Det är oundvikligt att en viss variation förekommer i hur olika räddningstjänster bedömer brandskydd i byggprocessärenden. Det är dock oklart hur stor variation det finns i denna typ av bedömning. En stor variation är givetvis problematisk eftersom det innebär att olika kommuner ställer olika krav vilket kan medföra en ojämn brandsäkerhets- och kostnadsnivå. En annan aspekt är att verksamheten kan få problem i förvaltningsskedet, då räddningstjänsten gör tillsyn enligt Lagen om Skydd mot Olyckor, om räddningstjänsten ej varit delaktig i byggprocessen.
Byggnadsnämnden står för prövning och hantering av bygglov, startbesked och slutbesked, vilket innebär att kommunen behöver ha den kompetens som behövs för att bedöma om de tekniska egenskapskraven kan förväntas bli uppfyllda av byggherren. Hur olika kommuner väljer att organisera sig ser olika ut, men när det gäller brandskydd i byggnader är det vanligt att räddningstjänsten är en remissinstans och ett stöd till byggnadsnämnden.
I en studie vid Lunds Universitet har det undersökts hur stor variation som kan förekomma mellan olika kommuner i hanteringen av ett remissärende avseende brandskydd vid nybyggnation. Variationen som studerats avser främst djupet på de kommentarer som ges och de områden som räddningstjänsten väljer att fokusera på. Studien är av explorativ karaktär, det vill säga någon bredare analys eller generalisering av resultaten görs inte utan målet är att erhålla en överblick av räddningstjänstens arbete inom byggprocessen.
I studien har en Round Robin samt en kompletterande enkätstudie använts. Med Round Robin avses i detta sammanhang att flera deltagare från olika organisationer genomför, oberoende av varandra, samma uppgift. I detta fall innebar det att handläggare på olika räddningstjänster fick i uppdrag att ge remissvar på en brandskyddsbeskrivning som inkommit till byggnadsnämnden. Enkätstudien utfördes för att erhålla en bredare bild av hur arbetet inom byggprocessen utförs inom de deltagande organisationerna. Enkäten innehöll även frågor kopplade till deltagarnas upplevelse av Round Robin studien.
Det aktuella remissärendet
För att erhålla ett lämpligt remissärende kontaktades en räddningstjänst för att höra ifall de kunde bidra med exempel på inkomna remissärende. Ett ärende bedömdes som lämpligt för studien. Ärendet hade inkommit till räddnings-tjänsten i samband med ett bygglov, och omfattade nybyggnation av ett lager med tillhörande kontor. Lagret är 250 m långt och 115 m brett i ett plan, och kontorsdelen är i två våningsplan. Den aktuella brandskyddsbeskrivningen var ursprungligen upprättad av en brandkonsultfirma och ger kravnivå avseende brandskyddet för byggnaden enligt BBR och de delar som berör brandskydd/utrymningssäkerhet i AFS och Lagen om Skydd mot Olyckor.
Ärendet modifierades något genom att ta bort kravet i handlingen på räddningsväg längs både den främre och bakre långsidan av byggnaden. Detta innebar att räddningstjänstens angreppsväg blev framsidan av byggnaden. I praktiken medför denna ändringen inte något avsteg från BBR, även om lämpligheten av utformningen med tanken på byggnadens storlek, kan diskuteras. Brandskyddsbeskrivningen med tillhörande ritningar avidentifierades så att byggnadens verkliga plats och aktuell brandkonsultfirma inte kunde identifieras.
Inbjudan att delta i studien skickades ut till ett tjugotal svenska räddningstjänster och totalt nio handläggare som representerade lika många organisationer ställde upp som deltagare. Handläggarna hade en månad på sig för att komma med ett svar. De yttrande som inkom from deltagarna lästes igenom, sammanställdes och analyserades.
Artikelförfattare: Nils Johansson
Brandteknik, Lunds Tekniska Högskola
