Betongbranschen har de senaste åren aktivt försökt att driva på omställningen mot produkter med lägre klimatpåverkan. Detta återspeglas bland annat i den färdplan för klimatneutral betong som Svensk Betong har lanserat där det långsiktiga målet är att all betong som används i Sverige skall vara klimatneutral 2045. På liknande sätt har även Bygg- och anläggningssektorn tagit fram en färdplan mot klimatneutralt byggande. För att lyckas med de mycket ambitiösa målen finns det naturligtvis en mängd frågor som måste lösas och helt säkert kommer det att krävas betydande förändringar i vårt sätt att bygga med betong. Ökad tillämpning av klimatförbättrad betong är en av de faktorer som är avgörande för att röra sig i riktning mot målet. En nyckelfråga för att detta skall ske i större omfattning inom husbyggnation är att uttorkningsegenskaperna är goda. Några undersökningar har därför genomförts i syfte att studera hur uttorkningen kos klimatförbättrad betong står sig i jämförelse med ”vanlig” betong.
Klimatförbättrad betong – vad är det?
Dagens miljödebatt är i mångt och mycket kopplad till utsläpp av växthusgaser (vanligtvis uttryckt som CO2-ekv), vilket har resulterat i ökande krav på användning av material med lägre CO2-avtryck. I linje med de ökande kraven har betongbranschen satt upp målsättningar för att minska betongens klimatpåverkan, se till exempel [1] där en del av de åtgärder som redan har vidtagits beskrivs liksom hur ambitionerna ser ut framöver. Här konstateras bland annat att det i viss mån går att minska klimatpåverkan genom optimerade materialval, effektivare produktionsprocesser och klimatsmarta transporter. Känt är att cementet idag står för mer än 90 procent av betongens klimatpåverkan och möjligheten att utveckla betongprodukter med förbättrad klimatprofil kopplas därmed till olika sätt att reducera cementinnehållet.
Det enklaste och kanske mest klimatsmarta sättet att optimera betong är att helt enkelt använda betong av lägre kvalitet (lägre hållfasthetsklass) eftersom cementhalten därigenom per automatik reduceras. En sådan väg är sannolikt fullt möjlig i många applikationer med tanke på att överkvalitet ofta specificeras eller väljs i utförandeskedet av olika orsaker, men det är tyvärr inte lämpligt överallt eftersom det resulterar i att en del av betongens egenskaper förändras till det sämre.
Ett annat realistiskt alternativ som står till buds är att ersätta en del av cementet med ett alternativt bindemedel som har lägre CO2-påverkan utan att betongens prestanda påverkas. De tillsatsmaterial som idag kan anses relevanta för detta ändamål är flygaska, som är ett restmaterial från stenkolsförbränning, och mald granulerad masugnsslagg från stålindustrin. Båda materialen har i viss utsträckning cementlika egenskaper, vilket medför att en sådan ersättning inte nödvändigtvis får några större negativa effekter på betongens egenskaper. När man idag talar om klimatförbättrad betong är det ofta betong med tillsats av flygaska eller slagg som avses.
Uttorkningens betydelse för att uppnå klimatmål
En av de egenskaper som påverkas negativt vid användning av lägre betongkvalitet är betongens uttorkningsegenskaper, som allt som oftast har avgörande betydelse inom husbyggnation. Begränsad uttorkningstid är nästan alltid ett krav och blir därmed styrande för val av betong och byggmetod under ett projekts stomdrift, som ofta löper över flera årstider där väderleken har stor inverkan på uttorkningstiden.
I en betongstomme står bjälklagen vanligtvis för den klart största andelen av betongvolymen. För att uppnå en signifikant klimatreduktion krävs sålunda att CO2-påverkan hos de betongprodukter som används i just bjälklagen kan reduceras. Genom att uttorkningskrav ofta är styrande kommer en minskad klimatpåverkan hos betongstommar kräva att uttorkningsegenskaperna hos vald klimatförbättrad betong är likvärdiga i jämförelse med motsvarande konventionella betongsorter. Forskning pågår på flera håll avseende tillväxt av uttorkningsegenskaper under hydratationen hos betong med alternativa bindemedel, se till exempel nyligen rapporterade resultat i [2].
Läs hela artikeln i Bygg & teknik 6/2020.
Artikelförfattare Jonas Carlswärd, Betongindustri AB
Betongbranschen har de senaste åren aktivt försökt att driva på omställningen mot produkter med lägre klimatpåverkan. Detta återspeglas bland annat i den färdplan för klimatneutral betong som Svensk Betong har lanserat där det långsiktiga målet är att all betong som används i Sverige skall vara klimatneutral 2045. På liknande sätt har även Bygg- och anläggningssektorn tagit fram en färdplan mot klimatneutralt byggande. För att lyckas med de mycket ambitiösa målen finns det naturligtvis en mängd frågor som måste lösas och helt säkert kommer det att krävas betydande förändringar i vårt sätt att bygga med betong. Ökad tillämpning av klimatförbättrad betong är en av de faktorer som är avgörande för att röra sig i riktning mot målet. En nyckelfråga för att detta skall ske i större omfattning inom husbyggnation är att uttorkningsegenskaperna är goda. Några undersökningar har därför genomförts i syfte att studera hur uttorkningen kos klimatförbättrad betong står sig i jämförelse med ”vanlig” betong.
