
Artikelförfattare: Cecilia Ylikangas, Brandingenjör/SAK3, Tyréns
I Kiruna och Malmberget finns världens två största underjordsgruvor för järnmalmsbrytning som indirekt ägs av svenska staten via LKAB (Luossavaara Kiirunavaara AB). Gruvbrytningen sker på allt större djup och malmkropparnas läge gör att brytningen närmar sig samhällena. LKAB:s brytningsmetod innebär att hålrum uppstår i berget när järnmalmen bryts. Hålrummen fylls sedan av gråberg som rasar ned och ju mer malm som bryts desto mer sjunker berget ovanför. Markytan påverkas och till slut uppstår markdeformationer.
För att gruvverksamheten ska kunna fortsätta skall stora delar av samhällena flyttas. Ungefär 5 000 bostäder och 700 000 kvadratmeter bostads- och lokalytor kommer att påverkas. Nästan 10 000 personer, cirka en fjärdedel av Malmfältens innevånare, kommer på sikt att behöva flytta. Samhällsomvandlingen beräknas pågå minst till och med år 2035, då nuvarande huvudnivåer kommer att vara utbrutna. Om LKAB bestämmer sig för att gå djupare ner i gruvorna kommer samhällsomvandlingen att fortsätta.

En stor del av fastigheterna kommer att rivas och ersättas av nya, men för att bevara delar av den äldre bebyggelsen kommer ett antal byggnader med kulturhistoriskt värde att flyttas i etapper fram till omkring år 2035. Hela Kiruna stad är av riksintresse för dess kulturmiljövärden och i Kiruna finns byggnader med mycket höga kulturhistoriska värden trots att Kiruna är en relativt ung stad. Flera av dessa byggnader påverkas av gruvbrytningen från dagens huvudnivå, KUJ 1365. För att säkerställa riksintresset för kulturmiljön måste de mest värdefulla byggnaderna flyttas till nya platser. Det finns även en hålbarhetsaspekt på att flytta byggnader istället för att riva och bygga nytt. Det finns olika sätt att flytta en byggnad, till exempel demontering eller volymflytt. I detta fall handlar det om volymflytt, byggnaden flyttas i en eller flera delar som hela volymer.
Då det handlar om att bevara kulturhistorisk värdefulla byggnader så deltar personer med specialistkompetens. Konstruktörer, Sakkunnig kulturvärden (KUL), Sakkunnig brand (SAK3), kommunantikvarie, Länsstyrelsen i Norr-botten och många fler. För att flyttning av dessa byggnadsverk skall kunna ske på ett effektivt och för alla berörda acceptabelt sätt måste anpassningar och avsteg från de tekniska egenskapskraven ofta tillämpas. För att hantera detta på ett bra sätt och få en uppfattning om lagstiftarens intentioner måste dels förarbetena till Plan- och bygglagen studeras, men även förarbeten och propositioner till den äldre Lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk.
Nuvarande lagstiftning
Enligt Plan- och bygglagen utgör flytt av en byggnad ett specialfall av nybyggnad där PBL och PBF råder. Vid nybyggnad skall en byggnad uppfylla ett antal utformningskrav och tekniska egenskapskrav, vid flyttning av en tidigare uppförd byggnad får dock kraven anpassas och avsteg kan göras med hänsyn till:
• Flyttningens syfte
• Byggnadens förutsättningar
• Varsamhetskravet
• Förvanskningsförbudet
Hur de tekniska egenskapskraven ska tillämpas vid flyttning av byggnader preciseras inte vidare och Boverkets bygg-regler (BBR) är ej tillämpliga vid flytt av byggnader, vägledning kan dock fås av ändringskapitlet i BBR. Vid flytt av en tidigare uppförd byggnad så skall 3 kap 8 § Plan- och byggförordningen uppfyllas, där står följande att läsa gällande tekniska egenskapskrav avseende säkerhet i händelse av brand:
”För att uppfylla det krav på säkerhet i händelse av brand som anges i 8 kap. 4 § första stycket 2 plan- och bygglagen (2010:900) ska ett byggnadsverk vara projekterat och utfört på ett sätt som innebär att:
Byggnadsverkets bärförmåga vid brand kan antas bestå under en bestämd tid,
Utveckling och spridning av brand och rök inom byggnadsverket begränsas,
Spridning av brand till närliggande byggnadsverk begränsas,
Personer som befinner sig i byggnadsverket vid brand kan lämna det eller räddas på annat sätt
Hänsyn har tagits till räddnings-manskapets säkerhet vid brand”

Vid bedömning av anpassningar och avsteg skall hänsyn således tas till flyttningens syfte, byggnadens förutsättningar, varsamhetskravet, förvanskningsförbudet men även skyddsbehovet för den verksamhet som bedrivs. Detta förtydligas ytterligare i Regeringens proposition inför den nya Plan- och bygglagen [1] men även i äldre lagstiftning som nämns i nästa avsnitt. Om det till exempel handlar om flyttning där det primära intresset är att rädda ett värdefullt objekt, kan det finnas skäl till tämligen långtgående avsteg från samhällskraven. I annat fall kan flytten framstå som ändamålslös. Regeringens proposition förtydligar även att det för hyresfastigheter finns det ett starkt konsumentintresse att utformningen strävar mot nybyggnadskraven, dock så nämns det även att syftet med flytten skall beaktas. Att av rent vinstmässiga skäl billigt köpa en byggnad i ett avfolkningssamhälle och flytta denna till ett attraktivt bostadsområde där högre hyresintäkter kan inbringas innebär att avsteg från nybyggnadskraven bör behandlas restriktivt. I aktuellt fall är dock syftet att bevara en byggnad för efterföljande generationer och de byggnader som flyttas har en stark lokal historia, till exempel har samtliga byggnader egna namn. Detta medför att konsumenten troligtvis inte förväntar sig tekniska egenskapskrav motsvarande en ny byggnad utan istället uppskattar de bevarade tidstypiska detaljerna. I och med detta så kan anpassningar och avsteg ske, så länge de inte medför oacceptabel risk för hälsa och säkerhet.
Ändring av en byggnad ska utföras varsamt (8 kap. 17 § PBL), så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska och kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden. Varsamhetsbestämmelser säger inte att något ska bevaras, utan tydliggör vilka karaktärsdrag och värden hos byggnaden som varsamheten ska inriktas på. Varsamhetsbestämmelser kan omfatta till exempel takvinkel, fasadmaterial, taktäckningsmaterial, färg, fönsters utformning samt material.
Byggnader som är särskilt kulturhistoriskt värdefulla får inte förvanskas (8 kap. 13 § PBL). Förvanskningsförbudet är ett starkare skydd än varsamhetskravet och det gäller för byggnader som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt.
Byggnadsminnen är skyddade enligt kulturmiljölagen (KML) vilket är det starkaste skyddet en byggnad eller miljö kan få. Länsstyrelsen eller Riksantikvarieämbetet beslutar om vilka byggnader som har så höga värden att de bör förklaras som byggnadsminnen. Inga åtgärder får ske i byggnadsminnen utan att aktuell Länsstyrelse godkänner det.
Äldre lagstiftning
Påtvingad flytt av byggnadsverk vid bearbetning av fyndigheter enligt minerallagen hanterades på ett tydligare sätt i den äldre bygglagstiftningen, så även denna bör studeras för att få en djupare förståelse över de särskilda utmaningar som finns vid flytt av byggnader samt lagstiftarens intentioner.
Detta inleddes med en proposition under 2007 där samhällsomvandlingen i Malmfälten tydliggjordes för lagstiftaren genom Regeringens proposition 2006/07:62 Undantag i vissa fall från tekniska egenskapskrav på byggnadsverk [4]. Nedanstående utklipp sammanfattar propositionen väl:
”Vid en omfattande flyttning av befintliga byggnadsverk, såsom den i Gällivare och Kiruna kommuner, är det dock uppenbart att flyttningen blir ohanterlig om alla tekniska krav på nya byggnadsverk i BVL och BVF måste vara uppfyllda för varje byggnadsverk oavsett när byggnadsverket ursprungligen uppfördes. För att flyttningen av byggnadsverk i Gällivare och Kiruna skall kunna genomföras på ett effektivt och för alla berörda acceptabelt sätt, bör det därför göras möjligt att tillåta undantag från de tekniska egenskapskraven. Enligt Boverkets bedömning skulle det annars framför allt bli svårt att klara de krav som gäller energi, tillgänglighet, användbarhet och brandsäkerhet. Om en möjlighet att meddela föreskrifter om undantag från de tekniska egenskapskraven inte införs kan detta bland annat leda till att en stor mängd byggnadsverk i Gällivare och Kiruna kommer att behöva rivas och nya behöva uppföras i dessas ställe. En sådan situation skulle innebära en förhållandevis omfattande och onödig kapitalförstöring i en tid då det finns väl utvecklad teknik för att flytta byggnader i sin helhet. En situation som innebär att undantag inte kan göras från uppställda tekniska egenskapskrav skulle också inne-bära en risk för kulturförstöring eftersom det både i Gällivare och Kiruna finns kulturhistoriskt värdefull bebyggelse som kan behöva flyttas för att kunna bevaras. Även om det är den uppkomna exceptionella situationen i Gällivare och Kiruna kommuner som aktualiserar behovet av ett bemyndigande i BVL finns det anledning att i det fortsatta arbetet med en översyn av bygglagstiftningen närmare fundera på behovet av en generell reglering för flyttning av byggnader.”
I lagrådsremissen föreslogs ändringar i Lag (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, med mera [3] i syfte att möjliggöra föreskrifter om undantag från i lagen angivna krav. Ändringen återfanns från och med 2007-07-01 i 21 § som då fick denna lydelse:
”21 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om
1. vad som närmare behövs för att ett byggnadsverk skall uppfylla kraven enligt 2 och 2 a §§, och
2. undantag från kraven i 2 och 2 a §§, om det finns särskilda skäl och undantaget avser
a) uppförande eller ändring av en byggnad i experimentsyfte, eller
b) byggnadsverk som behöver flyttas för att uppföras på en ny plats.
Undantag enligt första stycket 2 får inte göras, om det skulle medföra en oacceptabel risk för människors hälsa eller säkerhet. Lag (2007:457).”
Detta förtydligas ytterligare i Förordning (1994:1215) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk [2]. Där anges uttryckligen att dispens från tekniskt egenskapskrav gällande säkerhet i händelse av brand kan ges vid flyttning av byggnadsverk där marken behöver tas i anspråk för bearbetning av fyndigheter i enlighet med minerallagen, eller för att bevara kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Även här finns formuleringen att anpassning och avsteg ej får med-föra oacceptabel risk för människors hälsa eller säkerhet, samma formulering återfinns i propositionen inför Plan- och bygglagen [1].
”19 b § Trots kraven i 2 och 2 a §§ lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, med mera får den nämnd som fullgör kommunens uppgifter inom byggnadsverksområdet i det enskilda fallet ge dispens från bestämmelserna i 3-8 och 10-13 §§ denna förordning, om ett byggnadsverk behöver flyttas
1. från en plats som inte längre är lämplig för bebyggelse,
2. från en plats där det kan förutses att marken behöver tas i anspråk för något av de ändamål som anges i 2 kap. expropriationslagen (1972:719), för bearbetning av fyndigheter med stöd av minerallagen (1991:45) eller för ett tvångsförfogande enligt annan lag, eller
3. för att bevara byggnadsverkets kulturhistoriska värde.
En sådan dispens får ges för att upp-föra byggnadsverket på en ny plats och endast i den utsträckning det
1. är lämpligt med hänsyn till byggnadsverkets förutsättningar och avsedda användning, och
2. inte medför en oacceptabel risk för människors hälsa eller säkerhet. Förordning (2007:621)” [2]
Vårt arbetssätt

Ingen annanstans i Sverige sker flytt av kulturbyggnader i samma omfattning och med samma utpekade syfte, att bevara kulturhistoriskt värdefulla byggnader som hotas av gruvbrytningen i sitt ursprungliga skick. Då kunskapen om hur detta skall hanteras i bygglovsprocessen är begränsad har Tyréns under flera år i samråd med LKAB:s brandingenjör, LKAB:s projektledare, Sakkunnig kulturvärden (KUL) samt med stöttning från Räddningstjänsten i Kiruna och Gällivare tagit fram en metod för att beakta både kulturvärden samt säkerhet i händelse av brand för dessa byggnader. Stor vikt har lagts vid lagstiftning samt dess förarbeten.
Om vi som brandingenjörer går in och kräver åtgärder på byggnaderna för att uppfylla dagens nybyggnadskrav så kan detta innebära att vi i många fall förstör byggnaden eller omöjliggör en flytt. Till exempel kan ett krav på tät takfot innebära att en kallvind drabbas av fuktskador då ventilationen blir otillräcklig. Krav på förbättring av brandcellsgränser kan innebära att invändiga ytskikt, lister, takdekorer etcetera blir förvanskade och krav på byte av dörrar i brandcellsgränser kan innebära att byggnadens originaldörrar ersätts av industritillverkade dörrar som förvanskar byggnadens gestaltning. Vi måste ta hänsyn till flyttningens syfte, byggnadens förutsättningar, varsamhetskravet och förvanskningsförbudet och därmed faktiskt våga föreskriva anpassningar och avsteg i enlighet med lagstiftarens intentioner. Säkerhet i händelse av brand har ingen särställning bland de intressen som skall samverka kring flytt av en kulturhistoriskt värdefull byggnad. I många fall kan kulturvärden anses stå över brand, så länge inte oacceptabel risk för människors hälsa eller säkerhet föreligger.
För att ta hänsyn till både byggnadens kulturvärden samt tekniska egenskapskrav gällande säkerhet i händelse av brand (föreskrivna i PBL och PBF) så tydliggör vi byggnadens brandtekniska utformning i relation till hur en ny identisk byggnad skulle vara utformad. I de fall befintlig utformning avviker från referensbyggnaden så görs en kvalitativ bedömning. Anpassningar och avsteg får dock ej medföra en oacceptabel risk för liv och hälsa för personer som skall vistas i byggnaden, så väl boende som räddningspersonal. Denna bedömning bör förutom bygglagstiftningen även ta hänsyn till Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor om skäligt brandskydd. Om oacceptabla brister identifieras så föreskrivs åtgärder för att uppnå acceptabel säkerhetsnivå. Anpassningar och avsteg kan ibland kräva brandtekniska installationer, till exempel automatiskt brand- och utrymningslarm. Installationen utgör ett mindre ingrepp på byggnaden och går ofta bra att acceptera utifrån kulturvärden. Det är en utanpåliggande installation som ej påverkar byggnaden varaktigt utan kan tas bort.
Bedömningar gällande anpassning och avsteg för säkerhet i händelse av brand skall i projektet ansvarig brandingenjör/SAK3 genomföra. Samråd bör ske med KUL, kommunantikvarie eller liknande om krav på åtgärder identifieras. Det handlar om ett nära samarbete där alla professioner måste respektera varandra och ha förståelse för varandras synsätt.
Byggnadens brandtekniska förutsättningar samt anpassningar och avsteg från tekniska egenskapskrav skall redovisas i bygglovsprocessen vilket vi gör i form av en handling som vi benämner brandskyddsbeskrivning. Dock så förtydligar vi att handlingen ej är upprättad i enlighet med BBR 5:12 utan istället direkt utifrån tekniska egenskapskrav gällande säkerhet i händelse av brand i PBL/PBF. Då byggnaden är flyttad så stämplas handlingen om till brandskyddsdokumentation. Benämningen brandskyddsbeskrivning/brandskyddsdokumentation valdes för att begreppet är väl inarbetat och snabbt tydliggör vad handlingen innehåller.
Slutsats
Genom att studera äldre samt nuvarande lagstiftning så blir det tydligt att anpassningar och avsteg från tekniska egenskapskrav vid flytt av kulturhistoriskt värdefulla byggnader som hotas av gruvbrytning kan ske. Denna bedömning bör ske i nära samarbete mellan de intressen som samverkar vid en flytt. Detta har visat sig resultera i att byggnader ofta kan flyttas i sitt befintliga skick och enbart i undantagsfall har åtgärder föreskrivits utifrån oacceptabel risk för hälsa och säkerhet i byggnaden. Alla i projektet måste hysa respekt för varandras specialistkunskaper och ha förståelse för varandras sätt att betrakta byggnaden. Säkerhet i händelse av brand har ingen särställning bland de intressen som skall samverka kring flytt av en kulturhistoriskt värdefull byggnad. I många fall kan kulturvärden anses stå över brand, så länge inte det föreligger oacceptabel risk för hälsa och säkerhet i byggnaden.
Referenser:
[1] Regeringens proposition 2009/10:170 ”En enklare plan- och bygglag”
[2] Förordning (1994:1215) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk
[3] Lag (1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.
[4] Regeringens proposition 2006/07:62 Undantag i vissa fall från tekniska egenskapskrav på byggnadsverk
Mer att läsa:
Artikeln är publicerad i Bygg & teknik nr 6/19
Teckna en prenumeration
Dela på:







