
Korslaminerat trä, KL-trä (eng. CLT Cross Laminated Timber) är en relativt ny träprodukt som används särskilt i högre byggnader där den bidrar till stabiliseringen. Europeisk brandklassning och brandteknisk dimensionering har beskrivits i Bygg & teknik 2017 och 2018 [1], [2]. Kraven på KL-trä är emellertid avsevärt olika i länder utanför Europa, vilket påverkar den brandtekniska dimensioneringen och är ett problem för den praktiska användningen. Krav på lim är av särskilt intresse. Området har kartlagts och presenterdes vid konferensen WCTE i Sydkorea i augusti 2018 [3]. Vid konferensen presenterades skillnader för flera träprodukter, bl.a. limträ och LVL, men denna artikel beskriver endast KL-trä.
Det globala intresset för KL-trä har ökat stadigt under de senaste två decennierna, vilket manifesterats genom forskning och kommersiell verksamhet med särskilt fokus på allt högre kontor och bostadsbyggnader, som blivit tillåtna i allt fler länder.
Internationella jämförelser
Standarder för CLT/KL-trä i Europa, Nordamerika (USA och Kanada) samt Japan har sammanställts och de grundläggande tillverkningskraven har identifierats. Australien och Nya Zeeland har för närvarande inga standarder för CLT och inga planeras. Jämförelsen har fokuserats på parametrar som påverkar den brandtekniska dimensioneringen för att få en detaljerad jämförelse mellan regionala krav. Undersökningen är begränsad till brandexponering enligt den så kallade standardbrandkurvan enligt ISO 834 [4] eller motsvarande regionala standarder.
Olika krav på CLT
Dimensioner
Maximal total tjocklek för CLT är ganska lika: 500 mm i Europa [5] och i Japan [7] och 508 mm (20 tum) i Nordamerika [6], men lamelltjocklekar kan vara betydligt olika. Till exempel har i Nordamerika en typisk CLT-skiva lamelltjockleken 35 mm, medan europeisk CLT vanligtvis har lamelltjockleken 20-30 mm. I Japan är den typiska lamelltjockleken 30 mm. Lamelltjockleken påverkar förkolningen för värmedelaminerande lim, vilket i sin tur påverkar brandmotståndet.
Lamellupplägg
I Europa bör spalten mellan CLT-lamellerna i horisontalplanet begränsas till högst 6 mm. Det antas att en spalt på högst 2 mm inte förändrar förkolningen, medan 2-6 mm kan resultera i en ökad förkolningshastighet [12]. En ökad spaltbredd kan också göra det möjligt för heta gaser och lågor att tränga in och lokalt påskynda uppvärmningen och förkolningen bakom spalten, vilket kan orsaka högre förkolningshastigheter. Ingen tolerans för spaltbredd specificeras i Nordamerika [6].
Densitet
I Europa och Japan föreskrivs ingen densitet för CLT-lamellerna [5], men i Nordamerika ska lamellerna ha en genomsnittlig densitet på minst 350 kg/m3 [6]. Den lägsta genomsnittliga densiteten för hållfasthetssortering av trä också är i Europa 350 kg/m3, vilket implicit ger samma densitetskrav.
Artikelförfattare:
Birgit Östman
Linnéuniversitetet
Läs hela artikeln i Bygg & teknik nr 6/19
Dela på:







