3D-vy från en arkitektur-, akustik-, brand- samt säkerhetsmodell.
Artikelförfattare: Camilla Lindelöf, och Rebecka Lind, WSP
I den traditionella projekteringen beskrivs krav på samma byggnadsdel i flertalet parallella dokument, ritningar och modeller. För att identifiera vilka krav som ställs på olika byggnadsdelar behöver berörda projektörer studera dessa underlag var för sig och vanligen också göra en tolkning kring vilka byggnadsdelar som omfattas av vilka krav. BIM-projektering innebär ett skifte från dokument- till informationsbaserad projektering. För brand, säkerhet och akustik som kravställande discipliner vilka historiskt sett inte har preciserat krav genom modellbaserade leveranser resulterar detta i handlingar med högre kvalitet, tydligare ansvarsfördelning och bättre samordning i projekten. Modellbaserad projektering resulterar i effektivare processer, mer genomtänkta lösningar redan från start – rätt krav, på rätt plats, genom hela projekteringen.
Traditionella arbetssätt – flera parallella informationsbärare
Historiskt har projektering inom brand, akustik och säkerhet baserats på olika typer av tekniska beskrivningar vanligen kompletterade med 2D-skisser. Detta innebär att varje kravställande disciplin har hanterat sina krav i flera parallella underlag i stället för samlat i en gemensam och samordnad struktur.
Konsekvensen blir att de krav som ställs på enskild byggnadsdel, till exempel en dörr, beskrivs i flera olika underlag. Krav på brandklass och utrymningsbeslag anges i en brandskyddsbeskrivning, ljudkrav i en akustikrapport och säkerhetsfunktioner i ett säkerhetsprogram. Att identifiera den samlade kravbilden på varje enskild dörr har därmed förutsatt ett manuellt arbete, där information först ska tolkas och där—efter sammanställas – ofta i form av en dörrförteckning eller specifikationer.
Konsekvenserna av det decentraliserade arbetssättet är välkända: feltolkningar, avvikelser och dubbelarbete. När flera informationshandlingar lever parallellt finns också risken att mindre ändringar i en handling inte fångas upp av andra projektörer, vilket även det ökar risken för fel. I projekt med många dörrar och komplexa kravbilder förutsätter denna projekteringsmetod därför ett omfattande kontrollarbete innefattande upprepade granskningar av de egna underlagshandlingarna och samgranskning av bygghandlingarna. Kvaliteten i den slutgiltiga handlingen blir därför till stor del beroende av enskilda individers manuella granskning.
