• ANNONSERA
    • ANNONSERA
    • ANNONSPRISER
    • TEKNISKA DATA
    • UTGIVNINGSPLAN
  • NÄSTA NUMMER
  • PRENUMERERA
    • PRENUMERERA
    • ÖVRIGA BESTÄLLNINGAR
  • TIDNINGSARKIV
    • TIDNINGSARKIVET
    • ÄLDRE ÅRGÅNGAR
    • ARTIKELREFERENSER
    • HISTORISKA ARKIVET
  • KONTAKT
    • KONTAKT
    • OM OSS
    • HANTERING AV PERSONUPPGIFTER
  • IN ENGLISH
    • ABOUT US
    • HISTORY
    • ADVERTISING
    • AD FORMATS AND PRICES
    • TECHNICAL DATA
    • PUBLICATION SCHEDULE
    • CONTACT
  • LOGGA IN
    • Hur skapar man konto?

Bygg & teknik

Sveriges äldsta byggtidning – grundad 1909

Annons
  • HEM
  • ARTIKELSÖK
  • AKUSTIK OCH LJUDISOLERING
  • BETONG
  • BRANDSKYDD
  • BYGGFRÅGAN
  • FASADER
  • GEOTEKNIK OCH GRUNDLÄGGNING
  • GOLV OCH GRUND
  • INFRASTRUKTUR
  • JURIDIK
  • SUNDA HUS/ENERGI
  • TAK
  • TRÄ
  • LEVERANTÖRER
Du är här: Hem / Okategoriserade / Hållbart brandskydd – Hur kan vi spara på jordens resurser?

Hållbart brandskydd – Hur kan vi spara på jordens resurser?

10 oktober, 2022

 

Figur 1: Efterlysande utrymningsskylt av en äldre modell.

Artikelförfattare: Towe Blomqvist, Brandkonsulten AB

Hållbarhet är ett område som i dag genomsyrar stora delar av bygg­branschen i alla dess skeden. De senaste åren har flera initiativ tagits inom branschen för att minska utsläppen av koldioxid och se över möjligheterna till att kunna nyttja återbruk. Även inom brandskydds­projektering utmärks synen på hållbar aspekt och vi bygger bland annat flexibla och robusta byggnader för att begränsa bränder och i sam­band med det minska utsläppen både vid ett brandförlopp och vid återuppbyggandet. Däremot finns det fler sätt att bygga hållbart än att bygga robust i samband med nybyggnation och vid ändringar. Vi kan göra medvetna val under hela byggnadens livscykel och se över nyttan av det vi av vana projekterar. Det är intressant att fråga sig om allt brandskydd verkligen väger upp för den extra klimatpåverkan som det faktiskt tillför?

I denna artikel vill jag lyfta ämnet resurs­snål brandskyddsprojektering och bland annat diskutera följande frågor:

• Hur mycket ökar egentligen skyddet när vi tillför eller byter ut fungerande brandtekniska åtgärder och är de by­tena alltid motiverade?
• Skulle vi kunna motivera resurssnålhet utifrån att det är fördelaktigt ur ett håll­bart perspektiv och därmed acceptera en lägre skyddsnivå? 

Jag är en nyexaminerad brandingenjör som i höstas skrev mitt examensarbete tillsam­mans med Lisa Spennare inom hållbart brandskydd på Lunds Tekniska Högskola, LTH. Examensarbetet syftade till att bland annat kartlägga vad som hindrar investe­ringar av hållbart brandskydd, vilka möjliga incitament som skulle kunna motivera ekologisk hållbarhet i projekten samt att ta reda på varför den hållbara aspekten ofta faller mellan stolarna inom brand­skyddsprojektering. Arbetet baserades på en litteraturstudie och en enkätstudie som riktade sig till beställare och byggherrar inom byggsektorn samt brandskyddspro­jektörer. 

En slutsats av enkätstudien var att brandskydd i dagsläget projekteras uti­från kun­dens efterfråga vilket i många fall innebär ett kostnadseffektivt brandskydd där aspekten av hållbara perspektiv i regel utesluts. Däremot visade studien att viljan och ambitionen att uppnå ett hållbart brand­skydd finns hos både brandskydds­pro­jektörerna och de som beställer byggna­der, men att det är de ekonomiska in­itamenten som främst styr. Det är även av stor vikt för beställarna att åtgärderna fak­tiskt leder till en minskad miljöpåverkan. Andra frekventa svar som uppkom av de byggherrar och beställare som deltog i studien var att kunskapen om de positiva effekterna av hållbart brandskydd måste bli större och att det krävs ändrade regelverk. Därutöver visade vårt examensarbete att förståelsen och engagemanget för hållbart är stort men att det krävs att vi som brandskyddsprojektörer antar frågan som vår egen och presenterar lösningar som är bättre ur ett ekologiskt perspektiv. 

Kan ett resurssnålt brandskydd motiveras utifrån ett miljöperspektiv vid nybyggnad? 

Att uppnå ett hållbart brandskydd kan ske på flera sätt. Ett alternativ är att bygga robust och begränsa en brand genom att till exempel dimensionera upp bärverk och väggar eller att tillskapa fler brandcells­gränser. Ur ett klimatperspektiv är detta en viktig aspekt för att minimera den klimatpåverkan som en återuppbyggnad efter en brand medför. 

Ett annat sätt att bygga hållbart och klimatsmart är att minska mängden mate­rial och installationer i byggnader. Brand­skydd projekteras utifrån att uppfylla dagens nybyggnadskrav och uppnå ett skäligt brandskydd med hänsyn till personsäker­het och egendomsskydd. Om vi bortser från det egendomsskydd och den person­säkerhet som ett brandskydd medför och ställer skyddsnivån mot den ökade klimat­påverkan som materialet medför, är det då alltid motiverat? 

Ett exempel är dimensioneringen av bärverk i trä. Enligt konstruktionsreglerna ska bärverk i en del träbyggnader utföras i lägst klass R90, det vill säga 90 minuters skydd mot kollaps. Detta innebär att väg­garna måste dimensioneras upp för att uppfylla brandmotståndet den tiden. Risken för att en brand i en träbyggnad leder till att hela byggnaden totalförstörs eller brinner ner till grunden är däremot stor, om inte en tidig insats görs. Att di­men­sionera upp bärverket kommer däremot inte ge tillräckligt mycket mer tid för att kunna göra en insats som förhindrar branden, utan det materialet som har tillförts för att höja brandskyddet kommer i huvudsak att bidra till en högre brandbelastning. Detta innebär att det upp­dimensionerade bärverket enbart kommer leda till att byggnadens samman­lagda miljöpåverkan ökas, räknat med tillverkan och frakt av det extra materia­let samt utsläppen som tillkommer vid ett brandförlopp. I detta fall skulle det vara fördelaktigt att kunna utföra en analys som jämför den förbättrade säkerheten kontra den ökade klimatpåverkan som tillkommer.

Var går det att sänka nivån för att spara resurser?

Vid ombyggnationer och ändringar i byggnader kan resurssnålhet nyttjas för att minska klimatpåverkan. I samband med ändringar eller ombyggnationer ställs krav gällande utformning, tekniska egenskaper och varsamhet. Utgångspunkten är att samma krav gäller som vid nybyggnation men reglerna öppnar upp för att hänsyn får tas till ombyggnadens omfattning, byggna­dens förutsättningar, varsamhetskrav och förvanskning. Hållbarhet är i dagsläget inte ett argument som kan användas för att motivera avsteg från säkerhetsnivån. 

Som nämnts tidigare var ett av resultaten från vårt examensarbete att det krävs lagstiftning för att underlätta och få igenom hållbara val inom brandskyddsprojek­tering. Om byggreglerna skulle tillåta hållbarhet som en aspekt som kan verifiera avsteg och motivera bevarande hade detta kunnat öka möjligheterna att uppnå ett resurssnålt brandskydd och minska mäng­den material som går till deponi. Detta skulle i praktiken kunna innebära att den höjda säkerhetsnivån kan ställas emot den medförda klimatpåverkan vid ändringar och ombyggnationer. 

Kanske projekterar vi brandskydd och ställer krav mer utav vana än att fun­dera på om den höjda säkerhetsnivån verkligen gör skillnad? Ett exempel är när personantalet i en byggnad eller lokal ökas i samband med en ombyggnad. Enligt Boverkets Byggregler tillåts dörrar öppnas med vred i kombination med trycke i lokaler med upp till 50 personer – skulle det kunna accepteras även om personan­talet överstiger 50? Ett annat exempel är när vi byter ut samtliga befintliga utrym­ningsskyltar av den äldre typen som är efterlysande till nya elektriska skyltar, är det alltid motiverat? 

Trots den medförda klimatpåverkan är det i många fall motiverat att byta ut det befintliga brandskyddet för att höja nivån på brand­skyddet och personsäker­heten men vi bör ändå ställa oss frågan ”var går det att sänka nivån för att spara resurser?”. I dagens läge där hela bygg­sektorn måste dra ner på sina utsläpp och mängd material som går till deponi måste även vi som brand­skyddsprojektörer se över var vi kan mini­mera resurserna. 

Mycket kvar att göra

Jag vill med den här artikeln gör ett inlägg i debatten om hållbarhet där brandskydd projekteras utifrån ett resurssnålt perspektiv och där hållbarhetsargument får väga tyngre än vad det gör idag. För att vi som brand­skydds­projektörer ska kunna hänga med i utvecklingen mot minskande utsläpp och minskade deponier av bygg­material, krävs det att lagstiftningen tillåter ”hållbarhet” som argument att göra avsteg i säkerhetsnivå och brandskydd. Om ny lagstiftning skulle kunna tillåta att den ekologiska aspekten får vägas in och motivera avsteg i samband med ändringar, hade detta möjliggjort att vi snabbare nådde en mer resurssnål brand­skyddsprojektering.  

Artikeln är publicerad i Bygg & teknik 5/2022.

Dela på:Facebooktwitterredditpinterestlinkedintumblrmail

Läs mer:

  • Hållbart brandskydd  – Vad är det?
    Hållbart brandskydd – Vad är det?
  • En möjlig bedömningsmodell för återbruk av brandskydd?
    En möjlig bedömningsmodell för återbruk av brandskydd?
  • Återbruk – en viktig komponent i hållbart byggande
    Återbruk – en viktig komponent i hållbart byggande
  • Fuktrisker i låglutande tak
    Fuktrisker i låglutande tak
  • Ny certifiering för klimatneutrala byggnader
    Ny certifiering för klimatneutrala byggnader
  • Återhus – att bygga hus av hus
    Återhus – att bygga hus av hus
  • Hållbarhet till en ny nivå genom att bygga hus av hus
    Hållbarhet till en ny nivå genom att bygga hus av hus
  • Att renovera byggnader är alltid bättre än att riva dem
    Att renovera byggnader är alltid bättre än att riva dem

Inlagd i: BRAND, Okategoriserade, Ur senaste numret 3

Annonsörer

Hisab-giha_golvsystem  

Sök på Bygg & teknik

Ledare

Väderprognoser är inget att lita på!

Sitter här under första veckan i augusti och ska skrivare ledaren till nr 4 och undrar vad som hände med sommarvädret. I juni hörde man att det skulle bli extremvarmt och torrt den här sommaren med risk för skogsbränder. Så blev det i södra Europa, men här i Sverige har man under hela juli fått räkna med att ha med sig paraplyet när man ska ner till stranden. Och det var länge sedan det … [Läs hela ledaren...]

Event

Brandskydd 2023

Bygg & teknik deltar som vanligt på Brandskydd 2023 den 21-22 november. Denna gången på Münchenbryggeriet i Stockholm. Brandskydd 2023 är Sveriges största mötesplats och det självklara forumet för dig som arbetar med byggnadstekniskt brandskydd. På Brandskydd får du möjlighet att träffa kollegor från branschen, nätverka och utbyta erfarenheter. Du kan även hämta ditt eget […]

Byggnytt

Ny konstruktion ska rädda Vasaskeppet från att sjunka igen

Vasaskeppet i behov av en ny konstruktion. Bakgrunden till projektet är en försämring av Vasaskeppets träkonstruktion som kan leda till att skeppet deformeras. Syftet är att säkerställa att det … [Läs mer...]

S:t Paulskyrkan vinner ROT-priset 2023

S:t Paulskyrkan uppfördes av landets första metodistförsamling och huserar Stockholms Stadsmissions mötesplats vid Maria­torget. Då tillbyggnad av kyrkan ansågs innebära för stora nega­tiva … [Läs mer...]

Även svagt trafikbuller orsakar sämre arbetsprestation

I den snabbt ökande förtätningen av våra städer bygger vi i omedelbar närhet till vägar och trafikleder, mark som för bara ett decennium sedan ansågs otänkbar att bebygga. Att buller kan vara negativt … [Läs mer...]

Boverket lanserar energiguide för småhusägare

Energiguiden för hållbar renovering är en digital guide för små­husägare som finns på Boverkets webbplats. Här har Boverket samlat kunskap, goda råd och tips för alla småhusägare. Boverket har … [Läs mer...]

Ökade återvinningskrav ett måste för en mer hållbar byggbransch

Idag surrar ord som återbruk, återvinning och cirkularitet högt i byggbranschen. Men om mer ma­terial ska kunna återvinnas krävs att vi går från ord till handling. Elisabet Stadler, miljöchef på PEAB, … [Läs mer...]

Trädinspirerad vindkraft med potentiellt enorma miljöfördelar

Med träd och växters rotsystem som inspiration har svenska Stilfold utvecklat ännu en potentiellt revolutionerande använd­ning av sin unika teknik för stålorigami. Genom projektet STIL Foundations … [Läs mer...]

Intresset för limträ ökar

I en tid när bostadsbyggandet brom­sar in ligger byggtakten för lager- och logistikanläggningar fortfarande på en hög nivå. Samtidigt ökar kraven på fastigheterna där ett stort fokus på hållbarhet gör … [Läs mer...]

Klimatbesparing på 97 procent för återanvänt stål

För drygt ett år sedan påbörjades samarbetet mellan Sweco, Tibnor och Dekra, för att undersöka potentialen i att återan­vända stålprofiler från rivnings­projekt. Nu har det första återbrukade stålet … [Läs mer...]

Leveling the screed with a roller. Interior of apartment under construction. Roller application. Mirror smooth surface of the floor. Floor covering with self leveling cement mortar

En ny fiberförstärkt avjämningsmassa

LIP utökar nu sitt sortiment med ett helt nytt fiberförstärkt fall- och planspackel: LIP 200. Produkten är avsedd för inomhusbruk och lämpar sig för avjämning, upprätning och finspackling av golv på … [Läs mer...]

Innovativa fiberskivor med lågt klimatavtryck mot skandinavisk produktion

En innovativ produktlösning och en svensk produktions­infrastruktur bäddar för att Scandinavian Fibre Boards är på väg att göra ett rejält avtryck på marknaden. Den unika fiberskivan har bättre … [Läs mer...]

En lättare gipsskiva med många fördelar

Gyproc Ergolite kan åtta gånger av tio kan ersätta en vanlig standardgipsskiva – men med fördelarna av lägre vikt, bättre arbetsmiljö och mindre klimatpåverkan. Gipsskivan väger endast 6,7 kilo … [Läs mer...]

Förlags AB Bygg & teknik, Box 2053, 135 02 Tyresö • Telefon 08-408 861 00 © Copyright 1909 - 2019 • Alla rättigheter reserverade.