Höj- och sänkbara pollare i Nice skapar en barriär som tillfälligt kan öppnas.
Den 7 april 2017 är en dag som många i Sverige minns, det var den dagen hotet om terror kom närmare och vi insåg att vi inte är förskonade från den sortens attentat. I många länder är dessa händelser en del av människors vardag. I Sverige saknas idag både lagar och riktlinjer för att hantera frågor kring denna typ av hot. Efter attentatet på Drottninggatan har ett antal arbeten för att öka säkerheten i samhället påbörjats, bland annat när det gäller hur vi kan utforma offentliga miljöer med hänsyn till möjliga attentat utan att ge avkall på funktion och gestaltning av stadsmiljön. Det går inte att helt skydda sig mot allt, men genom att använda samhällsplaneringen som verktyg kan attentat försvåras och möjligheten för människor att sätta sig i säkerhet öka.
I april i år var det två år sedan terrorattentatet på Drottninggatan i Stockholm genomfördes. En lastbil kördes i full fart på gågatan och kraschade slutligen in en byggnad. Attentatet väckte för många en medvetenhet om att denna sorts händelse även kan ske i Sverige. Listan kan göras lång över genomförda attentat där fordon har använts på liknande sätt som på Drottninggatan (så kallade fordonsattacker). Nedan redovisas några exempel på fordonsattacker som genomförts i västvärlden de senaste åren:
• 2016 – Under nationaldagsfirandet i Frankrike kör en gärningsman sin lastbil i hög fart på Promenade des Anglais i Nice. Han kör cirka 2 km innan fordonet stoppas. Den sista biten körs i ett tillfälligt gångstråk. Totalt dödades 84 personer och
458 skadades.
• 2016 – En gärningsman dödar en lastbilschaufför, tar sedan fordonet och kör in i en folksamling vid en julmarknad på Breitscheidplatz. Lastbilen hann köra 50-80 meter genom marknaden innan den stannade. Totalt omkom 12 personer och 48 skadades.
• 2017 – I Charlottesville i USA kör en gärningsman en bil in i en folksamling vid en demonstration. En person dödades och 28 skadades.
Olika typer av terrorhot
Fordonsattacker är bara ett av de tillvägagångssätt som kan användas för att åstadkomma stor skada mot människor och omgivning. Andra metoder utgörs exempelvis av sprängladdningar samt attacker med skjutvapen eller andra handvapen. En kombination av dessa är också möjlig, det användes till exempel i terrorattentaten som genomfördes i Norge 2011 och i Paris 2015.
I Sverige finns det ett Nationellt centrum för terrorhotbedömning (NCT) som utfärdar helårsbedömningar av terrorhotet mot Sverige. I bedömningen för 2019 står följande [1]:
”Om ett terrorattentat sker i Sverige kommer detta troligen genomföras av en ensamagerande gärningsperson eller mindre grupp med enklare medel. Med enklare medel menas knivar, motorfordon samt handeldvapen.”
Artikelförfattare: Pierrre Wahlqvist, Process Safety Group Rosie Kvål, Brandskyddslaget
