Figur 1: För att tillgängliggöra befintlig kunskap om brandsäkerhet i trähus har Brandforsk gjort en omfattande kunskapsöversikt. Foto: Lars Hamrebjörk.
Sedan förra brandnumret av Bygg & teknik har en rad forskningsprojekt färdigställts inom brandskyddsområdet, som finansierats via Brandforsk (se faktaruta). Här presenteras en översikt som berör både människor, teknik och samspelet mellan dem. Trähusbyggandet fortsätter att vara ett stort ämne. Vi har nu publicerat en kunskapsöversikt på området och ett forskningsprojekt om hur fasader exponeras av bränder i trähus. Inom det datorbaserade arbetet har VR för utrymningsforskning validerats och en studie om självlärande algoritmer genomförts. Ett projekt för er som är nyfikna på framtida teknologier handlar om risker och möjligheter med fasomvandlingsmateriel. Vår Forskarskola inom skydd mot olyckor, där yrkesverksamma brandingenjörer forskar på halvtid, har varit i gång några år. Forskarskolans doktorander har publicerat vetenskapliga artiklar och en utvärdering av verksamheten har skett. Nu startar vi upp en ny omgång med möjlighet för fem nya doktorander. All den nya kunskapen tjänar Agenda 2030 vilket är viktigt för oss. Nytt förra året var att alla projekten har en inspelad resultatpresentation tillsammans med rapporterna på vår hemsida, och det gäller förstås fortfarande. Nytt för i år är att Brandforsk debuterade vid Almedalsveckan där vi höll fyra webinarier om hur bränder påverkar det hållbara samhället. Se dem på vår hemsida. Allt fritt tillgängligt tack vare våra stödorganisationer.
Kunskapsöversikt om brandsäkerhet i trähus
Mycket kunskap om brandsäkerhet i trähus har arbetats fram genom åren. Mångfalden av resultat gör det svårt att ta till sig de centrala delarna. Därför valde vi att göra en kunskapsöversikt som kan underlätta för projektörer att hitta bra lösningar och för forskare och utvecklare att identifiera vad som behöver mer forskning och utveckling [1]. Rapporten förhåller sig neutral till designmålen men ger vägledning till viktiga designaspekter och möjliga åtgärder. Vad som är ”tillräckligt bra brandsäkerhet” beslutas av myndigheter, beställaren av byggnaden och dess försäkringsgivare.
Rapporten beskriver brandförlopp, brandpåverkan på och brand i konstruktioner, brandtekniska lösningar, brandskador och räddningstjänstens insats. Varje avsnitt ger en introduktion till ämnet och en sammanfattning av kunskapsläget, samt en vägledning till fortsatt läsning. Man kan likna den vid en reseguide som ger dig tips om saker du inte bör missa, en introducerande beskrivning av dem och en vägbeskrivning dit. Resten av upplevelsen är upp till dig. Ett axplock av heta frågor i Sverige idag beskrivs nedan.
Delaminering av limmade produkter, det vill säga att skikten släpper med följden att mer bränsle tillförs branden och verksam konstruktion försvinner, är en svårighet som inte har sin fulla lösning än. Fenomenet uppstår framför allt i CLT när lim som används tappar vidhäftningsförmåga vid lägre temperaturer än vid de temperaturer då trä förkolnas och brinner, och förstärks av de spänningar som uppstår i limskiktet när trät krymper under uppvärmningen. Konsekvensen blir försvagade konstruktioner samtidigt som brandförloppet förstärks och förlängs. Åtgärder mot detta kan vara att klä in träkonstruktionen med obrännbar brandskyddande beklädnad, installation av vattensprinkler eller användandet av lim som klarar höga temperaturer utan att delaminering sker.
Branden har många vägar att spridas i trähuskonstruktioner. Exakt hur de ser ut beror på vilken typ av konstruktion som används men gemensamt för alla är att de innehåller många hålrum och att åtgärder behöver beakta akustikutmaningar i konstruktionen, vilket kan vara svårt. Konsekvenserna av detta kan bli att människor får svårt att utrymma, räddningstjänsten får svårt att få kontroll på branden, och omfattningen av brandskadorna kan bli stora även utanför startbrandcellen. I flera fall har hela byggnader förstörts genom denna typ av bränder. Åtgärder för att begränsa risken består ofta av olika former av brandtätningar och brandstoppar. Det är viktigt att de är anpassade för trä, inklusive träts rörelser, och dimensioneringen behöver ske gemensamt med akustik och fukt. En strategi som förespråkas av flera är också att använda designlösningar som hindrar att branden kommer in i hålrummen från början. Även för detta ändamål kan vattensprinkler vara en lämplig åtgärd.
Träkonstruktioners bärförmåga vid bränder beror på flera faktorer: Temperatur, avbränning/förkolning/delaminering (det vill säga att konstruktionen blir mindre och får mindre mängd verksamt material) samt tid. Studier nyligen (och pågående studier) har visat på att temperaturökningen kan pågå in i trät lång tid efter att man släckt branden och att konstruktionen därför kan fortsätta att förlora bärförmåga flera timmar efteråt med risk för fördröjd kollaps som följd. Lämpliga åtgärder för detta är desamma som nämnts ovan plus att det är viktigt att räddningstjänsten tar det i beaktande vid och efter en brand.
Räddningstjänstens roll vid en brand är föremål för mycket diskussioner och bör beaktas då man sätter sina designmål. I Sverige har räddningstjänsten i första hand i uppdrag att rädda liv, och BBR föreskriver ett brandskydd i byggnader för det. Att även skydda miljö och egendom ingår också i räddningstjänstens arbete men då måste de ha förutsättningar för att göra det på ett säkert och effektivt sätt, vilket kan kräva brandskydd utöver vad BBR föreskriver. Byggnader beter sig olika när de brinner. För räddningstjänsten spelar det stor roll att de vet hur en byggnad är byggd för att de ska kunna förstå dess egenskaper vid brand och kunna bedöma sina risker vid en insats. Forskningen på området är ganska begränsad. Viss forskning finns avseende släckning av bränder i hålrum i träbyggnader men den är huvudsakligen inriktade på verkan av släckmedel i hålrum och hanterar inte hur räddningstjänsten ska arbeta säkert för att få dit släckmedlet. Lämpliga åtgärder avseende räddningstjänstens insats är förstås att bygga ett starkt hus med de åtgärder som föreslagits ovan, plus att man involverar den lokala räddningstjänsten tidigt i sin process.
Slutligen är ett övergripande råd att använda den kunskap som finns, samt att se hur just er byggnad fungerar och designa brandsäkerheten utifrån det och inte bara utifrån generella regelverk.
