Brandskydd av lätta trätakstolar i flerbostadshus

Branden på Rud i Karlstad 2001. Foto: Mikael Lindblom/NWT Media.

Artikelförfattare: Sandra Hällström, Emma Utter och Joakim Sandström, Brandskyddslaget

Takkonstruktioner med lätta trätakstolar har länge varit vanligt vid uppförandet av småhus och andra lägre byggnader. De brandtekniska utmaningar som finns i den typen av byggnader har följt med även till uppförandet av högre byggnader vilket kan leda till snabb brandspridning mellan olika brandceller med risk för katastrofala konsekvenser. Det går att hantera många av de utmaningar som finns med lätta trätakstolar vid brand men tyvärr träffar många handbokslösningar snett eller är praktiskt mycket svåra att bygga.

Historik

Vindar sågs tidigare som ett neutralt ut­rymme dit en brand fick sprida sig så länge den inte tog sig vidare till andra brandceller i byggnaden. En vanlig lösning var att låta vindsbjälklaget utgöras av en brandbotten med en- eller tvåstenstegel. På detta ställdes sedan ett uppstolpat yt­tertak med bärning från yttervägg till yttervägg. Bjälklaget, eller brandbotten, var inte sammankopplat med takstolen i statisk me­ning och höll sig därför intakt även när den uppstolpade takkonstruktionen brann av. Branden tilläts att sprida sig upp till vinden så länge den inte kunde sprida sig nedåt genom vindsbjälklaget [1]. 

För att begränsa brandens storlek på vinden i den händelse den kom upp dit begränsades vindarna brandtekniskt genom att dela in dessa i lagom stora brand­celler eller sektioner. 

Läs hela artikeln i Bygg & teknik 2/2023