisk eller kemisk natur och resulterar i betongskador och armeringskorrosion.

Blåsbildning i brobeläggningssystem med bitumenbaserat material är inget nytt fenomen, men har aktualiserats för Trafikverkets betongbroar under senare år med varma somrar. Varför och hur uppstår blåsbildning? Vilka åtgärder kan genomföras för att komma till rätta med eller åtminstone reducera problemen? En rad projektstudier har genomförts i Tra­fikverkets regi och förslag till förändringar i Trafikverkets regelverk och AMA An­läggning har tagits fram. (Se Bygg & teknik 2022/4.) 

Asfaltmastix på gasavledande nät, slit­betong och flytapplicerat härdplastsystem förekommer också som ytskyddande tät­skiktssystem på brobaneplattor av betong.

Även andra delar än brobaneplattan behöver ytskyddas. Detta gäller inte minst kantbalkar, en konstruktionsdel som är särskilt utsatt för klorider från vägsalt vilket kan leda till armeringskorrosion som gör att betongen spricker och balken därmed måste repareras eller bytas ut. För kantbalkar utgörs ytskyddet som regel av silan- och siloxanbaserade preparat. [2]

Läs hela artikeln i Bygg & teknik 6/2022.